Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Nya metoder - Värmebehandling i vakuum, av SHl - Kylmedel för stålhärdning, av SHl - Böcker - Vingade vapen, av BMW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flesta ändamål är 0,13 jib tryck ett tillfredsställande
vakuum.
Man kan mjukglödga, anlöpa och härda metaller i
vakuum. Ett exempel är blankglödgning av mjukt
stål och Armco-järn. Dessa material upphettas
härvid vanligen i en dyrbar skyddsgas i vilken de får
svalna till så låg temperatur att de inte oxideras i
luften. Processen tar 28—30 h. Vid glödgning i
vakuum behövs givetvis ingen skyddsgas, och
processen tar 24—26 h. Vidare avgasas metallen vid
glödgningen vilket är fördelaktigt för Armco-järn som
skall användas för elektriska ändamål.
Vid härdning och anlöpning av rostfritt stål i
temperaturområdet 540—565°C är det mycket svårt att
undvika missfärgning av blanka ytor vid arbete i
en skyddsatmosfär. Vidare är det svårt att reglera
temperaturen tillräckligt noga, dt 10°C fordras ofta.
Använder man vakuum (<0.67 jib), förblir stålet
fullständigt blankt, och temperaturen kan regleras
noggrant.
I vakuum kan värme överföras bara genom
strålning. Man kan därför vänta att det skall vara
omöjligt att åstadkomma så snabb kylning i vakuum att
man kan härda i det. Det har emellertid visat sig att
vissa rostfria stål och verktygsstål verkligen kan
härdas i en vakuumugn, om denna är försedd med
en vattenkyld sektion i vilken arbetsstyckena förs
in efter upphettningen. Metoden är dyrbar men är
av värde när det är viktigt att arbetsstyckets ytor
hålls blanka (H B Drever i Metal Progress mars
1958 s. 108—109). SHl
Fig. 1. Härdbarheten hos kolstålet C 1053 (0,53 °/o
C), bestämd genom Jominy-prou; kylning med -
vatten innehållande polyvinylalkohol,–-rent
vatten, — olja.
Kylmedel för stålhärdning
För härdning av stål med medelhög kolhalt behöver
man en vätska som kyler långsammare än vatten
men snabbare än olja. Vid vattenkylning har
nämligen stålet benägenhet att spricka och vid
användning av olja minskas härddjupet. Man har
emellertid nu funnit att en tillsats av 0,05—0,3 %>
polyvinylalkohol (PVA) till vattnet minskar dettas
kyl-hastighet så mycket att stålet vanligen inte spricker
men inte så mycket att härddjupet minskas
avsevärt (fig. 1).
Kylningens förlopp är ganska ovanligt. När det
austenitiska stålet sänks ned i lösningen bildas först
det välkända ångskiktet, men utanför detta uppstår
samtidigt ett hölje av ett visköst gel. Arbetsstycket
förblir därför hett avsevärt längre tid än vid
kylning i rent vatten. Det isolerande gelskiktet faller
sedan ihop, stålet kyls då snabbt och kommer i
kontakt med vattnet under slutskedet. Härvid
återbildas gelet men går i lösning när kylningen är
fullständig; en tunn PVA-film, som hindrar
röstning, blir dock kvar.
I praktiken kan polyvinylalkoholen sättas till
vattnet i form av en förrådslösning med
sammansättningen 15,28 °/o PVA, 0,40 °/o mögelbekämpare,
0,40 »/o antiskumningsmedel. 83,92 °/o vatten. Den
färdiga kylvätskan beräknas kosta 3—4 öre/1. Med
en värmeväxlare hålls den normalt vid 30—40°G,
men man kan använda temperaturer ned till 15°C
och upp till 65°C. Härddjupet kan regleras genom
ändring av halten polyvinylalkohol (P E Cary, E O
Magnus & W E Herring i Metal Progress mars
1958 s. 79—81). SHl
’H,
böcker
Vingade vapen, av Gösta Norrbom & Lars
Ljus-berg. Allhems Förlag, Malmö 1958. 154 s., ill.
7 kr.
Författarna har tydligen i samband med det nya
försvarsbeslutet velat delge sitt kunnande på
flygkrigets område till en större allmänhet. De inleder
sin bok med "Krigets nya ansikte", där atomvapnen
utgör den centrala punkten samt redogör sedan för
de nva bärarna av vapnen, robotar och flygplan.
Härefter följer en diskussion om Sveriges
geografiska läge och uppbyggnaden av vårt luftförsvar.
Människan bakom maskinerna får även sin
redogörelse och här kan man utläsa gränserna, inom
vilka det bemannade flygplanet har att röra sig.
Framtiden — vad medför den? Här säger
författarna helt logiskt, att vårt land inte kan hejda
utvecklingen på atomvapenområdet.
Boken har ett utmärkt bildmaterial, förlaget har
åter hävdat sin plats som den billiga men väl
illustrerade bokens förlag. Två bilder är fel, men det
rår inte förlaget för: flygräckvidder—industricentra
är nästan oläslig och i det amerikanska
flygbassystemet har en gammal bild medtagits så att t.ex.
Österrike finns med men inte Spanien. För övrigt
har inga fel uppmärksammats. De nämnda felen
stör emellertid inte helhetsintrycket. Texten är lugn
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
