- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
780

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Trafiksäkerhetsutredningens slutbetänkande, av EBr - Körträning och olycksfrekvens i USA, av EBr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

domar, som väsentligt minskar deras förmåga
att föra bil. Vidare föreslås ändrade
bestämmelser för indragning av körkort och
utfärdande av nytt sådant, stämpling av
körkortsinnehav på folkbokföringens tryckplåtar o.d.

Några nya bestämmelser av mer teknisk art
föreslås dessutom. Även för förare av lastbil
och andra dylika fordon som icke inräknas i
den yrkesmässiga trafiken, vill man nu
föreskriva skyldighet att inneha trafikkort. Bilar,
som är över fem år gamla, anses böra
kontroll-besiktigas i samband med ägarbyte. Tyngre
bilar skall utanför tättbebyggda samhällen
hålla tillräckligt stora avstånd till
framförvarande så att omkörande bilar kan komma in
framför dem vid behov. Vid utfart från tomt,
garage, bensinstation etc. på väg skall den
korsande trafiken ges företräde. Detta borde även
gälla infarter.

Slutligen föreslås en generell övre
hastighetsgräns för personbilarna (90 km/h) men med
rätt för länsstyrelser att höja
hastighetsgränsen för vägar som är särskilt lämpade för
snabb trafik. Momentant överskridande av
hastighetsgränsen vid omkörningar skulle tillåtas.

Mot flertalet av de nämnda nya förslagen kan
inga allvarligare invändningar göras, även om
effekten av dem i väsentlig grad måste bli
beroende på deras praktiska tillämpning. Bl.a.
kräver en förbättrad undervisning i
körskolorna betydligt vidgade kunskaper i
fordonsmekanik och bil- och motorteknik hos lärarna. Man
saknar förslag till obligatorisk och periodisk
kontroll av bilarnas mekaniska tillstånd.
Samband mellan bilhastighet och sikt vid
omkörning och i mörker borde ha blivit föremål för
undersökning etc.

Förslaget till "lämplighetsintyg", vilket skall
ersätta nuvarande nykterhetsintyg för sökande
av körkort, innefattar en förhandsbedömning
av sökandes lämplighet som bilförare på grund
av — utom alkoholvanor — även rena
karaktärsegenskaper. Körkort får endast utfärdas,
"om sökande som motorförare kan antas
komma att visa hänsyn för andra, omdöme och
ansvar samt respekt för trafikens regler". De
som enligt utredningen skall avge dylika
förhandsomdömen om sökande är i första hand
polismyndigheter men även andra personer
(arbetsgivare, lärare, socialvårdare o.d.).

Förseelser i polisstatistiken, oberoende av om
de har med bilkörning på något sätt att göra,
skulle anses utgöra hinder för att få körkort.
Gentemot detta förslag kan allvarliga
erinringar resas. Sambandet mellan
karaktärsegenskaper och uppträdande i trafiken, vilket utgör
motiveringen till förslaget om lämplighetsintyg,
stödes på statistik som varken är omfattande
eller fullständig. Den avser nästan uteslutande
vissa bestämda grupper yrkesförare, där
svårigheterna för bilförarna är av en helt annan
storleksordning än för den stora massan av
den bilkörande allmänheten. Att straffa en
person genom att vägra utfärda körkort under
motiveringen att denne kan tänkas komma att
orsaka olyckor är icke förenligt med demokra-

tisk rättsuppfattning. Verkligt asociala
personer torde för övrigt icke fästa större vikt vid
avsaknad av eget körkort.

Förslaget till en generell
hastighetsbegränsning för personbilar är dåligt motiverad. Detta
förslag grundas på föreställningen, att
olyckorna till 90—95 % beror på den mänskliga
faktorn och på för hög hastighet i och för sig.
Dåliga vägar och fordon anses därmed i och
för sig icke innebära några risker eftersom
bilföraren alltid är skyldig att avpassa
hastigheten efter vägen och fordonet. Detta
förenklade resonemang liknar det som förr
framfördes i fråga om arbetarskydd: arbetarna skall
väl se sig för. Utredningen bortser helt från
den upplysande statistik från många länder,
där t.ex. obligatorisk och periodisk kontroll av
bilarna är föreskriven. Genom sådan kontroll
har olyckssiffrorna sänkts flera tiotals procent
(Tekn. T. 1952 s. 1051). Från Sverige finns
belägg för vad förbättrade vägar betyder t.ex.
riksvägen söder om Jönköping.

Hög hastighet i och för sig medför sällan
olyckor. De flesta olyckorna inträffar vid
hastigheter på 50—70 km/h och bland dem de flesta
allvarligare. Just för dödsolyckor och olyckor
som orsakat svårare invaliditet är brister i
fordonens konstruktion den kanske största
orsaken — strukturell svaghet och otillräcklig
inre säkerhet (Tekn. T. 1956 s. 461).

Nuvarande bestämmelser, där ingen bestämd
högsta hastighet är föreskriven men för hög
hastighet i förhållande till omständigheterna
bestraffas, borde i Sverige liksom i många
andra länder kompletteras med rätt och skyldighet
för lokala myndigheter, länsstyrelser och det
statliga vägväsendet att med hänsyn till vissa
vägars beskaffenhet där t.ex. begränsa
hastigheten för alla eller speciella biltyper. EBr

Körträning och olycksfrekvens i USA.
Körträ-ningens betydelse för reducering av trafikolyckor
på vägarna framgår av ett antal stort anlagda
amerikanska undersökningar bland manliga och
kvinnliga studerande, dels sådana som undergått
noggrann praktisk och teoretisk undervisning och
träning i bilkörning och dels sådana som lärt sig att
köra "mera tillfälligt". Undersökningarna
omfattade universitet och läroverk över hela USA.
Bilkörning ingår ju i amerikansk undervisning.

Total Antal Olyckor per

körtid olyckor 1 Ö00 förare

månader och månad

Mån och pojkar
Otränade ....... 123 865 979 7,9
Tränade ........ 61 818 265 4,3
Kvinnor och flickor
Otränade ....... 42 581 110 2,6
Tränade ........ 62 272 72 1,2

Jämförelse mellan könen är med hänsyn till dessa
siffror icke möjlig. Man känner bl.a. icke till
körsträckorna. Man finner, att olycksfrekvensen för
manliga förare är ca 83 % större för otränade än
för tränade och för kvinnliga ca 117 °/o större (R Mc
Farland i SAE Transactions 1956 s. 631). EBr

780 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0804.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free