- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
889

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Dammätningar i silikosförebyggande syfte, av Axel Ahlmark och Harry Öhman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 oktober 1956

889

Dammätningar i silikosförebyggande syfte

Professor Axel Ahlmark och ingenjör Harry Öhman, Stockholm

Syftemålet med kvantitativa bestämningar av
luftburet damm på arbetsplatser, där risk för
uppkomst av silikos befaras föreligga, är att
avgöra om arbetsplatsen är farlig eller ofarlig. De
karakteristika för dammet som härvid bör
undersökas är framför allt antalet partiklar per
volymsenhet luft, partiklarnas storlek och
kvartshalten i dammet. För det slutliga avgörandet av
dammrisken kan dessutom krävas biologiska
undersökningar, särskilt när olika sorters damin
förekommer i luften.

Endast partiklar mindre än omkring 5 ^ är av
betydelse för bedömning av silikosrisk. Partiklar

545.75 : 628.511.12
613.62 : 616.24

av grövre dimension anses sålunda icke orsaka
sjukdomen, emedan de vid inandningen icke
kommer ned i lungblåsorna utan fastnar på
luftstrupens och luftrörens slemhinnor och
transporteras till svalget, varifrån de antingen hostas
upp eller sväljs ned. Om den nedre gränsen för
partikelstorleken av silikosfarligt damm är vår
kännedom ofullständig. Vissa iakttagelser talar
för att även submikroskopiska partiklar kan
vara farliga, men vid de praktiska
fältundersökningarna har man som regel hittills icke särskilt
beaktat partiklar av denna storleksordning.

Av dammets kemiska beståndsdelar är kvarts-

Tabell 1. Bestämningsmetoder för damm och invändningar mot deras användning

Metod Användning Invändningar

Sedimentering Dammet får sjunka till botten i en mindre kammare, varefter partiklarna räknas i mikroskop. Användningsområdet förhållandevis ringa. Tidsödande. Små partiklar avsätter sig långsamt.
Filtrering Vägning (mikroskopering) av dammet i en viss volym luft. Användes bl.a. för provtagning på
luft-buret stendamm för kemisk och
mineralogisk analys samt för identifiering med t.ex. röntgendiffraktion. Större, dvs. oftast ofarliga
dammpartiklar inverkar vid vägningsförfarandet väsentligt mer på resultatet än de små och farligare.
Konimeter Dammet i en viss volym luft slås ned på en yta, ofta belagd med klistrande ämne; momentanprov, partikelräkning i mikroskop. Användes i stor utsträckning i bl.a. Sydafrika, Tyskland och Österrike samt på vissa håll i vårt land. Ej lämplig för höga
dammkoncentra-tioner. Partikelagglomerat kan slås
sönder. Låg effektivitet för partiklar
mindre än 1 u. Provtagning sker på mycket små luftmängder.
Impinger (Midget) Partikelräkning i mikroskop efter
nedslagning och uppslamning i vätskefyllt kärl. Har sedan länge i stor utsträckning
använts av amerikanska hälsovårdsmyn- , digheter. Användes av Statens Institut för Folkhälsan framförallt därför att det finns jämförelsematerial från
industrier och s.k. hygieniska gränsvärden utomlands uppställts på grundval av mätningar med denna metodik. Dammpartikelagglomerat kan slås
sönder i vätskan. Uppsamlar ej effektivt partiklar < 1 ji.
Elektrofilter Vägning av dammet efter elektrostatisk utfällning. Användes vanligen för provtagning på metallrök och -damm för kemisk
analys. Användbar även för
elektronmikro-skopundersökningar. Partikelagglomerat kan bildas eller slås sönder under provtagningen, varvid det luftburna dammets
partikelstorleksfördelning kan förändras.
Thermal precipitator Partikelräkning i mikroskop efter
termisk utfällning av dammet. Användes huvudsakligen i England och Australien. Användbar även för
elek-tronmikroskopundersökningar. Ej lämplig för höga
dammkoncentrationer. Provtagningen sker på mycket små luftmängder.
Tyndallometri Fotoelektrisk mätning av ljusspridning från aerosoler. Användes på sina håll inom svensk gruvhantering och i Tyskland. Även rök från t.ex. dieselmotorer och vattendimma ger utslag vid mätningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0909.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free