Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 28 - Nya metoder - Mekanisk provning av rymdfartsutrustningar, av KJ - Fenol genom direkt oxidation av bensen i gasfas, av SHl - Rening av industriellt avloppsvatten med ozon, av SHl - Acetylen och etylen ur lätta paraffinkolväten, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ferensnivån. Större delen av energin innehålles i
den hörbara grundtonen 2 430 Hz och i den
ohörbara övertonen med frekvensen 28 000 Hz.
Ljudet åstadkommes av instabiliteten hos en
luftström som faller in mot ett cirkulärt knivblad
mellan toroidformade resonansrum. Ljudet ledes till
provkammaren genom ett exponentialhorn vars
utgångsdiameter är 1,2 m. Verkningsgraden är 20 %
(Electronics 28 mars 1958 s. 65—68). KJ
Fenol genom direkt oxidation av bensen i gasfas
Efterfrågan på fenol stiger ständigt; för att möta
den måste man öka den nuvarande produktionen
och söka nya framställningsmetoder. En sådan är
direkt oxidation av bensen i gasfas, som vore
mycket tilltalande, om utbytet kunde bli tillräckligt stort.
Man har provat ett stort antal katalysatorer men
har ännu inte funnit någon som ger
tillfredsställande resultat, av allt att döma beroende på att
oxidationen inte stannar vid fenol utan har
benägenhet att gå vidare till koloxid och vatten. Många
anser att man lättare kan utföra en selektiv
oxidation till fenol med en katalysator eller promotor i
gasform därför att den bildade fenolen då kan
avlägsnas snabbt ur reaktionszonen. Vid en fast
katalysator adsorberas den nämligen åtminstone i viss
utsträckning och kan då oxideras vidare.
Det har visat sig att cykloparaffiner, olefiner, etrar
och paraffiner i allmänhet i någon mån gynnar
bildning av fenol. Cyklohexan har befunnits vara
en av de bästa katalysatorerna, och dess verkan
har därför studerats vid en brittisk undersökning.
En olägenhet med de gasformiga katalysatorerna är
emellertid att de själva oxideras och därför
förbrukas, men denna nackdel kan också vändas till
fördel.
Rå koksugnsbensen innehåller nämligen ca 10
mol-°/o cyklohexan som visat sig vara den
gynnsammaste koncentrationen vid fenolsyntesen. Vid 585°C
oxideras per passage 2,5 mol-°/o av bensenen i rå
koksugnsbensen, blandad med 5 mol vattenånga
per mol bensen. Av oxidationsprodukterna är 64 °/o
fenol, resten är difenyl och koloxider.
Cyklohexanen och etylbensenen i den råa bensenen
oxideras samtidigt till koloxid, koldioxid och vatten
varför man som produkt får en renare bensen
samt fenol och difenyl som biprodukter. Metodens
ekonomiska möjligheter beror på tillgången på
koksugnsbensen och efterfrågan på ren bensen (M
B Donald & M E Darlington i Industrial Chemist
jan. 1958 s. 8—15). SHl
Rening av industriellt avloppsvatten med ozon
Man har länge vetat att ozon snabbt och effektivt
oskadliggör cyanider i avloppsvatten. Detta
oxidationsmedel kan också med fördel användas för
oskadliggörande av alla möjliga syreförbrukande
avfall, såsom sulfider, sulfiter, fenoler och oljor.
Ozon har emellertid hittills inte använts för
vattenrening därför att den ansetts vara för dyr.
Enligt en amerikansk uppgift blir ozon emellertid
inte dyrare än klor, om man tar hänsyn till alla
omständigheter. Vid en flygplansfabrik har man
också byggt en ozonanläggning för rening av 1,9
m3/min avloppsvatten, innehållande 0,0—25 g/m3
cyanid. En apparat för framställning av klor är
visserligen mycket billigare än motsvarande apparat
för ozontillverkning, men för klorens hantering och
lagring fordras anordningar som, om de medräknas,
ger en ungefär lika stor investering som för ozon.
Driftkostnaden lär bli mindre för denna än för klor.
Före behandlingen med ozon genomgår
avloppsvattnet oljeseparering, reduktion av kromat med
svaveldioxid, fällning av tunga metaller med alkali
och klarning (jfr Tekn. T. 1958 s. 519). Sedan
pH ställts in på 9 rinner vattnet ned genom ett
torn med fyllkroppar, där det möter en ström
av luft innehållande 1 °/o ozon (fig. 1). Vattnets
hastighet i tornet är 100 m3/nrh och luftströmmen
totalt 205 m3/h. Det avgående vattnet surgörs med
koldioxid till pH 7,7 och klaras. Därefter passerar
det genom ännu ett torn med fyllkroppar, där det
möter den från det första tornet avgående gasen
som ännu innehåller litet ozon.
Genom den dubbla behandlingen blir oxidationen
av cyanid till cyanat säkert fullständig. Samtidigt
oxideras ett eventuellt överskott av svaveldioxid
från kromatreduktionen. Cyanatjonen är mycket
mindre giftig än cyanidjonen. Den är emellertid
inte stabil utan oxideras vidare antingen av
ozonen eller genom naturliga processer i
luftnings-dammen (Chemical Engineering 24 mars 1958 s. 63
—64). SHl
Acetylen och etylen ur lätta paraffinkolväten
Först på senare tid bar man börjat tillverka
acetylen kommersiellt genom krackning av mättade
kolväten. Metoder av denna typ tycks alltjämt vara
under utveckling. 1 Europa arbetar man intensivt
på att förbättra den (Tekn. T. 1957 s. 1037); i USA
drar man nytta av de europeiska resultaten men
arbetar också på egna metoder. En amerikansk
metod, som hittills studerats i halvstor skala, är
sålunda grundad på idén att blanda lätta
paraffinkolväten med heta förbränningsgaser.
Fig. 1.
Flyt-schema för
rening av
cyanid-haltigt avloppsvatten med
ozon.
Fig. 1.
Flyt-schema över
anläggning för
framställning
av acetylen och
etylen ur lätta [-paraffinkolväten.-]
{+paraffinkol-
väten.+}
716 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
