Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Provning av papper, av Olle Andersson och Jan Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett tal, som har dimensionen energi per
längdenhet, vilken dock anges i gram.
Vanligtvis låter man även här papperets
tjocklek inverka på styrketalet genom dess vikt
per ytenhet. Man får då ett tal med mycket
egendomliga dimensioner, varför man anger
den styrka det skulle haft om ytvikten varit
100 g/nr och får ett tal, som kallas
rivfaktor. Ett starkt kraftpapper kan ha en
rivstyrka (rivfaktor) uppåt 200, medan det nedåt
knappast finns någon gräns, jämför återigen
cellofan.
Ett pappers rivstyrka sammanhänger med
karaktären av de fibrer, av vilka det tillverkats.
Vid rivning går fibrer av, men det händer
också, att fibrer dras ut ur sitt förband. Då detta
kräver mera energi (lång väg) är det naturligt
att papper vars fibrer i framställningen malts
sönder har låg rivstyrka. Cellofan har inga
fibrer alls!
Vikningsstyrka
Ett pappers förmåga att låta sig vikas är något
som intresserar boktryckare, bokbindare och
kartritare. För att få drastiska exempel härpå
kan man vända sig till landets kartarkiv.
Kartorna som ritades på 130.0-talet håller
fortfarande i vecken men inte kartor från slutet
av 1800-talet. Se där vådorna av den moderna
kemin, som lärt oss att göra pappersmassa av
trä på kemisk väg!
I ett veck blir fiberarkitekturen utsatt för
mycket drastiska deformationer. Vanligtvis
kan man trots detta inte ens under
mikroskopet se någon förändring i ett skarpt veck.
Förändringarna inträder först sedan man
utfört vikningarna ett stort antal gånger. Ett
papper med ett icke alltför tätt fiberförband
och någorlunda långa fibrer påminner i
vecket efter några hundra vikningar om en
rakborste. Ett papper med korta fibrer och tätt
fiberförband uppvisar i stället ett vitt streck.
Sådana papper är vanligen jämförelsevis
transparenta.
Detta tyder på att fibrerna och
fiberförbanden så småningom börjar brista i vecket. Man
leds till plastfabrikanternas teorier om
"micro-cracking" och liknande fenomen. Mekanismen
är icke närmare utredd, men analogin med
mekanisternas utmattning är så slående att den
senare tidens forskning på området har
applicerat moderna teorier för utmattning på
vik-ningsfenomenet.
Vid mätning av vikningsstyrka viker man en
provremsa på ett och samma ställe ett stort
antal gånger. Detta utföres på olika sätt. Det
kan nämnas att i en svensk konstruktion, fig. 5,
spänner man in remsan i två klämmor
vertikalt. Den undre klämman hänger fritt i
remsan men viktbelastas. Den övre klämman
utför en oscillerande rotationsrörelse kring ett
mittläge som är sådant att hela remsan i detta
läge är rak. Rotationsaxeln går genom den
linje, där remsan lämnar den övre klämman.
Klämmans kanter vid denna linje har en
noggrant specificerad krökningsradie.
Fig. 5.
Apparat för
bestämning av
pappers
vikningsstyrka
enligt Köhler
—Molin.
Vid provet bringas övre klämman att
oscil-lera, varvid antalet hela svängningar
registreras på ett räkneverk, som automatiskt
stoppas, när remsan går av. Provet är tidsödande,
men tiden kan nedbringas genom att
belastningen på underklämman ökas. För jämförelse
mellan starka och svaga papper får man då
skaffa sig ett samband mellan vikningstal och
belastning. Sådana samband visar sig vara
mycket enkla och ha rätt stor allmängiltighet.
En annan metod är att ge papperet ett
definierat veck, om så fordras ett visst antal
gånger, och därefter mäta nedgången i dragstyrka.
Ett instrument enligt denna princip har
nyligen lanserats i Tyskland. Tidsvinsten är här
påtaglig.
Styvhet och mjukhet
Som berördes inledningsvis har papperets
styvhet en viss betydelse för vissa
användningsområden, icke minst för
registreringskort och andra pappersprodukter av liknande
karaktär. Av kanske lika stor betydelse är den
inverterade storheten, mjukhet. Detta gäller
närmast sanitetspapper av olika slag. Orsaken
varför man skiljer på styvhet och mjukhet är
nog snarast, att man av de mjuka papperen
fordrar styvhet av en helt annan
storleksordning än av de styva. Här skiljer det på
tio-potenser.
Den rena elasticitetsmodulen måste man av
olika skäl avfärda. Dels fordrar den en
drag-provningsmaskin av ett slag, som de flesta
pappersframställare ännu icke håller sig med,
dels får man i styvhet inbegripa den, som
papperet uppvisar sedan det belastats över
flytgränsen. Här har man ett stort antal
förslag till mätinstrument, av vilka det som
blivit amerikansk standard icke på något
utmärkande sätt skiljer sig från mängden.
I allmänhet låter man en pappersremsa
de-flekteras, med yttre medel eller delvis genom
inverkan av gravitationen, och mäter på något
lämpligt sätt det för deflektionen erforderliga
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
