Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Provning av papper, av Olle Andersson och Jan Bergström - Svensk järnhantering 1956, av WS - Förslagsverksamhet i rysk industri, av Bd - 400 000 000 m³ gas per dygn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böjmomentet eller den genom inverkan av elt
visst moment erhållna deflektionen. Man har
också försökt med små transversella
svängningar men har bl.a. råkat i svårigheter med
medsvängande luft. Ingen av dessa metoder
har ännu fått allmän användning. Det är
emellertid troligt att en av ASTM föreslagen metod,
där utböjningen sker utan inverkan av
tyngdkraften, kommer att slå igenom.
Vid mätning av mjukhet är man av naturliga
skäl endast intresserad av mycket stora
deformationer. Där tycks för närvarande metoder
som grundar sig på stukning av
cylinderfor-miga provkonstruktioner lia största
populariteten. Inom detta område existerar praktiskt
taget endast den amerikanska marknaden, och
metoderna varierar från fabrikant till
fabrikant.
Styrka vid stöt påkänning ar
Den ojämförligt största delen av allt
kraftpapper kommer under sitt användande att
utsättas för påfrestningar av stötkaraktär. Genom
töjningshastighetens inflytande på det sätt på
vilket materialet reagerar vid påfrestningar
har värdet av de klassiska
provningsmetoderna ställts i tvivelsmål.
Papper av detta slag liar under lång tid
provats genom framställning av provkroppar
liknande den förädlade produkten, vilka utsatts
för möjligast realistiska påkänningar. Man
tillverkar t.ex. papperssäckar och fyller dem med
cement, eller sand av möjligast
cementliknan-de karaktär, för att bestämma styrkan hos
papper, som är avsett för cementsäckar. Dessa
provsäckar störtas från en viss höjd eller från
varierande höjd, varefter antalet fall till brott,
höjden vid brott eller någon kombination av
dessa tas som ett styrkemått.
Denna provningsmetodik är tidsödande och
dyrbar. Man har vid flera laboratorier, särskilt
i Europa, konstruerat olika slag av
pendelpro-vare för bestämning av brottenergi eller någon
därmed besläktad storhet, varvid man försökt
bringa deformationshastigheten upp i nivå
med vad papperet kan tänkas möta vid
praktisk användning. Av dessa saluföres för
närvarande en holländsk apparat, som arbetar
med dragprov vid en förlängningshastighet på
100 mm/s. En svensk konstruktion, som finnes
på marknaden, förlänger provremsan med
10 m/s ocli mäter den genom provremsan före
brott överförda rörelsemängden.
Svårigheten vid val av metod ligger här
närmast i möjligheterna att korrelera
provningsdata med praktiska data, vilka senare är svåra
att erhålla.
Slutord
De provmetoder som här har nämnts och ett
mycket stort antal dessutom är
standardiserade i många länder, men hittills finns inga
internationellt antagna metoder. Den
amerikanska pappersindustrin liar för de flesta
förekommande provmetoder utarbetat metodbe-
skrivningar som även upptagits av ASTM1. En
tysk bok2 innehåller en utförlig redogörelse
för de flesta provmetoder, speciellt de tyska,
men även andra länders. Detta verk innehåller
också en stor mängd hänvisningar till arbeten
i facklitteraturen om utvecklingen av
provmetoder och apparatur.
Litteratur
1. ASTM Standards, bd 7. Baltimore 1956.
2. Korn & Burgstaliær: Ilandbuch der Werksloffprüfung,
bd 4: Papier- und Zcllsloff-Priifung. Berlin 1953.
Svensk järnhantering 19J6, Exporten av
järnmalm uppgick under 1956 till 17,3 Mt mot 15,7 Mt
år 1955; ökningen var sålunda 1,6 Mt. Exporten av
järnsvamp minskade från 22 000 till 20 000 t. Den
sammanlagda exporten av tackjärn gick ned från
57 000 till 42 000 t. Totalexporten av handelsfärdigt
järn och stål inklusive massiva ämnen särskilt av
handelskvalitet ökade från 263 000 till 384 000 t.
Även exporten av manufakturerade järn- och
stålvaror visade en ökning, från 55 000 till 67 000 t.
I importen märks en minskning av smidbart
järnskrot från 69 000 till 22 000 t, medan
tackjärnsimporten ökade från 99 000 till 146 000 t.
Totalimporten av handelsfärdigt järn och stål inklusive
massiva ämnen minskade från 845 000 till 664 000 t.
Produktionen visar väsentliga ökningar.
Järnmalmsproduktionen var 19,1 Mt mot 17,4 Mt år
1955. Den sammanlagda tackjärnsproduktionen
uppgick till 1 328 000 t mot 1 176 000 t år 1955;
ökningen var sålunda 152 000 t. Produktionen av
järnsvamp ökade från 74 000 till 122 000 t.
Götproduktionen (rensat stålgjutgods inberäknat) ökade
från 2 125 000 till 2 400 000 t, varav ordinär
kvalitet från 1 646 000 till 1 873 000 t och kvalitetsgöt
från 479 000 till 527 000 t. Av götproduktionen
utgjordes 460 000 t av bessemer- och thomasstål,
844 000 t av martinstål samt 1 096 000 t av
elek-tro- och degelstål.
Den beräknade tillförseln av handelsfärdigt järn
och stål (produktion + import—export, utan
hänsyn till lagerändringar) var 1 950 000 t mot 2 075 000
t år 1955.
Antalet arbetare sysselsatta inom järnhanteringen
var 44 500; ökningen mot föregående år var 1 800.
Sysselsättningen vid järnverken är fortfarande
tillfredsställande, men bränsle- och
elkraftsituationen inger allvarliga bekymmer
(Järnverksföreningens järnstatistik 1956). WT»S’
Förslagsverksamhet i rysk industri. Inom de
arbetsområden, som lyder under ministeriet för
järnhanteringen i Sovjetunionen har under 1956
framlagts 113 213 förslag av 52 070 förslagsställare.
73 173 förslag har antagits och 43 496 tagits i bruk;
dessa har givit en besparing av 231 milj. rubel.
Under fem år har antalet förslag som tagits i bruk per
år fördubblats.
Bland större framsteg nämnes ökad produktion i
masugnar genom ökning av blästerluftens tryck ocli
temperatur och konstanthållning av dess fuktighet
samt ökad användning av ingående sinter.
Förslagsverksamheten anses vara av stor betydelse
och skall utvidgas och stödas på alla sätt [Stal
(Moskva) 1956 h. 12 s. 1138]. Bd
400 000 000 m3 gas per dygn ger sammanlagt
oljekällorna i Saudi-Arabien, Irak och Persien.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
