Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 24 - Databehandlingsmaskiner i industrin, av Alois Kohl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även en anordning för avhjälpande av
störningar har inritats i schemat. I många fall
uppnår man ej fullständig automatisering av
produktionen, emedan förhållanden och
funktionella samband hos processens förlopp
mestadels är okända. Vi kan därför föreställa oss,
att en anläggning byggs, soin ur faktiska
driftbetingelser lär sig själv och så att säga
empiriskt når fram till helautomatiska förlopp.
Om man matar ett minne 1 med de felvärden,
som databehandlingsmaskinens
alarmanlägg-ning skriver ut, och magasinerar dem där och
dessutom matar in impulser från alla åtgärder,
som man manuellt vidtar för att häva felen
och återföra processen till normaltillstånd i
ett minne 2, där de magasineras, kommer
processen sedermera att förlöpa på följande sätt
då ett fel uppstår.
Minne 1 frågar över en återkoppling minne 2
om samma sak har inträffat tidigare. Då så är
fallet styrs produktionen från minne 2 över
logiska kretsar och en styrande datamaskin och
är därmed helautomatisk. Med tiden kommer
således, rent statistiskt sett, alla förlopp, som
är nödvändiga för automatiserad
produktionsledning, att bli magasinerade i minne 2, och
därmed är man framme vid en
helautomatiserad tillverkning.
Databehandlingsmaskinen kan fånga upp
storheter ur driften, bearbeta dem och omedelbart
presentera dem i önskad form. Detta är just
vad man menar med driftledningens
automatisering. Den ger driftingenjören möjlighet att
raskt ingripa i processen. Som nu är fallet
måste han vänta tills alla data insamlats och
bearbetats innan han kan fatta beslut,
grundade på subjektiva överväganden.
Användningsmöjligheter
Industrierna kan i dag långt ifrån
fullständigt utrustas med sådana anordningar, men
man har etappvis slagit in på den vägen. Varje
tillverkningsförlopp kan i viss mån bindas vid
lagar och slutligen alltid uttryckas med endast
en matematisk likhet, som har ett begränsat
antal variabler. Uppgiften blir först och främst
att lära känna sambanden mellan dessa, att
identifiera dem och dra slutsatser därur.
Resultatet är ett matematiskt uttryck för
processens förlopp. För att lära känna processen
måste man ha ett fullständigt grepp om alla
dess delförlopp.
I praktiken betyder detta mätteknik över hela
linjen. Man får inte låta sig nöja med de
konventionella metoder som i dag används, utan
man måste gå ett steg längre för att ta med alla
fysikaliska förlopp. Det visar sig då
omedelbart, att man emellanåt måste frångå absoluta
mätmetoder och införa relativmätningar för
att kunna uppfatta sambanden mellan
mätresultaten och deras förskjutningar i förhållande
till varandra och därmed skaffa sig en mera
djupgående inblick i processens förlopp.
Storheter och data, som driftpersonalen vid
skilda punkter i tillverkningen matar in ma-
nuellt med speciella inmatningsdon å ena
sidan, och fysikaliska egenskaper, som mäts
upp med primära mätinstrument å andra sidan,
sammanfattas i databehandlingsmaskiner.
Denna kan ha tids- eller styckeprogram. Efter
bestämd tid bearbetas alla ingångna data
varpå resultaten redovisas, eller också bestämmer
ett arbetsförlopp eller ett arbetsstycke
programmet, och värdena redovisas oberoende av
tiden, när alla arbetsmoment slutförts.
Invärdena kommer från vanliga
mätinstrument. Ibland finns endast den primära
känselkroppen, såsom termoelementet,
motståndstermometern, pH-elektroden, manometern,
tråd-töjningsgivaren o.d., i fabriken. Där kan man
i stor utsträckning undvara indikerande och
registrerande instrument. Impulserna överförs
till centralen på elektrisk eller pneumatisk
väg, och där skrives värdena ut på elektriska
skrivmaskiner.
Databehandlingsmaskinen avger för det första
en kvantitetsrapport, som upptar alla
förbruknings- och tillverkningssiffror, för det andra
en kvalitets- och alarmrapport, som gäller
övervakning av kvalitet och tillverkning; slut-
Fig. 3.
Trend-anläggning med [-omkopplingsbara-]
{+omkopplings-
bara+} mätställen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
Fig. 2.
Auto-matikcentral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
