- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. De omistliga värdena, av Gösta Walin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 4. Effektiva [-strandröjningar-]
{+strandröjning-
ar+} är ett
oeftergivligt krav från
natur sky ddshdll.
Strand vid
Mjölkvattnet.

vilka undantag som bör göras och vilka
modifikationer som är angelägna.
I fråga om Lilla Lule älv liar Svenska
Naturskyddsföreningen med donationsmedel för ett
par år sedan startat en undersökning av
älvdalens förhållanden, särskilt ur
naturvårds-och näringsgeografisk synpunkt. Inventeringar
har gjorts. Vår ståndpunkt har i övrigt varit
att exploateringen av denna ur alla
synpunkter ytterst värdefulla älvgren skulle uppskjutas
och andra objekt tas före, till dess full klarhet
har vunnits om atomkraftens användbarhet för
svenska förhållanden.

Inom nederbördsområdet finns exceptionella
dyrgripar, såsom Laidaure med Rapadalen,
Sitojaure, Heliga Fallet i Blackälven,
Kvikk-jokksdeltat med Kamajokk- och Tarradalarna,
fig. 3, Pärlälven m.m.
I detta samband kan erinras om att inom
Nordiska Rådet har diskuterats att bygga
kraftverk mellan Torne träsk och Atlanten. Flera
älvar, Torneälven med biflöden, Kalix- och
Kaitum-älvarna, skulle avledas och berövas
delar av sitt vatten. Detta kolossala projekt
berör också en av de allra värdefullaste sjöarna,
Torne träsk med Abisko nationalpark och
andra stora värden.

Verkliga undantag från exploateringen kan i
nuvarande läge ej väntas annat än i begränsad
utsträckning. Naturvården arbetar i övrigt
medelst kritisk granskning av alla projekt —
liksom inom all övrig exploatering i den mån vi
hinner med det. Man samlar alla olika
synpunkter, söker värdera dem och lägga ihop.

Överexploatering måste motarbetas.
Sandstormar bör t.ex. under inga förhållanden få
förekomma. Bygden måste även i övrigt få leva
sitt liv. Utflyttning av byar är enligt min per-

sonliga mening en barbarisk form av
exploatering, hur rationell den än kan te sig ur
ekonomisk synpunkt. Ett demokratiskt samhälle
bör i regel kunna bestå sig att ej driva bort
människor från deras hem och hembygd.

Man får vidare inte se på sjöarna enbart ur
teknisk synpunkt som konstgjorda magasin. De
bör få leva sitt liv som sjöar. För
flerårsmaga-sin bör inte utan verkligt tvång sterila
stränder och sterila vatten skapas, befriade från
växtlighet, fågelliv och fisk. Man skall ej
alltför tydligt märka, att den naturliga rytmen
förstörts och att sjön förvandlats till en
kraftproduktionsfaktor. Trevnadsförhållandena för
befolkningen kräver största beaktande.

Allt detta framkallar krav på modifikationer.
Viljan att diskutera olika alternativ är också
numera god. Hur mycket man vill offra, är en
annan sak. Man kan också säga att
vattendomstolarna stött dessa krav på att i görlig mån
anspråken skall modifieras trots att
vattenlagen ger endast begränsade möjligheter därtill.

Ibland lyckas man utverka att ett kraftverk
flyttas eller delas på två, ibland att ett
regleringsmagasin uteblir eller ersättes på annat
håll. Även från naturvårdshåll kan rationellare
lösningar komma. På senare år har man också
lyckats framdriva röjning efter stränderna
vilket är ett kostsamt företag. Döda träd och
buskar får ej längre stå kvar på samma spöklika
sätt som tidigare, fig. 4.

Vid dammarna och kraftverken söker man
också att åstadkomma en så tilltalande bild
som möjligt. Det gäller anslutningen till
stränderna och placeringen av massorna.
Grunddammar eller motsvarande har också anlagts
i viss utsträckning för att göra något av det
lilla vatten som blir kvar i vattendraget.

4 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free