Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 44 - Saharas olja, av SHl - Andras erfarenheter - Silvers vandring, av SHl - Kallsprutning med tryckvätska, av J Murkes - Molybdendisulfid i plaster, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hassi Massaoud till Bougie vid Algeriets kust
och en 40 cm ledning från Edjelé till Tunisiens
eller Libyens kust.
De hittills gjorda undersökningarna har
utförts bara inom de nämnda
koncessionsområdena som tillsammans har en yta av 725 000
km2. Därtill kommer 285 000 km2 vilkas geologi
och geofysik är kända åtminstone i stora drag.
Dessa områden utgör emellertid bara 44 % av
Saharas sedimentbäcken. Det finns alltså plats
för nya koncessioner och mycket arbete.
Det anses att sedimentationsbäckenens rymd
utgör ett mått på oljetillgångarna i Sahara. Den
är omkring en fjärdedel av volymen hos alla
sedimentationsområdena i Mellersta Östern där
redan 60 % av världens oljereserver
konstaterats. Förhållandena i Sahara är emellertid
inte lika gynnsamma som i Mellersta östern
varför man uppskattar reserverna i Sahara till
7,5 % av världens totala oljereserver.
Sahara skulle då vara jämställt med
Sydamerika, men man har kanske varit alltför
optimistisk och inte tillräckligt beaktat den
oerhörda oljerikedomen hos Mellersta österns
oljeförande bergarter. Ingen motsvarighet
härtill torde finnas i Sahara som därför i alla
händelser inte är något nytt Saudiarabien. SHl
andras erfarenheter
Silvers vandring
Silver har många goda elektriska egenskaper men
också en nackdel: det vandrar under inflytande av
en likspänning varvid isolatorer kan överbryggas
och överledning uppstå. Detta fenomen har länge
varit känt, men man har tidigare inte vetat hur
vandringen sker, hur den kan minskas eller hur
dess hastighet kan förutsägas. Dessa brister i
vetandet har gjort att silver inte kunnat användas för
vissa ändamål inom elektroniken, för vilka det
annars är synnerligen lämpligt.
Av de metaller, som används inom elindustrin, är
silver den enda med stor vandringsbenägenhet. De
flesta metallerna vandrar inte alls; utom silver gör
bara koppar, tenn och guld det, men i obetydlig
grad. Många metaller ger positiva joner vid den
positiva elektroden (anoden). I de flesta fallen
övergår jonerna emellertid till olösliga oxider som
bildar ett passiverande skikt på metallen.
Förklaringen till silvers unika beteende är att silveroxiden
är löslig och därför inte kan passivera metallen.
Silverjonerna kan sålunda lämna anoden och
vandra mot den negativa elektroden (katoden) i ett
vattenskikt på isolatorns yta.
Jonerna kan på vägen reduceras till atomer av
ljus eller reducerande ämnen i isolatorn eller luften.
Härvid uppstår ett beslag av silver som växer ut
trädlikt från anoden. Någon gång kan emellertid
silverjoner nå ända fram till katoden där de av-
laddas och silver fälls ut. Det ser då ut, som om
silver vandrat från katoden.
I många fall vandrar silver bara på en isolators
yta, men det kan också passera inuti vissa material,
särskilt plastlaminat i vilka armeringen kan ge
vattenrika kanaler. Detta gäller i hög grad för
glas-fiberarmerad melaminplast och Teflon, medan t.ex.
plastfiber-epoxiplastlaminat inte tillåter inre
silvervandring. Resistenta är också ren Teflon och
poly-styren. I papper vandrar silvret inuti
cellulosafibrerna och fälls ut av reducerande ämnen i dem.
Närvaro av vatten är nödvändig för silvers
vandring, men en fuktbeläggning av bara tio molekylers
tjocklek är tillräcklig. På hydrofila material vandrar
silver lättare än på hydrofoba, och dess
vandringshastighet växer med luftfuktigheten. Det är klart
att potentialdifferensen mellan elektroderna också
påverkar silvervandringen; denna kan emellertid
ske redan vid 6,5 V likspänning. Vid 60 Hz
växelspänning är den nätt och jämnt märkbar, och vid
400 Hz kan den inte påvisas.
Ett sätt att minska silvervandringen är beläggning
av isolatorn med en silikon som är vattenavvisande.
Man kan också minska den genom att legera silvret
med 10 °/o Cu; mindre mängd koppar har mycket
liten verkan och större mängd ger liten ytterligare
minskning. Många andra legeringsmetaller har
provats, men alla har mindre verkan än koppar (S W
Chaikin i Journal Stanford Research Institute 1957
h. 2 s. 59—61). SHl
Kallsprutning med tryckvätska
Vid det vanliga kallsprutningsförfarandet flyter
metallen under presskolvens tryck. En undersökning
har utförts i syfte att utreda sprutningsförloppet
när presskolven utbytes mot en högtrycksvätska.
Bestämningarna avsåg tryckets beroende av
metallens reduktion (definierad som förhållandet
mellan minskningen av stångens tvärsnittsarea och dess
initiala tvärsnittsarea) och av konvinkeln i
matrisen. Försöken gjordes med aluminium och koppar.
Det framgår av undersökningen att vätskemetoden
är överlägsen den traditionella kallsprutningen.
Sålunda är den för en viss reduktion erforderliga
presskraften väsentligt lägre vid användning av
tryckvätska. Exempelvis fordras ett tryck på 5 400
kp/cm2 i stället för 8 500 kp/cm2 för att man skall
nå en reduktion på 0,8 vid kallsprutning av
aluminium.
Förklaringen härtill är att vid vätskemetoden
friktionen mellan metallen och cylinderväggarna
elimineras och att friktionen mellan matrisen och
metallen under dess flytning reduceras. Vidare är den
optimala konvinkeln hos matriskonan betydligt
mindre än vid kolvsprutningsmetoden (B J
BERES-nev m.fl. i Izvestija Akademii Nauk SSSR, Otdelenie
Techniceskich Nauk, 1957 h. 5 s. 48—55).
J Murkes
Molybdendisulfid i plaster
Man har nu börjat använda molybdendisulfid som
fyllmedel i plaster varvid den verkar både
smörjande och förstärkande. De bästa resultaten har
hittills uppnåtts med nylon, försatt med 5—20 %
MoSjj. Material för såväl gjutning som sintring kan
framställas. Molybdensulfiden ökar plastens
nötningshållfasthet. Ett lager av sintrat nylon med
10 °/o MoS2 visade t.ex. vid ett prov ingen nötning,
medan ett lager av formsprutad, ofylld nylon nöttes
0,6 mm under samma betingelser.
Polytetrafluoretens utmärkta friktionsegenskaper
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
