Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Apparatuppbyggnad för hög funktionssäkerhet, av Hilding Björklund - Avdelning för elektronikutrustningars funktionssäkerhet vid Battelle-instutitet, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
Fig. 8. Automatiskt omkopplande relästation; S sändare,
SF sändarfilter, SI sändarindikator, SS signalsändare, M
mottagare, MF mottagarfilter, Ml mottagarindikator.
avbrottsperioderna för det ordinarie systemet
och slits inte så hårt. Man kan därför räkna med
att reservutrustningen har en hög grad av
funktionssäkerhet. Systemlösningen har den fördelen
att antennutrustningen, som vanligen utgör en
stor del av kostnaden, icke behöver dubbleras.
Felsignaleringen är vid detta system obetydligt
ökad i jämförelse med föregående fall.
Felsignaleringen skall ha kännande organ dels vid
mottagarens och dels vid sändarens utgång. Dessa
signaler kopplas till sändarens ingång via
signalsändare. Signalen kan gå i ena riktningen
eller åt båda hållen samtidigt.
Det är även möjligt att i viss utsträckning
använda kontinuerligt inkopplad reservutrustning,
simultant duplikatsystem. Även i detta fall
fordras signalindikering då marginalgränserna
överskrids i varje parallellkopplad enhet.
Man måste dock vid varje systemlösning göra
klart för sig att även alla tillsatsanordningar*
måste ha tillfredsställande funktionssäkerhet. En
hel del problem sammanhängande bl.a. med
inverkan av fadning och andra
störningsförhållanden på dylika övervakningsanordningar måste
även lösas på ett tillfredsställande sätt.
Driftekonomi
En apparat med hög driftsäkerhet är dyr. Det
är vanligtvis billigare att utveckla en icke
genomarbetad konstruktion med otillförlitlighet
som följd, vilket för beställaren betyder höga
driftkostnader genom ökat underhåll och
hållande av stor reserv. Om å andra sidan
konstruktionen är väl genomtänkt och utarbetad
samt har genomgått ingående kontroll för hög
funktionssäkerhet innebär detta ökade
kostnader vid framställning av apparaten, hög
initialkostnad. Beställaren kan då påräkna lägre
underhållskostnader.
Vid det hittills normala upphandlingssättet med
kortast möjliga leveranstid och lägsta pris
tvingas tillverkaren ur konkurrenssynpunkt att
leverera apparater, som är behäftade med en hel del
svagheter. Tillverkaren befinner sig oftast i tids-
527
nöd och den behövliga upprensningen
beträffande antalet komponenter och ur
funktionssäkerhet lämpligaste driftdata för dessa eftersättes.
Denna press vållar onödigt höga
tillverkningskostnader, försämrad funktionssäkerhet och
effektivitet samt höga underhållskostnader.
Vid de efterkalkyler, som gjorts, har man
funnit att underhållskostnaderna per år kan uppgå
till dubbla anskaffningskostnaden och mera.
Man har även beräknat att underhållskostnaden
under apparatens livslängd kan uppgå till 10—
20 gånger anskaffningskostnaden.
Att underhållskostnaden är så hög för den
elektroniska materielen orsakas av materielens
höga grad av komplexitet samt
serviceutrustningens därav betingade komplexitet med
fordran på hög kvalitet hos servicepersonalen. Det
är därför i det långa loppet god ekonomi att på
allt sätt förbättra funktionssäkerheten, vilket
bör ske innan apparaten lämnat tillverkaren.
Man kan för materielen definiera en specifik
kostnadsfaktor såsom förhållandet mellan den
årliga underhållskostnaden och
anskaffningskostnaden. Denna ger ett rätt säkert underlag
för ett ekonomiskt bedömande av materielens
funktionssäkerhet samt för bedömande av den
tidpunkt, då materielen på grund av en gradvis
försämring av driftsäkerheten är färdig att
ersättas av en modernare, även om
anskaffningskostnaden därvid skulle ställa sig hög.
Slutord
Av det föregående kan det förefalla som om den
elektroniska materielen fordrar speciellt
omfattande åtgärder för att man skall nå hög
funktionssäkerhet. En jämförelse med annan
materiel med motsvarande komplexitet, t.ex. bilar,
visar emellertid att den elektroniska materielen
har lägre felfrekvens. Denna materiel utgör ett
oöverträffat verktyg för komplexa tekniska
funktioner. Det är då naturligt att den i många
fall får en hög grad av komplexitet intill gränsen
för vad som är möjligt. Strävan att höja
funktionssäkerheten blir därför ett livsvillkor för den
vidare utvecklingen och användningen av
elektronisk materiel.
Avdelning för elektronikutrustningars
funktionssäker-liet vid Battelle-institutet. Vid Battelle Memorial
Instituted laboratorier i Columbus, Ohio, USA, har grundats en
avdelning för forskning inom området
elektronikutrustningars tillförlitlighet. Undersökningar av felorsaker och
felfrekvens i elektronikkomponenter och elektronisk
apparatur har givetvis sedan länge bedrivits vid institutet, och
dessa undersökningar skall fortsätta som hittills.
Den nya forskningsgruppen skall bl.a. studera hur häftiga
stötar, stor höjd, atmosfärens fuktighet, extrema
temperaturer och acceleration inverkar på utrustningarnas
funktion. Vidare skall inverkan av sand, damm och saltstänk
utrönas. Avdelningen skall även utnyttja resurserna vid
Battelle’s Atomic Research Center, bl.a. en atomreaktor,
för att utforska hur strålning verkar på
elektronikkomponenter. W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
