- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
309

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 13 - Tunnelbanebro under Liljeholmsviken, av Erik Vretblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tunnelbanebro under
Liljeholmsviken

Civilingenjör Erik Vretblad, Stockholm

621.191 : 620.12

I)en 24 november 1957 öppnades den
genomgående tunnelbanan i Stockholm. Då tog man
i bruk "Den felande länken" mellan
stationerna Hötorget och Slussen, den hittills per meter
dyraste delen i tunnelbanesystemet. Den
byggdes fyrspårig mellan T-Centralen och Slussen.
De ännu oanvända spåren skall ingå i det
andra tunnelbanesystemet, som i en första
utbyggnadsetapp dels förlängs med ett
stationshåll åt nordost till Östermalmstorg, dels byggs
vidare från station Slussen i en båge under
västra Södermalm för att i en tunnel under
Liljeholmsviken sträckas ut mot de sydvästra
förorterna.

Stockholms Stads Gatukontors arbeten på
detta andra tunnelbanesystem hade startat
redan innan den genomgående banan hade
invigts. Trots detta räknar man med att den nya
banan kan tas i bruk först 1964 beroende på
att flera besvärliga uppgifter skall lösas.

En av dessa tämligen tidskrävande
tunneldelar, är passagen under Liljeholmsviken.
Tunneln skall där dras fram på sådant djup att
sjöfartsleden får den för Hammarbyledens
slutliga utbyggnad avsedda framkomligheten, dvs.
det fria djupet blir 0,9 m räknat från Mälarens
reglerade medelvattenyta. Farledens bredd är
vid tunnelläget ca 60 m.

Banans längdprofil är bestämd så att man med
maximilutningar på båda sidor om farleden
fortast möjligt når upp över vattenytans nivå.
Stationerna närmast på ömse sidor om
Liljeholmsviken nämligen stationerna Hornstull och
Liljeholmen (fig. 1) blir — i varje fall
plattformarna — härigenom belägna ovan vatten.
Detta förhållande har tillmätts en väsentlig
betydelse ur säkerhetssynpunkt.

På båda sidor om Liljeholmsviken ligger
bergytan så högt att tunnelbanan kan dras fram i
bergtunnel. I Liljeholmsviken ligger bergbott-

Fig. 1.
Stockholms tunnelbanesystem vid
slutet av
1960-talet.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 309

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free