Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 7 - Andras erfarenheter - Polyestrar av isoftalsyra, av SHl - Böcker - Norberg under 600 år, av E R—s - Johan Ohlsson 1833—1910, tekniker och medborgare, av SHl - Svenska Gasverksföreningens årsbok 1959, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tål de värme bättre än polyester av ftalsyraanhydrid,
varigenom de är något lättare att lackera, då man
kan använda relativt hög bränntemperatur.
Isoftalsyrapolyestrar vållar betydligt större
svårigheter vid formning än andra polyestrar därför att
de är avsevärt mer viskösa. Polyestrar är i
allmänhet ytterligt känsliga för vissa föroreningar även
i mycket liten mängd, och denna egenskap är mera
utpräglad hos isoftalsyrapolyestrar än hos de
övriga (E E Parker i Modern Plastics juni 1959 s. 135,
136, 138, 208). SHl
J,
.•V .
böcker
av bildningen av Norbergs Grufförvaltning och
andra förvaltningar, produktionsdata,
avlöningsförhållanden och de moderna
arbetsmarknadsförhållandena.
I en första bilaga redogör Nils-Gustaf Hildeman
för järnmalmsproduktionen i Norberg och
Västanfors 1757—1955, och i en andra ger olika författare
kommentar till sina uppsatser. Dessutom finns lista
över förkortningar, vikter och mått i äldre tid samt
personregister.
Papper, tryck, utstyrsel och illustrationer är av
högsta kvalitet. Trots noggrann behandling av
materialet kan man hitta smärre fel och otydligheter
som t.ex. bildtexten på s. 261, där "metallografiska
arbete" bör utbytas mot "metallurgiska arbete".
I denna anmälan har jag bara kunnat antyda det
betydande och betydelsefulla arbete som publicerats
i boken. Denna monografi över Norbergs bergslag
utgör en ovärderlig källa för framtida forskning, ej
endast för denna trakt utan för hela Sveriges
bergshantering och kanske även utlandets. E R—s
Korberg under 600 år, redigerad av Kjell
Kumlien. Norbergs Grufförvaltning, Norberg 1958.
I distribution: Almqvist & Wicksell, Stockholm.
650 s., ill. 45 kr.
Redaktören har upplagt arbetet så att stoffet icke
utgör en kronologiskt fortlöpande orts- eller
bygdebeskrivning. I stället har han genom experter
inriktat undersökningarna på vissa vetenskapligt
viktiga problem, som speciellt är knutna till Norberg
men dessutom har mera allmänt intresse. Utom
redaktören har åtta författare bidragit till att belysa
den geologiska och de senaste 600 åren av den
historiska utvecklingen av denna del av den
mellansvenska bergslagsbygden.
I en intressant, lättfattlig och väl illustrerad
inledningsuppsats behandlar N H Magnusson
Norbergs-traktens berggrund och malmfyndigheter. Kjell
Kum-liens inledande historiska uppsats "Stomme och
stoff till gruvbygdens historia" ger en historisk
bakgrund från medeltida förhållanden till nuvarande
tid och redovisar det stora material som legat till
grund för denna framställning.
Av stor betydelse för det svenska bergsbrukets
historia är de följande uppsatserna
"Norbergsbygdens ortnamn" av Harry Ståhl, "Medeltidens
svenska järnbergsstadgar i arkivhistorisk belysning" av
Jan Liedgren, "Magnus Erikssons privilegiebrev för
Norberg den 24 februari 1354" av Nils-Gustaf Stahre,
"Järnberget och kronan" av Kjell Kumlien, "Bygd
och bergsmän under senmedeltid och tidig vasatid"
av Ulla Stahre, "Gruvor, hyttor och hamrar under
1600- och 1700-talen" av Allan Weinhagen.
Av större intresse för tekniker torde den av Ernst
Malmgren utarbetade beskrivningen av några
huvuddrag i den gruvtekniska utvecklingen under de
senaste 200 åren vara. Efter en allmän översikt
behandlas vattenundanhållning, bergbrytning,
uppfordring, skrädning och anrikning samt
kraftförsörjning. I denna uppsats kan man i en levande
framställning följa olika faser av den tekniska
utvecklingen i vårt land fram till närvarande tid.
Avslutningsuppsatsen av Nils-Gustaf Hildeman
skildrar den socialpolitiska och organisatoriska
utvecklingen i Norberg under industrialismens
genombrottstid med detaljrika bilder av strejker och
andra händelser. Den avslutas med en beskrivning
Johan Ohlsson 1833—1910, tekniker och
medborgare, utgiven av AB Johan Ohlssons
Tekniska Fabrik, Stockholm 1959. 259 s„ ill.
Till sitt 100-årsjubileum har AB Johan Ohlssons
Tekniska Fabrik, Ulvsunda, givit ut en bok om
företagets grundare. Den innehåller en kort
levnadsteckning, tekniska skrifter och skrifter i
politiska och sociala ämnen av Johan Ohlsson. Bland
skrifterna märks särskilt en broschyr om produkter
ur stenkolstjära samt två föredrag, publicerade i
Teknisk Tidskrift, "Om rening af träolja" (Tekn. T.
1873 s. 209) och "Kan man genom beräkning
bestämma effekten af sprängämnen med känd
sammansättning och om så är på hvad sätt?" (Tekn. T.
1879 s. 164).
Levnadsteckningen, som gjorts av tre författare, är
trevligt skriven och i hög grad läsvärd. Johan
Ohlssons skrifter är också intressant läsning, särskilt
hans långa företal till broschyren "Om tjära" som
han kallar sitt "Tekniska Språkrör". De politiska
skrifterna är kanske av mindre intresse för tekniker
men ger en uppfattning om mannens karaktär. SHl
Svenska Gasverksföreningens årsbok 1959,36:e
årg. Svenska Gasverksföreningen, Stockholm
1959. 112 s., ill. 9 kr.
Denna årsbok innehåller Svenska
Gasverksföreningens statistik för 1958 jämte en sammanställning av
kolanalyser 1958. Dessutom ingår föredrag hållna
vid föreningens årsmöte i juni 1959 i Göteborg.
Utvecklingen inom den europeiska gasindustrin
och FN:s ekonomiska europakommissions arbete i
anslutning härtill behandlas av P-0 Kjellström, som
är chef för ECE:s kol- och gassektion i Genève.
Stadsgas för värme och varmvatten i konkurrens
med andra bränslen diskuteras av Carl-Gustaf Lilje
i anslutning till utförliga kostnadsberäkningar.
Arvid Wilner jämför rörnätskapacitet och
distributionskostnader vid medeltrycks- och
iågtrycksdistri-bution av stadsgas, och Sven Dahlbeck redogör för
framställningskostnaderna för stadsgas vid ett
medelstort gasverk.
Frågan om ekonomin vid övergång till
oljeförgas-ning tas upp av Olof Blomqwist i anslutning till
förhållandena i Örebro. Några diagram över den
ekonomiska utvecklingen vid Göteborgs Gasverk ges
av Bengt Dahlman, och en kort redogörelse för
Oxelösunds nya järnverk lämnas av Carl Sebardt.
Slutligen behandlar Erik Gabrielsson frågan om
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 7 J67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
