- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
373

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Marinen, av Ivar Oldenburg, Sigurd Lagerman m. fl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ivar Oldenburg

Sigurd Lagerman

Marinen

Marinöverdirektör Ivar Oldenburg, kommendör Sigurd Lagerman m. fl., Stockholm

Marinledningen, som innefattar marinstaben
och marinförvaltningen, ingår i högkvarteret,
varifrån försvarsgrenarnas verksamhet
samordnas.

Under chefen för marinen svarar
marinkom-mandoclieferna för den direkta operativa
ledningen av sjökrigföringen inom resp.
havsområden (marinkommandon). För att lösa sina
uppgifter disponerar marinkommandochefen
fartygs- och kustartilleriförband samt
helikopterförband.

Stridsfartygen är indelade i eskadrar med
kryssare och jagare, jagarflottiljer med jagare
och stora motortorpedbåtar, motortorpedbåts-

Fig. 1. örlogsfartygen kan skyddas i bergtunnlar
mellan drabbningarna till sjöss.

359(485)
623.8(485)

divisioner, utbåtsflottiljer, fregattflottiljer och
minröjningsavdelningar. Sammansättningen av
och antalet stridsfartygsförband blir helt
beroende på det operativa läget inom resp.
marinkommandon.

Inom varje marinkommando finns
kustartilleriförsvar. Chefen för detta är i vissa fall
också försvarsområdesbefälhavare .och svarar i
denna egenskap för det territoriella försvaret
av området. Kustartilleriförsvaret är i
huvudsak organiserat på stabs- och förvaltningsorgan
samt brigader, spärrbataljoner,
artilleribatterier, spärr- och luftvärnskompanier,
minutlägg-ningsdivisioner, underhållsförband samt
självständiga troppar och plutoner. Till dessa
kommer som regel lokalförsvarsförband ur armén.

För övervakning av territorialvattnet och det
närmaste havsområdet är kusten indelad i ett
antal bevakningsområden under befäl av
bevakningschefer, som i sin tur lyder under
vederbörande marinkommandochef. Varje
bevakningschef har olika spaningsorgan, som ger
honom underrättelser om egen och fientlig
verksamhet vid kusten.

Vid mobilisering av marinen bemannas och
utrustas de av flottans fartyg och
kustartilleriets enheter, som icke tidigare är rustade.
Därvid iordningställes stridsfartygen vid
örlogsvarven, medan civila fartyg avsedda som
hjälp-fartyg i regel utrustas vid civila varv. Fartygen
sammanförs i förband och utgångsgrupperas
inom olika marinkommandon, där baser och
serviceorgan förstärkes eller nyupprättas.
Samtidigt träder marinens kustbevakning i sin
helhet i funktion.

Vid mobilisering inkallas och fördelas
personalen till ett stort antal mindre
utrustningsdepåer, där redan i fredstid kläder och annan
personlig utrustning ligger lagrad. Personalen
är krigsplacerad så, att kortast möjliga resor
fordras för inställelse till utrustningsdepåerna
och för vidarebefordran till förbanden.

Såväl flottan som kustartilleriet har hög
mobiliseringsberedskap. De i fred rustade
fartygen och de i fred organiserade spärrförbanden
vid kustartilleriet liar praktiskt taget
omedelbar krigsberedskap.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free