Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 25 - Nybyggen - Rekordmotor av Götaverkens typ, av CFo - Dansk anläggning för reformering av krackgaser, av SHl - Böcker - Ord och uttryck 1941—1956, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Den
största i Sverige
hittills byggda
marina
dieselmotorn provkörs i Uddevallavarvets maskinverkstad.
Fig. 1. Flyt
schema över
anläggning för
reformering av
krack-gaser.
torn är 20,6 m och höjden 9 m, vartill kommer de
två turboaggregaten, som är placerade på
motortoppen. Flera tiocylindriga motorer av denna typ
har tidigare byggts både vid Götaverken och vid
Uddevallavarvet, men ej någon tolvcylindrig.
Ändå större marina dieselmotorer kommer att
byggas inom en snar framtid. Man har sålunda en
motortyp för 22 000 hk axeleffekt under arbete. Den
får cylinderdiametern 850 mm och slaglängden
1 700 mm (enl. AB Götaverken). CFo
Dansk anläggning för reformering
av krackgaser
Köpenhamns stad har anskaffat en
reformerings-anläggning för framställning av stadsgas ur gas från
en privatägd anläggning för termisk krackning av
tung brännolja. Av 150 000 t/år brännolja ger
krack-ningsverket ca 33 000 t tung brännolja, 15 000 t lätt
brännolja eller gasolja, 21 000 t bensin med högt
oktantal, 15 000 t propan-butan och 100 miljoner m3
gas, omräknad till värmevärdet 4 200 kcal/m3 (0°C,
760 torr).
Gasen har ett värmevärde på ca 9 000 kcal/m3 (0°C,
760 torr) och kan därför inte användas direkt som
stadsgas, vilken skall ha värmevärdet 4 200 kcal/m3.
Från krackningsverket går gasen under 10—14 at
tryck i två strömmar till reformeringsanläggningen.
Den ena, som är Cx-gas, dvs. väte, metan och
litet högre kolväten, har värmevärdet 7 000—8 Oüu
kcal/m3, den andra, C2-gas, som huvudsakligen är
etan och etylen, har värmevärdet ca 15 000 kcal/m3.
En mindre del av Cx-gasen reformeras till en gas
med värmevärdet ca 1 800 kcal/m3 och blandas
sedan med resten av C^gasen och C2-gasen till en
gas med värmevärdet 4 200 kcal/m3 och tätheten
0,78 kg/m3 (0°C, 760 torr). Blandningen skall också
ha en viss, önskad förbränningshastighet i luft.
Reformeringen består i kolvätenas reaktion med
vattenånga till koloxid och väte vid en katalysator
och ca 900°C. Samtidigt kan kolväten och koloxid
avsätta kol på katalysatorn vars effektivitet härvid
minskas. Dessa reaktioner hindras genom
användning av ånga i stort överskott.
Reformeringsreaktionerna är endoterma; erforderligt värme tillförs
genom förbränning av gas.
Den ingående gasen och ångan förvärms till ca
600°C med de utgående gaserna (fig. 1) och leds
sedan in i den översta reformeringsugnen där de
upphettas ytterligare genom förbränning av C2-gas
innan de når katalysatorbädden. Detta upprepas i de
två undre ugnarna. Den utgående gasen, som håller
1—2 »/o metan, kyls först i värmeväxlarna till ca
350°C och sedan genom besprutning med vatten
varvid största delen av ångöverskottet kondenseras.
Den våta gasen torkas med trietvlenglykol som
befrias från upptaget vatten i en särskild anläggning.
Den slutligen erhållna gasen är fri från svavel och
luktlös. Den försätts därför med luktämnen så att
den luktar ungefär som vanlig stadsgas.
För en relativt liten investering, ca 5 Mdkr., har
man genom utnyttjning av krackgaserna erhållit ett
tillskott i gasproduktionen på 33—57 miljoner m3
per år. Denna ökning är betydande då Köpenhamns
årliga gasförbrukning är ca 140 miljoner m3.
Reformeringsanläggningen har varit i drift sedan våren
1958 och har enligt uppgift fungerat bra.
Inga klagomål har avhörts utom från två
industriföretag som använder gasen för
glasblåsningsarbe-ten (glödlampstillverkning). För dem har
driftsvårigheter uppstått genom gasens frihet från
svavelföreningar. Denna olägenhet har undanröjts genom
lokal tillsats av mycket små mängder
svavelföreningar (H Jensen i Ingeniören 15 febr. 1959 s. 133
—138). SHl
• •
böcker
Ord och uttryck 1941 — 1956. TNC, Stockholm
1959. 624 s. 18 kr.
Den 23 maj 1941 fastställdes Tekniska
Nomenklaturcentralens stadgar av K. M:t, och den 16 juni
samma år kunde TNC:s representantförsamling
sammanträda för första gången. TNC hade börjat
arbeta på sin uppgift "att åstadkomma en för svenska
förhållanden lämpad teknisk nomenklatur, varmed
förstås allt som rör teknikens språkliga och
grafiska uttrycksmedel samt dessas innebörd".
Tanken på en ständigt återkommande TNC-spalt
i landets ledande tekniska organ uppstod redan
under förarbetet med TNC-organisationens utform-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 651
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
