Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 9 - Behovet av forskning inom persontrafiken, av Bo Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beror på möjligheterna att upprätta
tillförlitliga prognoser. Den vetenskapliga analysen kan
med reservation för radikala förändringar i
de politiska eller samhällsekonomiska
förhållandena åstadkomma, att felmarginalerna i hög
grad begränsas.
Ett optimalt utnyttjande av anläggningarna
kräver emellertid inte bara kännedom om den
totala trafikens volym, utveckling och
framtida fördelning på transportmedel;
dimensionerande för anläggningarnas kapacitet är
toppbelastningarna. Trafikens frekvens,
periodicitet och riktning är därför faktorer, som måste
klarläggas.
Kostnadssänkning
Som i inledningen nämnts, omfattar
persontransporterna i värde en kostnad för samhället
på över 3 500 Mkr/år. Det är ett uppenbart
samhällsekonomiskt intresse, att dessa kostnader
nedbringas. Forskningen inom trafikföretagen
kan härvidlag ge betydande resultat.
Fordonens konstruktörer samt konstruktörer av
trafikleder och terminalanordningar har redan
fastställt de direkta varianta kostnaderna, men
ytterligare besparingar som kan göras beror
på företagsledningens förmåga att utnyttja
trafikapparaten och att anpassa
transportkapaciteten till trafikbehovet. Man kan således inom
den kollektiva trafiken genom trafikteknisk
forskning göra direkta vinster, som kan
komma konsumenterna till godo.
För de individuella transportmedlen är det
främst den maskintekniska och
byggnadstekniska vetenskapen, som kan åstadkomma
kostnadssänkningar, men förbättrad trafikreglering
och bättre anpassning av kapacitet till behov
beträffande trafikleder och terminalanläggning
kan ge den enskilde trafikanten stora
möjligheter till kostnadsbesparingar och effektiv
utnyttjning av sitt fordon.
Tidsbesparing
Approximativt spenderar svenska folket i dag
över 1 miljard timmar per år på resor. Endast
i liten omfattning innebär förflyttningen nöje
och rekreation. Även för privata nöjesresor
representerar förflyttningen som regel en
uppoffring av tid. Värdet av den tid, som åtgår,
varierar starkt beroende på resans orsak och
natur. Fullt likvärdig med kostnaden för
produktivt arbete är restiden vid kommersiella
transporter, och värderas lägst för nöjesresor
av ren rekreations- och turistkaraktär. Utan
att ingå på en allmän värdering av den totala
uppoffringen av tid i pengar för samtliga
persontransporter kan det dock vara av intresse
att jämföra den nämnda totala siffran med den
totala arbetstiden inom hela den svenska
industrin, som icke överstiger 1,5 miljarder
arbetstimmar.
Vid sidan av den ekonomiska betydelsen att
tidsförlusterna nedbringas vid transporter bör
man hålla i minnet den psykiska effekten och
de irriterande momenten i samband med all
spilltid i form av väntan vid kollektiva trans-
porter, och trafikstockning med
tidsfördröjningar vid individuella privata resor. Tiden
värderas också högre och högre i samband
med höjningen av levnadsstandarden och de
genomsnittliga arbetsinkomsterna. Hela
mentaliteten i det moderna samhället tenderar
också till ökad effektivitet och bättre utnyttjning
inte bara inom förvärvsarbetet utan även under
fritiden. Nya tekniska uppfinningar ger nya
konsumentbehov, som i sin tur ställer upp
önskemål för individen att spendera sin tid på
fler och fler intressen.
Tidsförlusten kan nedbringas genom
forskning, dels i form av höjning av fordonens
hastighet, dels i form av höjning av
trafikledernas tekniska standard och
terminalanordningarnas utrustning. Parallellt med dessa två
områden krävs en forskning inom det
trafiktekniska området för att ge trafikleder och
terminalanordningar den rätta kapaciteten och
genom trafikreglerande åtgärder finna
formen för att nedbringa tidsförlusterna. Tyvärr
kan man konstatera, att forskningen inom
den trafiktekniska sektorn icke på något vis
hållit steg med forskningen inom
fordonstekniken och icke heller med den
byggnadstekniska forskningen för markanläggningarna.
Trafikleder utbyggda för höga hastigheter kan
icke utnyttjas i den grad som de planerats för,
på grund av att kapaciteten inte är tillräcklig
att svälja de ständigt växande trafikflödena.
Fordonen kan på samma sätt icke utnyttjas för
de prestationer som de har konstruerats för.
Trots alla tekniska förbättringar på rullande
materiel och bana sjunker
genomsnittshastigheten i spårbunden närtrafik. Ständigt
högre hastigheter på flygplanen har framför allt
på korta sträckor icke gett kortare restider
på grund av att marktransporterna i
anslutning till flygresorna tar allt längre tid.
Otillfredsställande kapacitet i hamnarna förlänger
liggtiderna och minskar därigenom
utnyttjningen av båtarna. Genomsnittshastigheten för
bilarna i centrum av storstäderna är lägre än för
hästdroskorna för 50 år sedan.
Trafiksäkerhet
En av de mest ödesdigra konsekvenserna med
persontrafikens snabba tillväxt är, att
trafikolyckorna följer i dess släptåg och tar en
ständigt ökad tribut i form av dödade och skadade.
Bara personbiltrafiken har i USA krävt över
30 000 dödsoffer per år, och inom Europa är
antalet ännu större.
Vid sidan om den mänskliga tragiken
förknippad med trafikolyckorna så kan
konsekvenserna av olyckorna matematiskt beräknas
i form av förluster av produktiv arbetskraft.
Statens Trafiksäkerhetsråd har nyligen lagt
fram en kalkyl, enligt vilken approximativt
35 000 arbetsår förloras per år på grund av
dödade eller invalider, vilket värderas till nära
1 000 Mkr/år i kostnader för samhället.
Betydelsen av trafikforskning för att finna de
grundläggande orsakerna till trafikolyckorna
och därigenom genom sund planering och rik-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
