Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 21 - Utbyggnaden av Kemi älv, av Veikko Axelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbyggnaden av Kemi älv
Diplomingenjör Veikko Axelson, Helsingfors
621.311.21(480.99)
627.84/.88(480.99)
Kemi älv är norra Finlands mäktigaste älv och
även dess längsta, ungefär 600 km. Dess
nederbördsområde har en yta av 51 400 km2 och
utgör största delen av finländska Lappland.
Endast Saimens nederbördsområde är större, men
tack vare större nivåskillnader i Kemi älv är
denna en större kraftkälla (Tekn. T. 1957
s. 912).
De större sjöarna i mellersta och södra
Finlands vattendrag ligger endast ca 75 och Kemi
träsk 147 m över havet. Finlands utbyggbara
vattenkraft är alltså inte särskilt stor jämfört
med grannländernas.
Finland har vattenkraft, som motsvarar en
årlig energi om uppskattningsvis 18 000 MkWh,
av vilka ungefär 7 000 MkWh har byggts ut.
Tidigare kalkyler har i rätt hög grad avvikit
från varandra, men en bättre kännedom om
vattendragen, ett ökat kraftbehov och
förbättrad byggnadsteknik har gjort det möjligt att
exploatera forsar, som tidigare ej ansetts
utbyggbara. Södra Finlands vattenkraft är på det
hela taget utnyttjad. Ule älv, norra Finlands
lättast reglerbara, är även utbyggd. Av
återstoden utgör Kemi älvs vattendrag det största
byggnadsobjektet. Dess energi värderas nu till
5 200 MkWh/år.
I Kemi älvs huvudfåra har planerats nio
kraftstationer, fig. 1, med en gemensam
energimängd om 3 400 MkWh/år. Den första av dessa,
Isohaara kraftstation vid flodmynningen,
byggdes strax efter kriget och ägs av Pohjolan
Voi-ma Oy. Här förenades forsarna i älvmynningen
till ett enda fall på 12 m. Att man byggde det
första kraftverket på denna plats berodde på,
att man i samband med regleringsdammen ville
bygga en ny järnvägs- och landsvägsbro i
stället för den, som hade förstörts under kriget.
Isohaara kraftverk blev färdigt 1949 och
levererar nu 275 MkWh/år. Dess utbyggda
vattenmängd är mindre än Petäjäskoskis högre upp i
älven, ty ännu under Isohaaras byggnadsskede
existerade inga planer på mera vittgående
reglering av vattendraget.
Lapplands vattendrag skiljer sig i hög grad
från de sydligare. I Lappland finns inga större
sjöar och älvarnas vattenföring varierar rätt
mycket i brist på bassänger. I Kemi älv t.ex.
är största observerade vattenföringen 45 gånger
så stor som den minsta. Av nederbördsområdet
är 2,9 % sjöar och den enda större sjön är
Kemi träsk (Kemijärvi), vars yta är ca 200 km2.
Sjöns strandområden är låga och har dessutom
en rik bosättning, bl.a. Kemijärvi köping.
Regleringen sker enligt planerna i huvudsak genom
tappning, varvid vattenståndet varierar 7 m.
Sålunda erhålles en bassäng, vars volym är
ungefär 1 100 miljoner m3. Detta räcker dock
inte till för att uppta älvens större flöden.
Därför har man på mellersta Lapplands vida
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 565
Fig. 1. Vattensystemet Kemi älv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
