Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Aluminium inom skeppsbyggeriet, av C Fo—SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aluminium inom skeppsbyggeriet
För aluminiums och dess legeringars
användning inom skeppsbyggeriet ställer de olika
klassificeringssällskapen i stort sett samma
krav. Gemensamt är kanske framför allt kravet
på korrosionsbeständighet i saltvatten. Härav
följer vissa begränsningar vid val av legering.
Alla i fortsättningen nämnda legeringar är av
korrosionsbeständig typ.
Vissa fordringar ställs på legeringarnas
sammansättning (tabell 1). De icke härdbara
legeringarna kan genom olika grad av
kallbearbetning ges varierande hårdhet och hållfasthet.
En härdbar legering kan ges olika hållfasthet
genom värmebehandling. Material med en
magnesiumhalt av högst 5,5 % enligt Lloyd’s
Register of Shipping är emellertid känsligt för
spänningskorrosion, och mest utsatta är nitar.
Magnesiumhalten i nitar och icke härdbart
material bör därför ej överstiga 4,5 %. Obe-
Bearbetning av uppsatser av Styrbjörn Backman i Rapport
nr 12 från Stiftelsen för Skeppsbyggnadsteknisk Forskning
1958.
Tabell 1. Fordringar på aluminiumlegeringars
sammansättning enligt Lloyd’s Register of
Shipping
Icke härdbara Härdbara legeringar legeringar
Koppar . . ..........«/o < 0,10 < 0,10
Magnesium ........% 5,50 1,50
Järn .......... °/o 0,75 0,60
Kisel ..........°/o 0,60 1,30
Mangan . . ..........o/o 1,00 1,00
Krom .......... °/o 0,50 0,50
Zink ..........o/o 0,10 0.03
Tabell 2. Fordringar på aluminiumlegeringars hållfasthet
Lloyd’s Register of Shipping Tjocklek minst 4,6 mm Norske Veritas Tjocklek minst 5 mm
ej ingående i
långskepps-hållfastheten ingående i
långskepps-hållfastheten
Brottgräns oB .. kp/mm2 27 22 27
0,1-gräns oQ1 .... kp/mm2 12,5 — 12,5
0,2-gräns o0,2 .... kp/mm2 13,5—14 19 13,5—14
Förlängning:
51 mm <551.......... "/o 12 — 12
200 mm ........ °/o 10 — 10
669.717 : 629.12
roende av legeringstypen ställs vissa krav på
hållfastheten (tabell 2).
Aluminium har ingen utpräglad sträckgräns as.
Man anger i stället 0,2-gränsen a02, dvs. den
spänning, som ger 0,2 % kvarstående
deformation hos materialet. I vissa länder användes
0,1-gränsen o01, dvs. spänningen för 0,1 %
deformation. För stål enligt Lloyd’s fordringar är
sträckgränsförhållandet ös/°b ca 0,60, för
härdbara aluminiumlegeringar ca 0,80 och för icke
härdbara ca 0,50.
För tunnare material än 4,6 mm enligt Lloyd’s
eller 5 mm enligt Norske Veritas finns inga
hållfasthetsföreskrifter, men det är givet att
samma krav på korrosionsbeständighet måste
gälla. Legeringens sammansättning kan
varieras inom de angivna gränserna och därmed
kan materialet ges olika hållfasthetsvärden allt
efter de krav som ställs.
Alla inom skeppsbyggeriet vanligen
förekommande legeringar (tabell 3) är svetsbara, men
svetsning innebär alltid en mer eller mindre
kraftig glödgning av materialet och därmed
följande hållfasthetsnedsättning. Andra
egenskaper av betydelse är
utmattningshållfastheten, chockabsorptionen och
anvisningskänsligheten.
Legeringen AlMg har utmattningskurvor som
liknar stålets. De flesta aluminiumlegeringarna
saknar utmattningsgräns, vilket ibland måste
beaktas. Energiabsorptionen är en funktion av
1 /E, där E är elasticitetsmodulen; den är bätt-
Fig. 1. Utnyttjning av strängpressade
aluminiumprofiler.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
