Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Förbättrat konjunkturläge, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
årsskiftet — utvisar sålunda ett underskott på
något under en halv miljard kronor mot över
en miljard kronor ett år tidigare. Anledningen
till förbättringen är att exporten ökat med 350
Mkr. eller 11 % samtidigt som importen
minskat med 210 Mkr. eller 5 %. Men det är inte
värt att, som redan sagts, dra alltför stora
växlar på dessa siffror. Exporten har nämligen
ökat inte minst tack vare gynnsamma
skepp-ningsförhållanden. Härpå tyder uppgifterna om
exporten av skogsindustriprodukter —
trävaruexporten var enbart i mars volymmässigt 64 %
och pappersmassa 74 % större än samma tid i
fjol. Till väsentlig del beror exportökningen
också på en koncentration av den från period
till period starkt varierande fartygsexporten.
Leveranserna under första kvartalet 1959
uppgick sålunda till 211 Mkr. mot 124 Mkr. ett år
tidigare. Den för oss så viktiga järnmalms- och
maskinexporten har däremot minskat, den
förstnämnda med inte mindre än 25 % under
de tre första månaderna.
Nedgången i importen å andra sidan
sammanhänger till stor del med att
importpriserna fallit. Importen har med andra ord i volym
räknat inte minskat så mycket. Vissa varor som
flytande bränslen, handelsfärdigt järn och stål
samt bilar har dock gått ned anmärkningsvärt
starkt.
Den kraftiga exporten har emellertid medfört
att kurvan över industriproduktionen vänts
uppåt igen. I januari var den sålunda 1 %
lägre, i februari oförändrad och i mars 1 %
högre än motsvarande månader 1958. Det är
framför allt järn- och metallverken, som
bidragit till denna återhämtning med en
produktionsuppgång på 11 %. Även pappersindustrin
kan redovisa en nästan lika stor stegring för
denna tid eller 10 Däremot har
produktionen inom massaindustrin trots den höga
exportökningen minskat med ett par procent. I
ännu högre grad gäller detta för träindustrin,
som fick vidkännas en nedgång med 9 %.
Produktionen under kvartalet var dock stigande
och i mars var den endast någon procent lägre
än samma tid förra året. Den kraftigaste
tillbakagången har annars järnmalmsgruvorna
haft, nämligen med 13 %.
Inom verkstadsindustrin (exklusive varven)
tyder siffrorna över sysselsättningen på en i
stort sett lika stor produktionsvolym som
under första kvartalet i fjol. Men att döma av
orderingången har möjligheterna att öka
produktionen blivit bättre. Under september 1958
—februari 1959 var nämligen orderingången
8 % större än under samma period ett år
tidigare. Då kunde man konstatera en minskning
med 12 %. Det är i första hand orderingången
till de mekaniska verkstäderna som ökat,
nämligen med 15 %, medan järn- och
metallmanufakturbranschen stigit med endast 3 %. För
den elektrotekniska industrin kan en nedgång
på 3 % noteras.
Inom hela industrin tycks man dock bedöma
konjunkturläget med större optimism nu än för
ett Halvt år sedan. Härpå tyder den i mars före-
Tabell /. Nationallmdget för 1959
Förändring
1958 1958— -1959
Tillgång Mkr. Mkr. "Ve
+ 1 400 + 2
12 250 + 250 + 2
Lagerminskning ........... 100 + 400
Summa tillgång 71 950 + 2 050 + 3
Användning
Privat bruttoinvestering .. . 10 750 + 350 + 3
Statlig bruttoinvestering .. . 4 100 + 500 + 12
Kommunal bruttoinvestering 3 350 + 200 + (»
12 000 0 0
Privat konsumtion ........ 33 850 + 700 + 2
Statlig konsumtion ........ 3 000 + 100 + 3
Kommunal konsumtion .... 1 600 + 200 + 4
Summa användning 71 950 + 2 050 + 3
tagna investeringsenkäten. Företagen uppgav
nämligen att man under 1959 i jämförelse med
i fjol planerade en ökning av investeringarna
i byggnader och anläggningar med 14 % och i
maskiner med 8 %. Enligt den i oktober 1958
gjorda enkäten planerade man en minskning
med 2 resp. 5 %. Även om denna omsvängning
inte belt beror på en stigande investeringsvilja
— normalt brukar det ske en uppjustering
eftersom planerna sedan oktober hunnit bli
mera fullständigt utarbetade — är det tydligt,
att helt nya projekt tillkommit genom de
in-vesteringsstimulerande åtgärderna.
I den nyligen framlagda reviderade
national-budgeten för 1959 (tabell 1) anser man mot
bakgrunden av tidigare erfarenheter, att
industrins investeringar kommer att stiga med
4 %. Som följd härav har den privata
investeringsverksamheten, som vid årsskiftet
beräknades minska med 1 % under året, justerats
upp och väntas nu i stället öka med 3 %. Även
de offentliga investeringarna väntas bli större
och öka med 9 % mot G % i den preliminära
nationalbudgeten. På de flesta andra punkterna
överensstämmer emellertid de båda
budgeterna med varandra.
Exportvolymen beräknas sålunda i stort sett
bli oförändrad jämfört med förra året. Men
detta hindrar inte att man väntar sig att
exporten av trävaror, massa och papper samt
järn och stål kommer att öka. Däremot tror
man att exporten av järnmalm och framförallt
livsmedel kommer att minska. Importen å
andra sidan beräknas liksom tidigare komma att
stiga med 2 %, främst genom större införsel
av bränslen, kemiska produkter samt järn och
stål. Underskottet i handelsbalansen, dvs.
exportvärdet minus importvärdet, beräknas
härigenom bli av storleksordningen 1 800 Mkr. mot
1 435 Mkr. 1958. Även om läget på
fraktmarknaden stabiliserat sig, pekar detta mot ett
kraftigt underskott i den totala bytesbalansen. Detta
innebär, om man förutsätter en
"förskjutningspost" av samma storlek som förut, att
valutareserven 1959 skulle komma att minska med
ett par hundra miljoner kronor.
Den slutsats som dras i den reviderade
nationalbudgeten är, att vi kan vänta oss en viss
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
