Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Nya material - Folier av polystyren och polyeten, av SHl - Amerikansk, Kanthal-liknande legering, av SHl - Värmeisolerande högtemperaturmaterial, av SHl - Låglegerat aluminium för konservburkar, av SHl - Utskiljningshärdande magnesiumlegeringar, av SHl - Krympfolie av polyester, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende, tryckbarhet och hanterbarhet i
förpackningsmaskiner. Den blir vidare billig och har god
resistens mot åldring.
Polystyrenfolien (handelsnamn Trycite) är
orienterad, dvs. sträckt i två riktningar; den innehåller
inget mjukningsmedel och absorberar praktiskt taget
inget vatten. Den kan — i motsats till polyeten och
saranfolier — inte värmeförseglas och är en
andande folie som släpper igenom fuktighet och gaser.
En polyetenfolie med tidigare ouppnådd
transparens och glans tillverkas i USA enligt en ny snabb
teknik, gjutning, utförd med en
strängsprutnings-beläggningsmaskin i stället för med den vanliga
strängsprutningsmaskinen för folier, vilket dock ej
fördyrar produkten.
Man använder polyeten med låg täthet (0,924
kg/dm3), som ger folier med relativt stor seghet.
Tillverkningstekniken har ännu inte provats i fullstor
skala, men uppges trots svårigheter vid reglering
av foliens tjocklek vara kommersiellt lovande.
En styv polyetenfolie, den första av linjär
polyeten som blivit tillgänglig i handeln, uppges ha en
länge eftersökt kombination av egenskaper, nämligen
styvhet, starkt glansig yta, rivbarhet i en riktning,
stor transparens, liten genomsläpplighet för gaser och
användbarhet inom —70 till — 120°C. Den kan
värmeförseglas. Folien (Conolex) tillverkas av linjär
polyeten (Marlex 50) framställd enligt den
amerikanska metoden (Tekn. T. 1957 s. 342).
Man väntar att den styva polyetenfolien, liksom
polystyrenfolien, skall konkurrera med cellofan och
cellulosaacetat liksom även med vanlig
polyetenfolie. Till skillnad från den senare är nämligen
Conolex så stark och styv att den kan hanteras i
snabbgående, automatiska förpackningsmaskiner.
Till ett givet pris lär man av Conolex få 50 %
större yta än av vanlig polyetenfolie (Chemical
Engineering 30 juni 1958 s. 64, 14 juli 1958 s. 88).
SHl
Amerikansk, Kanthal-liknande legering
Ett stål. innehållande 22,5 %> Cr, 5,5 %> Al, 0,5 °/o
Si, 0,1 °/o C, kallat Alloy 875, uppges vara ett nytt
motståndsmaterial för värmeelement i elugnar som
skall arbeta vid upp till 1 290°C. Kanthal innehåller
enligt uppgift 20—30 °/o Cr, 4—6 %> Al och 0—3 %
Co och kan användas vid upp till 1 300—1 350°C
(Materials in Design Engineering juli 1958 s. 128).
SHl
Värmeisolerande högtemperaturmaterial
Det nyaste, amerikanska materialet för missilers
noskon är fenolplast, armerad med nylonduk och
asbestfilt. Enligt uppgift har det 25 °/o mindre
värmeledningsförmåga än det mest effektiva, homogena
isolationsmaterial som hittills är känt. Man tror
därför att en noskon av det angivna
fenolplastlami-natet skall hålla när en missil vid återkomsten från
en rymdfärd passerar genom jordens atmosfär.
Prov med materialet, utförda vid 1 095°C under
5 min, anses delvis likvärdiga med betingelserna vid
en missils passage genom atmosfären. Det har visat
sig att temperaturen 3 mm under plastlaminatets yta
härvid stiger till bara 260°C och efter ytterligare
14 inin vid 1 095°C bara till 490°C. Laminatets
isolationsförmåga är sålunda avsevärt större än
glasfiber- eller asbestarmerad plasts.
Vid tillverkning av laminatet impregneras
nylon-duken och asbestfilten var för sig med en lösning av
fenolharts. Efter torkning lägger man ihop bitar av
de impregnerade materialen, varannan nylonduk,
varannan asbestfilt. till packar som sedan pressas
vid 160°C och 175 kp/cm2. Härvid smälter hartset
samman och härdas samtidigt.
Laminatets goda isolationsförmåga tros bero på
dess låga täthet (1,30 kg/dm3), som uppnåtts genom
införandet av nylonduk som armeringsmaterial.
Nylon, som smälter eller brinner vid tillräckligt hög
temperatur, kan naturligtvis inte användas ensam,
men då den kölar vid den temperatur som
laminatet skall utsättas för, ökar den materialets resistens
mot erosion, medan den värmebeständiga asbesten
svarar för dess hållfasthet (Chemical & Engineering
News 8 sept. 1958 s. 62). SHl
Låglegerat aluminium för konservburkar
Man lär ha funnit att aluminiumlegeringar med
mycket mindre tillsats av legeringsämnen än hittills
varit vanligt har gynnsamma egenskaper för flera
ändamål. En legering med 0.3—0,5 % Mg för
konservburkar och liknande behållare har sålunda följts
av en legering med 0,2—0,8 °/o Mn som uppges vara
lämplig för samma ändamål.
Aluminium-manganlegeringar är visserligen
vanligen dyrare i tillverkning än
aluminium-magnesium-legeringar, men detta kompenseras av att de ger
mindre skrot vid valsningen. Den nämnda
alumi-nium-manganlegeringen levereras som tunnplåt för
konservburkar, lackerad eller oxiderad och lackerad
(Light Metals nov. 1958 s. 343). SHl
Utskiljningshärdande magnesiumlegeringar
Det närmast till hands liggande sättet att öka
magne-siumlegeringars brottgräns är utskiljningshärdning,
föregången av upplösningsbehandling. Denna metod,
som givit utmärkta resultat för aluminiumlegeringar,
har emellertid först på senaste tid visat sig
tillfredsställande för magnesium.
I Storbritannien har man nämligen utarbetat en
serie magnesiumlegeringar, innehållande 1—3,5 °/o
Ag, 1—3,5 °/o lantanider och 0,4—1 °/o Zr, vilka kan
utskiljningshärdas till mer än 21 kp/mnr brottgräns.
Härvid är emellertid förlängningen liten. Silvret och
lantaniderna är de utskiljningshärdande
komponenterna.
Enligt uppgift är legeringarna lämpliga för såväl
gjutna som bearbetade artiklar. Hittills har man
dock främst sysslat med gjutlegeringår. Av dessa är
nu två typer med följande egenskaper tillgängliga:
A B
0,1-gräns ........ kp/mnr >15,7 >17,3
Brottgräns ....... kp/mnr >23,6 23,6
Förlängning ........... ’/o >4 2
Dessa typer tillhandahålls på försök, då man ännu
har för liten erfarenhet för att avgöra vilken typ
som är mest användbar (R J M Payne & N Bailey
i Metallurgia aug. 1958 s. 67—68). SHl
Krympfolie av polyester
En ny amerikansk polyesterfolie (Videne TC), som
blivit tillgänglig i begränsad mängd, är krympbar
och främst avsedd till förpackning av kött. Den är
orienterad men inte stabiliserad genom
värmebehandling. Den kan värmeförseglas och ger ett
tätslutande hölje över oregelbundet formade föremål
vid behandling med varmluft eller varmvatten. Vid
65°C krymper folien ca 11 °/o och vid 70°C ca 33 %>.
Enligt uppgift kan den i pris och egenskaper
konkurrera med de krympfolier som nu används
(Modern Plastics mars 1958 s. 217). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
