Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 24 - STF maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forskningens mål och medel. Velander skisserade i
vackra parabler den begränsning som den tekniske
forskaren måste ålägga sig när det gäller problem
och vägval. Ur sin erfarenhet från IVA och Statens
Tekniska Forskningsråd gav Velander riktlinjer för
det nationella forskningsprogrammet, som måste
bygga på våra naturtillgångar och nationella
förutsättningar i fråga om råvaror, geografi och tillgång
på goda begåvningar. Så drog han en lans för den
’’horisontelie specialisten" en man som är väl
hemma på många fält, kan förstå de "vertikala
specialisterna" och integrera deras kunskaper till en
gemensam insats mot ett uppställt mål.
Vi har i Sverige då och då försökt beräkna hur
mycket pengar som vi lägger ner på forskning, och
vi har på den grunden gjort jämförelser mellan
Sverige å ena sidan och USA och Storbritannien å
den andra, sade Liander. Enligt dessa beräkningar
ligger vi långt efter. Detta stämmer dåligt med att
vi lyckats så väl med att få fram
konkurrenskraftiga tekniska produkter. Sanningen är att alla
jämförelser faller till marken på det enkla faktum att
vi inte har en entydig definition på forskning,
avskild från utvecklingsarbete, provning osv. T.o.m.
Universitetsutredningen har visat sig veta föga om
vad tillämpad forskning är. Efter detta gick Liander
omedelbart över till att ånge forskningsbudget för
Bofors och Asea.
Problemet decentraliserad—centraliserad
forskning inom företaget och fördelningen av
forskningsarbete mellan företaget och utomstående institut
och branschforskningslaboratorier ventilerades, och
Liander förordade en ökad insats i gemensam
forskning bl.a. därför att man där kan utnyttja stora
och dyra apparatutrustningar bättre.
Sixten Englesson tog ner diskussionen från
generaliseringens blå himmel och gav direkta exempel
med snudd på textreklam från verksamheten inom
AB Flygts Pumpar. Nyckeln till framgång gavs i
sju punkter och åhörarna konstaterade liksom
Watson häpet "Var det så enkelt?". Efter det föredraget
torde många gått hem fast beslutna att söka
använda sitt förstånd till att tänka med — grundligt
och förutsättningslöst för att vända på och
penetrera sina problem ordentligt. Med detta solida
tänkande och 5 % av omsättningen satsad på forskning
och utveckling går den svenska industrin en ny
storhetstid till mötes.
Vid årsmötet utdelades belöningar för förnämliga
prestationer i årets studentskrivningar i matematik
och fysik med 500 kr. till Jan-Olof Lundgren i Falun,
och 200 kr. till Bert-Eric Trulsson i Ängelholm. Ur
Bengt Ingeströms fond fick Erik Olsson, Finspång,
14 000 kr. för studier i USA under 1—2 år vid MIT
inom strömnings- och värmeöverföringstekniken och
Gösta Montelius, Linköping, 4 000 kr. för att i
Frankrike undersöka hydraulikens nuvarande
ståndpunkt och utvecklingsmöjligheter.
Vid stämman uteblev en av alla väntad ny,
gammal diskussion om den allmänna avdelningens
status. Frågan ligger nu hos föreningens n:te
organisationsutredning. I avvaktan på dess betänkande
fastställdes även oförändrade STF-avgifter.
Gruppverksamheten togs upp till granskning och
befanns vara god, ehuru även här en avgiftsfråga
är aktuell. Denna gäller vad en gruppmedlem, som
icke är STF-medlem och ej heller berättigad att
vinna inträde i STF, skall betala för att få vara
med i gruppen. Styrelsen skall fundera på detta till
nästa stämma. Ordföranden meddelade att han som
ledamöter i valkommittén till nästa stämma utsett
Erie Byström och Uno Lamm.
Under frågestunden konstaterades, att lokalfrågan
är aktuell och olöst. Carl-Erik Lind ville göra STF:s
lokaler vid Brunkebergstorg till ett andra hem för
landsortsmedlemmar, något som kunde
åstadkommas, åtminstone provisoriskt, till rätt låga
kostnader. Han möttes av ett livligt instämmande från
många håll, och styrelsen skall söka göra något
åt saken.
Sammanträden
Femton tappra män ur avdelningen för Grafisk
Teknik reste österut den 9—12 maj för att besöka
sin finska systerorganisation den grafiska klubben
inom Suomen Teknillinen Seura, ordförande Toivo
Rissanen. Resan blev intressant, festlig och rolig.
Grafiska Centralförbundet i Finland gav en fest
första dagen, och andra dagen besökte man
tryckeriet OY Tilgmann AB och Helsingin Sanomat,
Finlands största dagliga tidning. Denna tidnings
tryckeri framställer också den finska upplagan av
Readers Digest på en
Webbendorfer-offsetrotations-press, som trycker dubbelsidigt och med färg på
papper ur rullar. Någon liknande finns ännu ej i
Sverige, men på Helsingin Sanomat hade man
redan slitit ut en press och beställt en nv.
I tidningens papperslager hanteras rullarna med
klämtruckar och staplades stående intill fem rullars
höjd, en metod som man gärna vill ta efter i
Sverige.
Werner Söderström OY i Borgå torde vara Nordens
största boktryckeri med en dagsproduktion av 16 000
hårdbundna böcker. Svenskuppfunna
Nivetron-appa-rater passar arkläggningen och stannar pressarna
om arken ligger fel eller är trasiga. I övrigt var
dock arbetet överraskande litet mekaniserat, och
härskaror av flickor fanns överallt i tryckeriet.
Sightseeingturerna gick bl.a. till porslinsfabriken
Arabia, Svenska Lycéet i Borgå (med många
dyrgripar i sitt gamla bibliotek). Sveaborg,
hjältgra-varna på Sandudd samt Teknologbyn i Otnäs
utanför Helsingfors.
SER vårutflyktade enligt principen "Se Sundbyberg
och sedan dö" den 8 maj till Sieverts Kabelverk.
En utlovad middag med dans måste dock inhiberas
eftersom endast ett tjugotal kom med. Hur vore det
att nästa gång sända kallelserna direkt till
medlemmarnas damer? Detta skulle möjligen intensifiera
propagandan för deltagande. Besöket blev dock till
stor glädje för dem som var med, framför allt
därför att visningen var så väl ordnad med fritt val
Fig. 1.
Före-dragshållartrion
Englesson— [-Liander—Velander.-]
{+Liander—Ve-
lander.+}
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
