Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotogrammetrisk kraftledningsprojektering, av Fredrik Ahlborg, Holger Eidebo och Per Olov Fagerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänsyn till anläggningskostnaderna,
distanserades visserligen i kostnadshänseende vid tillägg
av drift- och underhållskostnaderna, men det
hör fortfarande till de mera ekonomiska
linjesträckningarna. Linjelängden har således inte
haft avgörande betydelse. Av tabellen framgår
också att de kortaste alternativen blivit dyrast,
vilket tyder på att dessa sträckors förläggning
i terrängen — trots deras korta linjelängder —
ur byggnadssynpunkt varit ogynnsamma. Ser
man närmare efter vilka faktorer som inverkat
fördyrande på de korta alternativen — det
röda och det gröna — finner man att det
framför allt är markförhållandena,
stolpkostnader-na samt skogsersättningarna som vägt tyngst.
Andra värderingsmetoder
På grund av rutmetodens tidsödande karaktär
har under försökets gång prövats andra
metoder som förenklat värderingsförfarandet dock
i viss mån på bekostnad av den högre
objektiviteten i rutmetoden.
Vid linjemetoden utgår man från ett visst
antal bestämda linjesträckor över det aktuella
området som var och en studeras och värderas
fotogrammetriskt som vid rutmetoden. Metoden
är relativt snabb och innebär att man får fram
olika alternativa kostnader och kan bland dem
välja det förmånligaste. Men det hindrar inte
att någon annan sträckning kan vara
ekonomiskt konkurrenskraftig.
En kombinerad rut- och linjemetod har också
prövats. Den innebär, att det aktuella området
delas in i relativt stora rutor, t.ex. 2x1 km.
Varje sådan ruta snabbvärderas och med hjälp
av linjemetoden studeras sedan några
alternativa sträckningar.
Tidsuppgifter och kostnader för del 1
Vid rutmetoden strävar man att göra
bildtolkningen och värderingen i samband därmed så
likvärdig och objektiv som möjligt i det man
systematiskt undersöker ett stort områdes möj-
ligheter för stakning av kraftledningar.
Metoden är emellertid mycket tidsödande. For
genomförande av en fullständig fotogrammetrisk
rutvärdering inklusive definitivt förslag till
linjesträckning på en bredd av 10 km får man
med tränad personal räkna med en tidåtgång
av storleken 3 dagar per kilometer och man.
Det betyder ca 1 års arbete för 4 man på en
ordinär ledning av 300 km längd. Metoden
kräver alltså rätt stor personalinsats även om
den kostnadsmässigt är väl motiverad.
Vid en framtida utnyttjning av metoden får
man räkna med att kostnaderna kommer att
uppgå till ca 450 kr/km ledning. Då ingår
samtliga kostnader med allmänna pålägg utom
utbildnings- och eventuella
flygfotograferingskostnader. Däremot har räknats med ordinarie
priser för fotobildmaterialet. Den
fotogramme-triska projekteringen ökar därmed
kostnaderna för stakning av ledningen med ca 25 %.
En mindre del av dessa kostnader återfås
dock genom minskade rekognosceringsarbeten
på fältet. Den vinst som kan väntas med den
fotogrammetriska projekteringen hänför sig
emellertid till byggnadskostnaderna, vilka mer
än väl uppväger de ökade
projkteringskostna-derna. De kostnader som här angivits hänför
sig till 1957 års prisnivå och måste ändras allt
efter marknadsläget.
Upprättande av profil och plankarta
på fotogrammetrisk väg
Framställning av profil och plankarta på
fotogrammetrisk väg (Tekn. T. 1955 s. 875; 1957
s. 511) är mer ett ekonomiskt än tekniskt
problem. Det synes icke vara några svårigheter
att med nuvarande fotogrammetriska
instrument åstadkomma tillräckligt noggranna
profiler och plankartor över linjestakningar.
Svårigheten är att kunna framställa dem till
konkurrenskraftiga priser. I detta försök har
framställningskostnaderna för profiler och plan-
Fig. 6. Profilering enligt,–-terrestra, - fotogrammetriska metoder med stolpplacering på de
fotogrammetriska profilerna; upptill stereobearbetning från karta 1:10 000, i mitten 1:25 000, nedtill 1:40 000.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
