Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 27 - Modern tryckteknik, av Gösta E Carlsson - Utbyggnad av vattenkraften i Pasvig älv, av WS - 500 000 tdw tankfartyg - 1,25 Mkr. per arbetsdag - Verkningsgraden vid malning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid tryckning med värmetorkande färger sker
torkningen genom att papperet omedelbart
efter tryckningen utsättes för en kraftig
uppvärmning, vanligast med öppet brinnande
gaslågor, fig. 4 och 5. Härvid uppstår en snabb
avdunstning och förbränning av tryckfärgens
flytande beståndsdelar, som huvudsakligen
består av bensinkolväten i kokpunktsintervallet
150—200° C.
De flesta stora populära amerikanska
tidskrifterna, t.ex. Life och Saturday Evening Post,
trycks med värmetorkande färger. Man
trycker därvid fyra färger vått i vått på
papperets ena sida, varefter pappersbanan får
passera ett torkaggregat och över kylvalsar;
samma procedur upprepas sedan för papperets
andra sida. Tryckhastigheten har med hjälp
av dessa färger blivit så hög som 50 000
exemplar i timmen, och man får ett utomordentligt
bra tryck med hög glans, vilket nu speciellt
eftersträvas. Torkning av tryckfärger enligt
denna princip tillämpas även i
offsetrotations-pressar och det kan nämnas, att en sådan press
med gastorkar tillverkas i Sverige.
En annan nyare trvckfärgstyp, som torkar
efter en ej tidigare prövad och mycket
originell princip, är "steam-set"-färg eller
ång-torkande färg, vars torkning paradoxalt nog
åstadkommes genom vattentillförsel.
Bindemedlet i denna färg utgöres av hartser som
lösts i ett hygroskopiskt lösningsmedel, t.ex.
någon glykol. Lösningen skall vara så
beskaffad, att den kan hålla en viss vattenhalt, utan
att hartset faller ut men sådan att detta faller
ut fullständigt, om vattenhalten ökas över
denna gräns. Färgens vattenhalt balanseras så att
man kan trycka utan någon risk för att hartset
skall falla ut på färgvalsar eller tryckform på
grund av absorption av vatten från den
omgivande luften, även om dennas relativa
fuktighet är hög. Men när papperet efter
tryckningen utsättes för vattenånga eller vatten i
dimform, skall denna utfällning ske. Den
låg-viskösa glykolen absorberas sedan snabbt av
papperet, och hartset bildar tillsammans med
pigmentet ett torrt skikt på pappersytan.
Ångtorkande färger har fått stor användning
för tryckning av livsmedelsförpackningar, dels
emedan de ger ett luktfritt tryck, dels på grund
av att det tryckta papperet omedelbart efter
tryckningen kan paraffineras, vilket i regel ej
går, då andra typer av tryckfärg användes.
Om tryckfärgen torkar genom oxidation och
polymerisation, utgör dock närvaro av vatten
en fördröjande faktor. Detta gör sig gällande
vid offsettryck, där färgen ofta torkar mycket
långsamt på grund av att rätt avsevärda
mängder vatten emulgerats i färgen i tryckpressen
I denna sker ju en kontinuerlig tillförsel av
vatten till tryckplåten. Genom en helt nv typ
av sickativ, som utexperimenterats vid
Grafiska Forskningslaboratoriet, liar dock denna
nackdel hos offsettrycket i hög grad kunnat
elimineras. Effekten hos detta sickativ, Grafo
Drier, beror på att det innehåller perborat,
vilket vid kontakt med vatten utvecklar syre
i atomär form. Detta har en så starkt
oxiderande verkan, att vattnets negativa effekt
härigenom kompenseras.
Slutord
Det förhållandet, att några större
förändringar ej skett inom den allmänna trycktekniken
betyder ej, att man anser de nuvarande
tryckmetoderna fullt tillfredsställande. Dessa är i
själva verket behäftade med många nackdelar,
som bidrar till att göra tryckningen till en
mycket dyr arbetsoperation.
Produktionskapaciteten lios det stora flertalet
trvekpressar inom boktrycket, digel- och
cylin-derpressarna är mycket låg, främst på grund
av att de mekaniska principer som tillämpas
ej medger några högre hastigheter. De tunga
formarna i boktrycket och den höga
tryckspänning som generellt fordras för överföring
av tryckfärgen till papperet medför, att
tryck-pressarna måste byggas synnerligen robust,
vilket ökar såväl deras vikt och kraftbehov
som pris. Den ojämna tryckfördelning, som
uppstår vid tryckning från en oelastisk
metall-form, gör ett besvärligt justeringsarbete
nödvändigt ocli accentuerar dessutom kravet på
hög tryckspänning.
Man strävar därför efter att på olika sätt
eliminera dessa nackdelar. De vägar som man
därvid i första hand synes följa, är övergång
till dels rotationspressar som medger högre
tryckningshastighet, dels elastiska tryckformar
som medför en bättre tryckfördelning. Man
bedriver vidare på många ställen ett omfattande
forskningsarbete rörande förhållandena mellan
papper ocli tryckfärg, bl.a. för att göra det
möjligt att minska den för tryckfärgens
överförande till papperet erforderliga
tryckspänningen.
Utbyggnad av vattenkraften i Pasvig älv.
Representanter för det norska Vassdragsvesenet har i
Moskva underhandlat om hur
vattenkrafttillgångarna i Pasvig älv skall fördelas mellan
Sovjetunionen och Norge. I februari 1957 överlämnade de
båda länderna sina tekniska projekt för
utbyggnadsarbetena till varandra för ömsesidig granskning.
På norsk sida räknar man med en effekt av 80 000
kW, vilken skulle medföra en stor förbättring av
den besvärliga kraftsituationen i Öst-Finnmark. Av
särskilt stor betydelse skulle krafttillskottet bli för
A/S Syd-Varanger och för Sör-Varanger kommun
(Teknisk Ukeblad 1957 s. 500). WS
500000 tdw tankfartyg sägs kunna komma att
byggas inom en ej alltför avlägsen framtid. De skulle
utrustas för atomdrift. 150 000 hk ger en ekonomisk
fart av 24 knop. Kostnaden i dagens läge räknas bli
450 Mkr. För underhållet behövs en ca 700 in lång
torrdocka kostande ca 90 Mkr.
1,2$ Mkr. per arbetsdag lägger Statens
Yatten-fallsverk ned på nya anläggningar.
Verkningsgraden vid målning är mycket låg och
har för valskvarnar uppskattats till 0,4 °/o och för
kulkvarnar till 0.06 %.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
