Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Hänt inom tekniken - Hannes Alfvén John Ericsson-medaljör - Samordnad svensk forskning av radiovågor i troposfären - Utredning om mönsterskydd - Statlig lånegaranti för eldistributionsnät på landsbygden? - Varumärkesbegreppet vidgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänt inom tekniken
Hannes Alfvén John Ericsson-medaljör. IVA:s
förste hedersledamot prins Bertil överlämnade vid
en högtidlighet på IVA den 22 april 1958 John
Ericsson-medaljen 1958 till Hannes Alfvén, professor i
elektronik vid KTH. John Ericsson-medaljen som
instiftades 1926 av American Society of Swedish
Engineers utdelas vart fjärde år i Sverige till en
svensk forskare och vart fjärde i USA till
amerikansk medborgare av svensk härkomst för
utomordentliga ingenjörsvetenskapliga insatser.
Alfvéns tidigare teoretiska och experimentella
arbeten berörde elektriska instrument. Hans intresse
inriktades dock snart på den kosmiska fysiken, och
sedan slutet av 1930-talet har hans arbete
huvudsakligen gällt studium av elektriska fenomen i
kosmisk skala samtidigt som han parallellt därmed
utfört motsvarande experiment i laboratorieskala.
Hans första bidrag till den kosmiska fysiken var
en ny teori om norrsken och magnetiska stormar
(1939—1940).
Senare studier av vad som kan vara upphovet till
kosmisk strålning ledde till en kartläggning av
laddade partiklars rörelser i komplicerade magnetfält
Detta i sin tur kastade ljus över fenomen i den
in-terstellära rymden och gav samtidigt avkastning i
form av nya rörkonstruktioner såsom
mikrovågsrören, Strofotronen och Meanderröret. På
1940-talet lade han grunden till en ny teori om
solfläckarna och nådde fram till studier av den roll som
magnetfält spelar i samband med tillkomsten av
nya planeter och månar. En mycket viktig roll i
dessa forskningar spelar Alfvéns teori av 1942 om
magneto-hydrodynamiska vågor, vilken kom till i
samband med solfläcksteorin.
Då elektriska strömmar induceras i en ledare som
rörs i ett magnetiskt fält, går vanligen
elektromagnetisk energi förlorad i form av värme. Alfvén har
emellertid insett, att om detta gäller för
laboratorieskala, så gäller det icke under kosmiska
förhållanden; med de stora dimensionerna och den elektriska
ledningsförmågan hos astronomiska kroppar blir
resultatet en ny typ av vågrörelse. Denna upptäckt har
kastat ljus över de elektromagnetiska egenskaperna
hos solen och solfläckarna. Den förklarar
grundegenskaperna hos den tunna joniserade gasen
mellan planeterna och mellan stjärnorna och den
klargör de kosmiska strålarnas och norrskenets
uppkomst. Sådana vågrörelser är svåra att åstadkomma
i ett laboratorium, men framgångsrika försök har
genomförts vid Alfvéns institution med kvicksilver
och flytande natrium i magnetiska fält.
På senaste tiden har magneto-hydrodynamiken
blivit aktuell på ett alldeles nytt sätt genom de
termonukleära experiment som nu pågår, försök med
fusion av deuterium. En mängd fenomen som
tidigare har studerats endast med tanke på kosmiska
tillämpningar återkommer nu i laboratorieskala som
ytterst betydelsefulla faktorer i framtidens
kärn-forskning och kärnteknik. Detta är bättre än något
annat ägnat att visa hur fruktbärande Alfvéns
metod varit att parallellt angripa problemen inom den
kosmiska fysiken och inom den tillämpade
elektronfysiken.
Samordnad svensk forskning av radiovågor i
troposfären. I mars 1958 träffades ett avtal mellan
Telestyrelsen och Försvarets Forskningsanstalt (Foa)
om samordning av forskning som gäller
"radiovågors utbredning bortom radiohorisonten genom
spridning i troposfären" (Tekn. T. 1956 s. 947). De
första, redan påbörjade försöken utförs på den 260
km långa sträckan Stockholm—Mora.
Forskningssamordningen skall planeras och ledas
av en nämnd på två personer. I denna ingår från
Televerket tekniske direktören Erik Esping med
byrådirektör Sven Gejer som ersättare och från Foa
avdelningschefen N-H Lundquist med laborator K F
Eklund som ersättare.
Utredning om mönsterskydd. Med anledning av
att den nuvarande svenska lagstiftningen endast i
speciella avseenden och i begränsad omfattning
lämnar ett skydd för industriella mönster och modeller
har K.M:t beslutat att en översyn av
mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande frågor
skall verkställas. Att som sakkunniga utföra denna
översyn har chefen för Justitiedepartementet
tillkallat professor Seve Ljungman, ordförande, direktör
Jan Leffler, disponent Sigfrid Löfgren, ledamoten
av riksdagens andra kammare Lena
Benström-Inge-näs, direktör Sven Erik Skawonius och byråchef
Åke von Zweigbergk.
Statlig lånegaranti för eldistributionsnät på
landsbygden I För att verkställa utredning i fråga
om införande av statlig garanti för lån till åtgärder
för upprustning eller nyanläggning av elektriska
distributionsnät på landsbygden har chefen för
Jordbruksdepartementet såsom sakkunniga tillkallat
överdirektör K H Olsson, Stockholm, ordförande,
riksdagsledamöterna T Andersson, Brämhult, och
J S Jonsson, Strömsund, samt bankokommissarie
N P A Callans, Stockholm.
Varumärkesbegreppet vidgas. Gällande svenska
varumärkeslag av 1884 skyddar i stort sett endast
registrerade varumärken. För oregistrerade
inarbetade kännetecken kan visst skydd erhållas främst
enligt lagen om illojal konkurrens. Varumärkes- och
firmautredningens förslag till ny varumärkeslag som
nu har avlämnats till justitieministern omfattar
både registrerade och oregistrerade kännetecken;
skydd genom inarbetning har i princip likställts med
skydd vunnet genom registrering. I praktiken blir
dock registreringsskyddet i flera avseenden
privilegierat framför inarbetningsskyddet. Det blir detta
särskilt genom att den som stöder sig på
registrering redan genom registreringsbeviset kan styrka sin
ensamrätt, medan den som ej har registrerat sitt
märke måste förebringa särskild utredning om
in-arbetningen.
Enligt förslaget är vidare varukännetecken som är
i bruk, men varken registrerats eller inarbetats, så
till vida skyddat som annan än brukaren icke kan
registrera det för sin räkning om han känner till att
det redan tagits i bruk. Någon ensamrätt i egentlig
mening nås dock ej genom att ett kännetecken blot|
och bart tas i bruk. Undantag härifrån görs i fråga
om de naturliga varukännetecknen, dvs.
näringsidkares eget namn och egen firma. Dessa skyddas
oberoende av registrering eller inarbetning.
I lagförslaget jämställs med varumärke i trängre
mening sådana märken som begagnas av företag
vilka endast tillhandahåller tjänster men icke till-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
