Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Kabin för USA:s förste man i rymden, av GAH - Nybyggen - Svensk linbana i Indien, av ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inre utrustning och prov
Fig. 3. Observatörens stol i en försöksmodell av en
bemannad satellitkabin.
komma att avfyras vid Cape Canaveral i
Florida i nordöstlig riktning, vilket skulle ge ett
maximalt antal passager över USA under de
första tio varven. Banan skall vara nära
cirkulär (excentriciteten 0,005) på 200—220 km
höjd.
Nedfärden, fig. 2, som normalt skall företas
efter två varv, 3 700 km från önskad
landningspunkt (spridningsdiameter i nedslag 140 km),
börjar med att kabinen med hjälp av
styrraketer vrids så att observatören som tidigare haft
ansiktet i färdriktningen vänder ryggen till.
Tre bromsraketer med fast bränsle startas och
ger en retardation motsvarande g-talet 12 som
för in kabindelen i atmosfären där farten
bromsas ytterligare ned till ungefär
motsvarande machtalet 1 och bromsrakethylsorna kastas.
Vid denna hastighet och på ca 25 000 m höjd
släpps en bromsfallskärm ut och
huvudfallskärmen öppnas på ca 3 000 m höjd.
Landningskuddar under kabinen blåses upp och
landningen beräknas ske med 10 m/s i vatten.
Det för observatören mest kritiska momentet
är själva starten. Kabindelen förses därför med
en sats räddningsraketer på en ställning
ovanför nosen. Skulle något fel uppstå på de första
stegen tänds räddningsraketerna och lyfter
kabindelen 800 m varifrån den kan landa med
fallskärm.
Bäddningsaktionen efter landning
innebärande en avsökning av en yta 140 km i diameter
beräknas ta högst 24 h. Specifikationerna
anger att kabindelen måste kunna flyta minst
12 h och anordningarna för syresättning av
luften i kabinen osv. skall fungera felfritt i
28 h.
Utrustningen i kabinen omfattar två-väg
radiotalförbindelse, ordermottagare och
radiofyr-sändare för flera olika system,
ljussignalerings-anordningar med hög intensitet, filmkameror
som registrerar pilotens reaktioner samt
instrumentutslag och horisontläge samt en
omfattande fysiologisk apparatur för mätning av
hjärt- och lungverksamhet, kroppstemperatur
samt fysisk och psykisk aktivitet.
Provningen av kabindelen omfattar fall- och
stötprov, långtidsprov med observatören på
plats, uppskjutningar i banor med från 140 km
till full höjd, med dockor och med försöksdjur.
För de tidigare provskjutningarna har Nasa
begärt anbud på sju transportraketer
innehållande vardera fyra huvudraketmotorer av typ
"Sergeant", fyra hjälpraketmotorer "Recruit"
och fyra bromsraketer som skall skilja
satelliten från det utbrända drivsteget. Diametern
på dessa drivsteg som alltså skall ersätta den
dyrare "Atlas" under proven blir ca 2 m.
General Electric och North American
Avi-ation har på tidigare kontrakt med USA:s
flygvapen utvecklat en kabintyp, fig. 3, som i stort
sett fyller de villkor som nu ställts.
Huvudsyftet med dessa studier som kostat över 3 Mkr.
var att bestämma de förhållanden som gör det
möjligt att sända en observatör på en
satellittur bl.a. högsta tillåtna g-tal, behov av
födoämnen, syreförråd osv.
Enligt uppgifter den 12 januari 1959 har
beställningen på satellitkabinen placerats hos
McDonnel Aircraft Corp. i St. Louis. GAH
Litteratur
1. Atlas will fire first manned satellite. Missiles and rockets
1958 nov. 10 s. 13.
2. NASA asks specific capsule approach. Aviation Week
1958 nov. 28 s. 28.
3. Clark, E: North American, G E make joint manned
satellite bid. Aviation Week 1958 dec. 1 s. 32.
4. Manned satellite test plans detailed. Aviation Week 1958
dec. 15 s. 26.
I
nybyggen
i
Svensk linbana i Indien
I Mancherial ca 250 km från Hyderabad har AB
Nordströms Linbanor installerat den första
helautomatiska linbanan i Indien. Banan skall frakta
kalksten från ett stenbrott till en cementfabrik.
Banans längd är 5 km och dess transportkapacitet
ca 200 t/h. Varje vagn lastar 1 400 kg (ca 0,8 m3)
och har en åkhastighet på 2,7 m/s. Lastningen sker
automatiskt vid laststationen och tar ca 6 s
varefter vagnen kör fram i väntläge för att sedan
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
