Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Fasta kroppar, dislokationer och materialprovning, av Alf Taraldsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fasta kroppar, dislokationer
och materialprovning
Sivilingeniør Alf Taraldsen, Oslo
539.3 : 620.1
I en tid när ett ord som elektronisk har så
mycket bättre klang än ordet mekanisk och när
rörelser hos elektroner allt mer på ett elegant
och övertygande sätt ersätter rörelser hos fasta
kroppar, kan det vara nyttigt att påpeka, att
utvecklingen i denna riktning dock är, och
måste förbli, begränsad. Den fasta kroppen,
det fasta tillståndet, kommer även i framtiden
att utgöra grunden för vår existens som
tredimensionella varelser. Att föreställa sig en
värld, där fasta kroppar spelar en helt
underordnad roll, förefaller omöjligt.
Teknikens tredje huvudområde
Under högskolestudierna fäste jag mig vid ett
uttalande i Pohls välkända lärobok i fysik.
Efter att ha konstaterat de stora bristerna i vår
kunskap 0111 det fasta tillståndet, skriver han:
"So ist eine bessere Erforschung des festen
Zustandes die heute vielleicht vordringlichste
Aufgabe der physikalischen Forsehung."
Dagens studenter kanske kan finna följande
senare uttalande av Erik Rudberg2, föreståndaren
för Metallografiska Institutet, av motsvarande
intresse. Han skriver för Jernkontorets
tekniska diskussionsmöte 1955 efter att ha omnämnt
nutidens behov av bättre material och
möjligheten att framställa sådana: "Det fasta
tillståndets fysik har i de ledande tekniska
länderna blivit ett uppmärksammat område för
grundforskning, som rentav anses tävla med
kärnfysiken om intresset vid universitet och
laboratorier."
översättning av uppsats i Teknisk Ukeblad 1957 s. 847.
Fig. 1.
Kristall utan [-oregelbundenheter.-]
{+oregelbun-
denheter.+}
Fig. 2.
Kristall med
dislokation.
De två huvudområdena inom tekniken —
kärnfysik (energi) och elektronik
(telekommunikation, räknemaskinsteknik, automatik) —
liar det gemensamt, att teorierna länge har
varit nödvändiga som grund för teknikens
utveckling. En atombomb eller en radio är icke
något som man kan uppfinna av en händelse,
även om man försöker aldrig så många gånger.
Helt annorlunda är situationen för den
dominerande gruppen i det tredje huvudområdet
inom tekniken, de fasta kropparna. Här har
teorin först på allra senaste år börjat komma
i nivå med teknikens utveckling.
Konstaterandet av denna situation innebär emellertid att
stora förväntningar kan ställas på den
framtida utvecklingen inom området,
förväntningar, som redan liar stöd i de nyaste teorierna.
I det följande visas, att dislokationerna (Tekn.
T. 1953 s. 475) är orsaken till att de fasta
kropparnas hållfasthet endast är omkring en
tusendel av vad den kunde vara. Ännu har man
ej målmedvetet försökt hindra uppkomsten av
sådana dislokationer, eller att framställa
material med god dislokationsstruktur. Dock skulle
tusen gånger så starkt material kunna betyda
tusen gångers reduktion i vikt, så att t.ex.
vikten av ett 500 kg flygplan först kunde
reduceras till 0,5 kg och planet sedan dessutom
vikas ihop och stoppas i fickan.
Det fasta tillståndet
Det fasta tillståndet är mycket komplicerat
jämfört med gas- och vätsketillstånden, och
är också mycket svårare att utforska. Den
föreställning om det fasta tillståndet, som
redan för länge sedan utkristalliserat sig, var att
det var kristallint, kännetecknat av att
atomerna eller molekylerna låg som kulor bredvid
varandra, regelbundet ordnade i rummets tre
riktningar och bildande atomplan och
atomrader (fig. 1).
Efter en följande långsam marsch på
gung-fly har man nu möjligen åter funnit — eller,
om man så vill, skapat — fast mark under
fötterna. Det nya är, att man koncentrerar
uppmärksamheten icke som förr på den förhärs-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 991
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
