Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 14 - Värmeåterviuning för ventilation, av Yngve Bovin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filter
[-Evakuerings-Fläkt
Värmeväxlare-]
{+Evakuerings-
Fläkt
Värme-
växlare+}
tu fr värma re
[-Inblåsning-Fläkt-]
{+Inblåsning-
Fläkt+}
ningen inskränker sig till anskaffnings- och
monteringskostnad för värmeväxlaren, då det
förutsättes att alla övriga delar av aggregatet
ändå måste finnas vid normal drift.
Beräkningarna har gjorts för tre klimatzoner i
Sverige med följande data:
Ort
Göteborg
Stockholm
Umeå
Fig. 3. Sammanbyggning av klimator, värmeväxlare
och evakuerings fläkt för värmeåtervinning ur
ventilationsluft.
med god lönsamhet utföras för
tvättinrättningar samt inom textil- och livsmedelsindustrin.
Jämfört med cellulosaindustrin, där
treskiftsdrift i regel förekommer, är dock
värmeåtervinningen för de senast nämnda industrierna
mindre gynnsam, eftersom de i regel endast
arbetar med dagskift.
Torr luft
Betydligt vanskligare blir det emellertid, när
man skall försöka återvinna värme ur torr luft.
Det finns inom industrin flera exempel på
punktutsugningar vid ugnar eller varma
arbetsprocesser, där luften har så hög temperatur
att en värmeåtervinning, som avser att värma
inkommande uteluft borde löna sig bra. Det
har emellertid utförts få sådana anläggningar,
beroende bl.a. på att varmluften ofta är så
förorenad att den är olämplig att använda i en
rekuperativ värmeväxlare. Man måste arbeta
med hög överföringseffekt och därför rena ytor
i värmeväxlaren, vilket i sin tur medför höga
kostnader för rengöring.
Dessutom har man sällan behov av sådant
värme för ventilationsändamål i närheten av
den värmekälla, varur värmet återvinnes. Långa
transporter av varmluft i isolerade trummor
gör lönsamheten av en sådan anläggning i de
flesta fall mindre god.
Det mest aktuella problemet är emellertid icke
återvinning av värme ur luft med hög
temperatur, utan i stället att överföra värme från
luft av rumstemperatur till värmning av
uteluft, som skall användas i
ventilationsanläggningar.
Lönsamhet
En undersökning av lönsamheten för
värmeväxlare av rekuperativ typ vid
värmeåtervinning ur torr ventilationsluft har gjorts under
följande förutsättningar.
I en ventilationsanläggning är
evakuerings-fläkt och inblåsningsaggregat placerade i
omedelbar närhet av varandra.
Inblåsningsaggre-gatet förses med värmeväxlare, och
evakueringsluften passerar genom dess primärsida,
fig. 3. Investeringsbeloppet för värmeåtervin-
Eldningssäsongens
längd ........ dygn 233 260 281
Medelvärde av
utetemperatur under
eldningssäsongen .. °C +3 +1,6 -—2
Lägsta
utetemperatur ............. °C —16 —19 —31
Undersökningarna gäller vidare en lokal i
vilken ett antal personer utför manuellt arbete.
Varje person antas disponera i medeltal 5 nr
golvyta, och ventilationsluftmängden per
person är 75 m3/h.
Genomsnittligt vatteninnehåll i uteluften
antas vara 2 g/kg och i evakueringsluften 5 g/kg.
Detta innebär att vattentillskottet
huvudsakligen kommer från personer och ej från
arbetsprocesser. Vid en maximal
temperaturverkningsgrad för återvinningen på 60 %
föreligger risk för vattenutfällning och isbildning i
värmeväxlaren endast i undantagsfall vid
mycket låga utetemperaturer.
Kostnaden för värmning av uteluften vid olika
värden på temperaturverkningsgraden och vid
olika drifttider per dygn har beräknats vid
olika bränslepriser och kan avläsas i nedre
delen av diagrammet över värmeåtervinning ur
ventilationsluft, fig. 4.
I diagrammet avser årskostnaden
luftmängden 1 ms/h. Investeringsbeloppen har antagits
vara följande:
Temperaturverkningsgrad ..... 0,3 0,4 0,5 0,6
Investeringsbelopp per m7h kr. 0,45 0,70 1,10 1,60
För beräkningen har vidare antagits
eldningsolja med effektiva värmevärdet 10 000 kcal/kg
och pannverkningsgraden 0,8.
Som värmeväxlare har valts en konstruktion^
som arbetar med korsström och är utförd av
aluminium med släta rektangulära kanaler för
luften. Beräkningarna gäller dock generellt för
alla sådana värmeväxlare av metall, eftersom
värmemotståndet i metallen kan försummas.
Man förutsätter vidare att luftmängderna och
lufthastigheterna på evakueringssidan och
in-blåsningssidan är lika, i detta fall ca 9 m/s.
Värmegenomgångstalet är beräknat för helt
torra ytor.
Med de förutsättningar som gäller för detta
exempel, erhåller man med en given värmeyta
samma temperaturverkningsgrad med de
varierande temperaturförhållanden på uteluften som
råder under eldningssäsongen.
Amorteringstiden för
värmeåtervinningsan-läggningar är framräknad på följande sätt.
Årskostnaden för värmeväxlaren, som anges per
ms/h, är beräknad med en kapitalkostnad av
10 %, vilket motsvarar 15 års livslängd för
363 TEKNISK TIDSKRIFT- 1960 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
