- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
347

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 14 - Nya metoder - Kulreläet — en driftsäker komponent, av KJ - Mekanisk kontroll av strålkastarinställning för bilar, av EBr - Kontinuerlig framställning va alkylfosfiter, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1. Mekanisk
kontroll och
inställning av
"
sealed-beam"-strålkastare.

Fig. 1. Enklaste formen av kalrelä.

har presenterats en grupp anordningar efter en ny
linje som kan betecknas som elektromekanisk till
funktionen, men som skiljer sig radikalt från
tidigare konstruktioner. Man använder pläterade kulor
som rörliga kontakter, vilket möjliggör mycket
enkel konstruktion och avsevärt ökad livslängd. Medan
kulreläer troligen är av största intresse för
ögonblicket, har undersökningar visat möjligheten att
tillämpa kulprincipen på bl.a. mekaniska likriktare
upp till några 100 Hz i frekvens, potentiometrar och
funktionsgeneratorer samt i logiska kretsar.

Kulreläets funktion framgår av fig. 1 som också
visar några av dess fördelar. Genom lämpligt val
av kontaktmaterial kan man åstadkomma att nästan
hela nötningen tas från kulan. Men eftersom kulan
har en mycket stor kontaktyta tål den avsevärd
nötning innan den blir oduglig. Som ankare
betraktat har kulan liten massa vilket ger snabb funktion
med liten styreffekt.

En något modifierad typ av detta relä har i ett
kontinuerligt prov styrt en 9 A. 110 V likströmslast
åtskilliga miljoner gånger utan fel. Styreffekten var
20 mW (Gontrol Engineering febr. 1958 s. 82). KJ

Mekanisk kontroll av stràlkastarinställning
för bilar

I USA har sedan några år en ny metod för snabb
kontroll och inställning av bilars strålkastare
accepterats av hela bilindustrin. Kontrollen är rent
mekanisk och kan utföras i dagsljus på några minuter.
Den för inställning eljest behövliga fotometern eller
skärmen med sina ljusaxelscheman för ljusfläckens
inriktning bortfaller alltså.
Strålkastarglasen förses med tre ingjutna inställ-

ningsvårtor. som har formen av stympade koner,
anordnade så att sammanbindningslinjerna bildar
en på spetsen ställd triangel. De optiska detaljerna i
strålkastaren är vid tillverkningen så anordnade och
inställda, att ljusriktningen vid hel- eller halvljus är
exakt, när det plan, som bildas av de tre vårtornas
avplanade spetsar, är vinkelrätt mot bilens
horisontella längsgående tyngdpunktsaxel. Vid kontrollen
skall bilen vara olastad och stå på horisontellt
underlag samt ha föreskrivet lufttryck i däcken.

Inställningsdonen tillverkas parvis, ett för höger
och ett för vänster strålkastare, och utgörs av
me-tallock, som anbringas på strålkastarna, så att
lockens inställning centreras mot de nämnda vårtorna
på glaset. Locken är försedda med framåtriktade
utlöparbalkar, vilkas yttre ändar är förbundna med
varandra med en fjäderbelastad stålsträng för
strålkastarnas horisontella inställning i sidled. Denna
inställning görs först. För den vertikala inställningen
har locken ett vattenpass. Strålkastarna själva har
som vanligt justeringsskruvar för horisontell och
vertikal inriktning (fig. 1).

Tydligt är att denna anordning förutsätter
"’sealed-beam"-strålkastare, vars optiska arrangemang icke
behöver justeras under dess livstid. Kontrollen av
belysningsstyrkan måste självfallet alltjämt
kontrolleras med luxmeter (General Motors Engineering
Journal jan.—febr.—mars 1958 s. 19—20). Elir

Kontinuerlig framställning av alkylfosfiter

Organiska fosforföreningar har fått växande
betydelse t.ex. som insektbekämpare, mjuknings- och
stabiliseringsmedel för plaster och eldsäkring av
tyger. Det mest användbara utgångsmaterialet för
organiska fosforföreningar är alkylfosfiter (Tekn. T.
1953 s. 4991 vilka också används direkt för vissa
ändamål.

Alkylfosfiter erhålls genom alkoholers reaktion
med fosfortriklorid enligt formeln

3 ROH + PCI,

(RO)„POH + RC1 + 2 HCl

Neutraliseras klorvätet allteftersom det bildas,
erhålls trialkylfosfit. Reaktionen går snabbt och är
exotcrm. Vid förhöjd temperatur reagerar
alkylfos-fiten med klorvätet enligt

(RO)2POH + HCl—> RC1
RO(HO)PHO + HCl —

RO(HO)PHO
(HO)„PHO

Därför minskas utbytet av alkylfosfit betydligt, om
man inte kyler reaktionsblandningen effektivt. Detta
gäller särskilt vid framställning av metyl- och
iso-propylfosfit.

Man har föreslagit kontinuerliga processer vid vilka
kylningen åstadkommes genom förångning av ett
lösningsmedel. Det är emellertid enklare och
billigare att genomföra reaktionen utan lösningsmedel,
och man har nu funnit att detta är möjligt. Enligt
denna metod har man i laboratorieskala uppnått
98,5 o/o utbyte. Erforderlig apparatur är relativt
enkel och framställningskostnaden låg.

Processen består i princip i att utgångsmaterialen
får reagera i ett sprutmunstycke. Lågkokande
biprodukter avlägsnas genom destillation i en fy
11-kroppskolonn under reducerat tryck. Processen är
autotermisk, i det att reaktionstemperaturen får
anta ett jämviktsvärde som bestäms av relationen
mellan reaktionsvärmet och reaktionsprodukternas
latenta och specifika värme.

Under de givna reaktionsbetingelserna utsätts den
bildade dialkylfosfiten mycket kort tid för klorväte
vid hög temperatur och sönderfaller därför
obetydligt. En stor del av reaktionsvärmet och ungefär två

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free