Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 31 - Nya metoder - Påvisande av luftföroreningar, av SHl - Andras erfarenheter - Mjölkflaskor av nylon, av SHl - Kubisk bornitrid hård som diamant, av SHl - Fyllmedel i färg, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att överledning uppstår genom kondensation av
vätska på ändisoleringen som är av Lucite
(Plexi-glas). Strålkällan består av 50—100 jxg radium.
Gasformiga föroreningar i luften ger bara en
mycket liten ändring av jonströmmen i kammaren.
Genom tillsats av ett reagens fäller man därför ut
föroreningen som dimma eller rök. De erhållna relativt
stora partiklarna orsakar en ganska stor minskning
av jonströmmen. I praktiken använder man två
lika jonkammare kopplade i en Wheatstone-brygga.
En luftström delas lika på de båda kamrarna, och
i den ena införs en konstant ström av reagens.
Vätehalogenider och organiska syror kan påvisas
med ammoniak, cyanväte, ammoniak och många
aminer med ättiksyraånga eller torrt klorväte.
Halo-generade kolväten pyrolyseras innan de släpps in i
jonkammaren och påvisas som vätehalogenider
(Chemical & Engineering News 31 dec. 1956 s. 6430).
SHl
andras erfarenheter
Mjölkflaskor av nylon
Man har under några år tillverkat flaskor av plast,
framför allt av polyeten. Detta material har flera
fördelar, såsom lättillgänglighet och ogiftighet, men
också nackdelar, framför allt låg mjukningspunkt
och ogenomskinlighet. Det är därför av intresse att
man i Storbritannien börjat tillverka flaskor av
nylon som tål upp till 140°C, är genomskinligt och
inte giftigt.
Flaskorna har fått användning framför allt till
kosmetiska medel, men man väntar att de skall
utnyttjas även av läkemedelsindustrin, t.ex. till
blodplasma, eftersom de kan värmesteriliseras. Den
kanske intressantaste användningen är emellertid som
mjölkflaskor.
Sådana flaskor lär snart komma i marknaden. De
har gjorts med samma botten- och
mynningsdiameter som glasflaskorna men har kunnat göras
lägre och med mycket mindre godstjocklek. Härigenom
lär man spara 93 °/o av flaskvikten. Nylon är en av
de dyrare plasterna, men genom användning av
snabbgående, automatiska maskiner vid
tillverkningen av flaskorna lär dessa kunna säljas till ett
pris som medger stor användning (Plastics mars—
april—maj 1956 s. 73). SHl
Kubisk bornitrld hård som diamant
Bara diamant kan repa diamant kunde man säga
förr, men nu är detta inte längre sant. Man har
nämligen i USA framställt bornitrid med kubiskt
gitter, som är lika hård som diamant. Dennas stora
hårdhet anses bero på att kolatomernas alla
valenselektroner är engagerade i kovalenta bindningar
i kristallens kubiska gitter. Grafitens kristallgitter är
däremot hexagonalt, och kolatomerna är förenade
med kovalenta bindningar i skikt som är löst
bundna vid varandra.
Vanlig bornitrid har också hexagonalt gitter, men
den är oledande, medan grafit leder elström. Vidare
är den vit, medan grafit är svart. Dessa olikheter
anses bero på att en del av elektronerna i grafit är
fria, medan alla är bundna i bornitrid. Dennas
atomskikt är också fast bundna vid varandra. Då
alla valenselektronerna alltså ingår i bindningar i
bornitrids hexagonala gitter, kunde man betvivla
möjligheten att framställa kubisk bornitrid.
Vid 70 000 at tryck och 1 650°C har man
emellertid erhållit kubisk bornitrid. Hittills har man gjort
bara några gram av det nya ämnet. Kristallerna blir
vanligen små (ca 0,8 mm) och växer ofta samman
till starka klumpar. Till färgen har de blivit vita,
gula, röda, bruna, gråa eller svarta. Produktens
struktur har studerats genom röntgendiffraktion
varvid man funnit att bor- och kväveatomerna är
nästan lika tätt sammanpackade i
bornitridkristal-lerna som kolatomerna i diamant.
Kubisk bornitrid (Borazon) liknar alltså mycket
diamant i hårdhet, kristallstruktur och täthet, men
den tål avsevärt högre temperatur. Medan diamant
brinner i luft vid 870°C, har Borazon upphettats i
luft till mer än 1 900°C utan att den förändrats.
Detta stora oxidationsmotstånd bör göra den till
ett utmärkt skärande material vid
metallbearbetning. Det möjliggör t.ex. bättre metoder för
montering av skär och större skärhastighet vid
bearbetningen.
Ännu är kubisk bornitrid emellertid av rent
vetenskapligt intresse, och det kan dröja länge innan den
kan tillverkas i sådan mängd och till ett sådant pris
att den kan utnyttjas praktiskt (Chemical &
Engineering News 25 febr. 1957 s. 28). SHl
Fyllmedel i färg
Ursprungligen användes fyllmedel som
utdrygnings-medel för pigment i billigare färger. Redan för
många år sedan fick man emellertid klart för sig
att fyllmedel kan ha även andra funktioner, och i
dag samlas snabbt bevis för att de rätt använda
förbättrar kvaliteten hos många typer av färg. Det har
sålunda visat sig att de kan utnyttjas för reglering
av färgens reologiska egenskaper, för ökning av
färgfilmens hållbarhet, för reglering av dess glans
och för hindrande av pigmentets utskiljning vid
färgens lagring.
Färgens viskositet beror på pigmentets och
fyll-medlens dispergering samt på dessas mängd,
korn-storlek, kornens form och de fasta partiklarnas
totala yta. De flesta pigmenten har en kornstorlek
under 1 |x. För att till fullo utnyttja dem dispergerar
färgtillverkaren dem så fullständigt som möjligt i
bindemedlet.
En av de utmärkande egenskaperna hos ett
fullständigt dispergerat system är enligt amerikanen
F K Daniel att det kan innehålla en mycket stor
volym pigment och fyllmedel utan att dess viskositet
växer mycket. När mängden fasta ämnen
överskrider en viss gräns växer emellertid viskositeten
synnerligen snabbt vid ökning av pigmenttillsatsen.
Färgtillverkaren använder emellertid inte så
mycket dyrbart pigment att denna gräns uppnås. I
stället reglerar han färgens viskositet genom tillsats av
billiga fyllmedel. Med två sådana, det ena fullt
dis-pergerbart med liten yta i förhållande till vikten
(t.ex. tungspat), det andra flockbildande med stor
yta (t.ex. asbestin), kan han fullständigt reglera
färgens reologiska egenskaper.
Färgens hållbarhet utomhus kan i många fall ökas
genom användning av ett lämpligt fyllmedel. För
linoljefärger på trä har man sålunda vid prov i
Sverige och Norge funnit att dolomitpulver
(Micro-dol) ökar vita färgers hållbarhet väsentligt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
