Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Ekonomisk värmeisolering av byggnader, av Bo Adamson och Wilhelm Tell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
697
Fig. 2. Isoleringspris för
låttbetongvägg, febr. 1954
(0,5 kg/dm’).
Fig. 3. Diskontinuerlig årskostnadskurva; fasadtegelvägg
invändigt isolerad med tr äullsplatt or; maximal
standardtjocklek 10 cm, för tjocklekar utöver standardtjockleken
kombinationer av standardtjocklekar.
värmekostnad (kr/Mcal), d väggtjocklek (cm)
utöver en viss "normaltjocklek" (t.ex. 25 cm),
p annuitet, dvs. ränta och amortering, för
byggnads- och utrymmeskostnader, p± annuitet för
reparations- och underhållskostnader, Q värme-
/ °C • h\
förbrukningstal 11 000 • —- j (se fig. 9), Ar vär-
megenomgångstal (kcal/m2h°C).
Formeln (1) bör endast betraktas som ett
hjälpmedel för uppskattning av den sannolika
årskostnaden. Flera storheter i formeln beror
nämligen av den ekonomiska utvecklingen under
byggnadens livslängd. Andra storheter i formeln
är osäkra av den anledningen att man vid
beräkningen ej kan skaffa uppgifter om deras exakta
värden utan måste räkna med sannolika värden.
Som för de flesta ekonomiska minimiproblem
gäller emellertid även i detta fall att kurvan
kring minimum som regel är tämligen flack, och
att en måttlig avvikelse från minimipunkten
oftast ger obetydligt högre kostnader än
minimi-kostnaden.
Lämpligen ritar man upp kurvor över
årskostnaderna. Dessa kan, som fig. 1 visar, gälla för
"fixa innermått", vilket innebär att
lägenhetsytan är konstant och att en ändring av
värmeisoleringens tjocklek upptas genom ändring av
byggnadens yttermått. Utrymmeskostnaden är
härvid förhållandevis liten och kan i många fall
försummas. Vid "fixa yttermått" kommer
däremot lägenhetsytan att minska med ökad tjock-
lek hos isoleringsmaterialet, vilket medför en
större ökning av hyran per m2 lägenhetsyta än
vid fixa innermått. Det ekonomiska
värme-genomgångstalet är därför högre vid fixa
yttermått än vid fixa innermått.
De av värmeisoleringen oberoende
årskostnaderna, nämligen annuiteten av den fasta delen av
byggnadskostnaden, p (Kp)f samt annuiteten av
reparationskostnaden PiKr, utgör ofta en stor
del av de totala årskostnaderna (fig. 1), och de
bör därför tas med, om man vill jämföra olika
byggnadsdelar ekonomiskt. Om man försummar
pdK u) och eftersom p (KB)f och PiKr är
konstanta, behöver man endast ta hänsyn till
annuiteten av den rörliga delen av byggnadskostnaden
p (KB)r samt värmekostnaden kQKv vid
bestämning av en byggnadsdels ekonomiska
värme-genomgångstal. Härvid kan det ekonomiska
värdet lösas på analytisk väg, och man får då
(2)
QKV
där X är isoleringens värmeledningsförmåga
(kcal/mh°C) och Ki arbets- och materialkostnad
per m2 och per m isoleringstjocklek (kr/m3).
Formel (2) gäller under förutsättning att Äj är
konstant vid alla isoleringstjocklekar. Nu
varierar emellertid K{ i allmänhet med
isoleringstjockleken (fig. 2), men variationerna är ofta
små och kan då försummas. I andra fall, t.ex. vid
isolering med plattor, vilka ej tillverkas utöver
en viss maximal tjocklek, ändras däremot Ki
Fig. 4. Årskostnadskurvor för en låttbetongvägg y = 0,4- i
zonerna 1, 2, 3 och A. k-värdena kan variera mellan k" 5%
och k°5% innan årskostnaden överstiger
minimiårskost-naden (KA)min med mer än 5 °[o.
Fig. 5. Ränta för avbetalningslån enligt Riksbankens
statistik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
