Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - Nya metoder - Rullikriktare, av J Bubenko - Ståls kornförfining med ultraljud, av SHl - Stolpjordning genom djupborrning, av F Ö - Vattenvärmningstorn för ångkraftverk, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1.
Apparat för
behandling av
stål med
ultraljud.
parallellkopplas två likriktningsdon (tandemkoppling) på
samma drivmotor. Vid enkel anordning utförs likriktaren
för maximalt 12 000 A och 400 V och vid tandemkoppling
för maximalt 24 000 A och 800 V.
Spänningen regleras stegvis med hjälp av
reglertransfor-mator, däremot åstadkommes fininställning med
kontakt-ringarna eller sugdrosseln. Likriktaren utrustas med
snabbverkande brytare med sprängkapsel (Tekn. T. 1955 s. 608),
vilket begränsar risken för termiska och dynamiska
skador på anläggningarna vid kortslutning. Likriktaren kan
förses med snabbåterinkoppling. Den största
användningen har rullikriktaren inom den kemiska industrin för
elektrolys (enl. Calor-Emag AG, Ratingen). J Bubenko
Ståls kornförfining med ultraljud. Man har tidigare
studerat ultraljuds effekt vid metallsmältors
kristallisation. Härvid har det visat sig att man med ultraljud kan
förändra metallens kornstorlek, men det var alltjämt inte
känt om en liknande effekt kunde åstadkommas vid
om-kristallisation i fast tillstånd. Senare har man därför gjort
försök med ett stål med 1,2 % C varvid
ultraljudsvängningarna åstadkoms genom magnetostriktion. Härvid
erhölls korntillväxt vilket inte anses önskvärt.
I USA har man emellertid nu gjort prov med ett stål
med 0,07 %> C och ett med 1,05 °/o C varvid ultraljudet
alstrades med en skålformig givare av bariumtitanat och
överfördes till stålstaven med vatten (fig. 1). Genom
givarens form koncentrerades svängningarna mot stavens
nedre ända. Stålproven austenitiserades vid 960°C och
kyldes med och utan ultraljudbehandling från denna
temperatur till 610°C med en hastighet av 10°C/min och sedan till
rumstemperatur med 40°C/min.
De med ultraljud behandlade proven hade mycket finare
korn än de obehandlade och var hårdare. Skillnaden i
kornstorlek växte för både ferrit och perlit med växande
frekvens och intensitet hos ultraljudet. Hårdheten växte
med ljudets intensitet men var praktiskt taget oberoende
av dess frekvens. Vid 960—700°C övergår austeniten till
ferrit varvid mer än en ferritkristall kan bildas av varje
austenitkristall. Under 700°C ger kvarvarande austenit
perlit som består av ferrit och järnkarbid i lamellära
skikt. Perliten blir finlamellär efter ultraljudbehandling
(H V Fairbanks & F J Dewez Jr i Iron Age 8 dec. 1955
s. 139—142). SHl
Stolpjordning genom djupborrning. För att uppfylla
jordningsföreskrifterna i de tyska elektrotekniska
normerna med hänsyn till högsta tillåtna beröringsspänning har
ett tyskt kraftföretag, på ställen där markens
beskaffenhet varit sådan att tillräckligt låg jordningsresistans ej
kunnat erhållas på vanligt sätt, borrat ned jordelektroder
till avsevärt djup.
Borrningen utförs med en transportabel borrmaskin.
Under borrningen mäts motståndet mellan borrstången och
jord, varför borrningen kan avslutas så fort man nått ett
bra ledande jordskikt, som ger tillräckligt låg
jordningsresistans. Efter borrningen sätts ett 1" förzinkat järnrör
ned i borrhålet, varefter detta fylls med borrslammet
uppblandat med lerai
Företaget har under 1955 utfört omkring 700 borrningar
för att förbättra jordningen i särskilt torra och sandiga
områden. Jordningsresistanser under 10 ohm var på dessa
ställen tidigare knappast möjliga att uppnå ens med ett
stort antal jordningselektroder och jordningsledare.
Jordningen blev dyrbar, och uppmätta jordningsresistanser om
flera hundra ohm var ej ovanliga. Vid borrningarna
nåddes följande resultat:
Jordningsresistans
före djupborrning ...... ohm 12 12 37 40 165 200
efter djupborrning ..... ohm 2,5 2,6 3,0 1,9 6,9 8,5
Borrningsdjup ............. m 36,0 " 42,0 22,0 25,5 49,5 51,5
Kostnaden för en djupjordning med 2—6 ohms
jordningsresistans blir i medeltal ca 400 kr., medan kostnaden för
en jordning med grunt nedgrävda jordledare i många fall
blir flera gånger så hög, om jämförlig jordningsresistans
skall erhållas. Djupjordningen ger även en avsevärt mindre
vågimpedans än ytjordningen.
En kontrollmätning efter ett halvt år visade, att
jord-ningarnas ursprungliga resistansvärden inte ändrats under
denna tid (Elektrizitätswirtschaft 1956 h. 14 s. 485—586).
F ö
Vattenvärmningstorn för ångkraftverk. De ökade
kraven på bättre värmeekonomi för ångkraftprocessen som
medfört en höjning av ångtryck och ångtemperatur har
också medfört att antalet matarvattenförvärmare i
processen ökats. Anläggningar med matarvattenförvärmning i
åtta steg är inte ovanliga, och en anläggning med så stort
antal förvärmare med tillhörande rörledningar blir både
dyr och utrymmeskrävande.
I avsikt att minska anläggningskostnaderna har av H A
Kuljian och W J Fadden gjorts ett förslag att bygga ihop
förvärmarna i en enhet i form av ett torn, fig. 1. Tornet
skulle placeras på kondensorplanet, och för exempelvis
en 150 MW anläggning med ångtrycket 140 at,
ångtemperaturen 565°C på högtrycksångan och 538°C efter
mellanöverhettningen skulle ett matarvattentorn med åtta
stegs förvärmning få diametern ca 3 m och höjden 21 m.
Tornet skulle kunna byggas färdigt på fabrik och provas
före installationen. Matarvattnet tillförs i tornets botten,
Fig. 1. Modell av ångturbinanläggning med
matarvattentorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
