Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Strålkastare för bilar, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Synvidd
som funktion av
ljusstyrkan hos
mötande
strålkastarljus vid
olika ljusstyrka
för den egna
bilen.
med reflektionsfaktorn 0,07. En person i
mörkgrå kostym har reflektionsfaktorn 0,02
eller mindre.
Resultatet av många dylika försök liar
sammanställts i ett diagram, fig. 5, med
synvidden eller syndistansen till föremålet som
funktion av ljusstyrkan hos mötande strålkastare
vid olika ljusstyrka hos egna2. Ju svagare det
egna ljuset är i förhållande till det mötande,
desto mer bländad blir man och synvidden
minskar i motsvarande grad. På grundval av
samma undersökningsresultat kan ett diagram
med synvidden som funktion av förhållandet
mellan mötande och egen ljusstyrka
uppställas, fig. 6. Bortsett från det självklara
förhållandet, att när mötande ljus är obefintligt eller
mycket svagt ökas synvidden i proportion till
den egna strålkastarens ljusstyrka, finner man
även, att vid konstant och högt ljusförhållande
ökas synvidden mycket litet, när strålkastarna
får ökad ljusstyrka.
Slutsatsen av dessa prov är, att strålkastares
ljusstyrka för helljuset mycket väl kan hållas
större utan bländningsrisk än vad nu i regel
är fallet. Skillnader i ljusstyrka, som orsakar
bländning, är vid lika strålkastarkonstruktion
oftast beroende på dålig kondition och
bristande tillsyn för den bil, som har det svagare
ljuset. Vid möten är det vidare uppenbart, att
ljusstyrkan på den sida av vägen, där den
mötande bilen kör, bör göras så svag som
praktiska förhållanden medger, medan ljuset på
egen sida av vägen bör vara så starkt som
möjligt. Det asymmetriska halvljuset är
sålunda den rätta lösningen. Eftersom trafiken
numera är stark och vägarna ofta har ingen eller
dålig belysning blir körningen på halvljus
under långa tider nödvändig. Detta ljus bör
Fig. 6. Synvidd
som funktion av
förhållandet
mellan
mötande och egen [-strålkastarbelys-nings-]
{+strålkastarbelys-
nings+} ljusstyrka
vid olika
ljusstyrka för den
egna bilen.
därför vara tillräckligt starkt för att
möjliggöra kontinuerligt säker körning under de
angivna förhållandena. Halvljus som avsevärt
nedsätter belysningsstyrkan även på egen
väg-halva — som hittills varit allmänt i europeiska
länder — är icke att rekommendera.
Nutida strålkastarkonstruktioner
Numera används nästan uteslutande
strålkastare med dubbla glödtrådar (Bilux, Bifokalljus
etc.), som anbringas i gasfyllt rum för att icke
oxideras. I Storbritannien och det kontinentala
Europa används separata utbytbara
glödlampor mellan strålkastarljus och reflektorer,
under det att man i USA och Kanada i
allmänhet utför strålkastarna hermetiskt slutna och
gasfyllda mellan glas och reflektor, där de
båda trådarna befinner sig ("sealed beam").
Hela strålkastaren kan sägas motsvara den
vanliga glödlampan. Dessa skillnader i
konstruktion har huvudsakligen med tillsyn och
service att göra och icke alls med de rent
optiska förhållandena, som många tycks tro.
I Storbritannien har man en
kompromisskonstruktion ("semi sealed beam"), där
strål-kastarglas och reflektor är utförda som en
enhet, men där dubbeltrådiga glödlampor
alltjämt användes6. De kan utbytas genom ett
urtag baktill och har vanligen tämligen
långsmal cylindrisk form.
"Sealed beam"-typen är dyr i tillverkning
men kräver under sin livstid intet underhåll.
De europeiska typerna har den fördelen att
glödlamporna och även andra detaljer kan
bytas ut. Denna strålkastarkonstruktion är
emellertid mera känslig för yttre inverkan
(damm, fuktighet, rubbningar av inställning
m.m.) och kräver alltså relativt större tillsyn.
"Sealed beam"-strålkastarna har i viss grad
utsatts för kritik — de sägs blända — vilket
självfallet har med deras relativt större
ljusstyrka och icke med deras konstruktion att
göra. I den mån även övriga konstruktioner får
ökad ljusstyrka bortfaller i stort sett denna
kritik.
De optiska principerna för bilstrålkastare har
nyligen behandlats inom FN:s ekonomiska
kommission för Europa (ECE). Man
rekommenderade att de europeiska
strålkastarfabri-kanterna skulle övergå till den
anglo-ameri-kanska principen med asymmetriskt halvljus
("meeting beam"), vilket kan åstadkommas
med mycket ringa ändring av nuvarande
europeiska tvåtrådslampor.
Däremot har man icke kunnat ena sig i en
del andra avseenden. Detta gäller
huvudsakligen om halvljuset skall vara skarpt avgränsat
vid en horisontell linje vid reflektoraxelns
nivå, som nu är förhållandet för de
kontinentala strålkastartyperna eller i stället medge
en viss belysningsstyrka någon eller några
grader över denna linje, vilket engelsmän och
amerikanare föredrar1.
Den europeiska tvåtrådslampan, fig. 7, har
för helljuset en tvärgående linjär, V-formad
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
