Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 19 - Andras erfarenheter - Skogsvård i kraftledningsgator, av ÅG - Aluminium för kraftledningsstolpar, av RGn - Fixering av kväve med solljus, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras erfarenheter
Skogsvård i kraftledningsgator
Kraftledningsgator är ur skoglig synpunkt exempel
på områden med hämmad vegetation, i likhet med
t.ex. områden kring landsvägar, järnvägar och
flygfält. Den sammanlagda ytan av sådana områden,
där vegetationen icke kan tillåtas utveckla sig fritt,
växer snabbt i industrialiserade delar av världen
och är redan nu betydande. Det är av stort intresse
att nyttiggöra dessa arealer och alt minska
skadeverkningar inom dem. Med ständigt växande
kraft-ledningsnät och med stigande underhållskostnader
har de skogliga synpunkterna härvid krävt ökad
uppmärksamhet. Vattenfallsstyrelsen har under
ef-terkrigsåren börjat en speciell försöksverksamhet
inriktad på dessa problem.
För kraftledningsgatornas del är de viktigaste
förutsättningarna för de skogliga åtgärderna att
överslag och driftavbrott skall undvikas, att gatan måste
vara framkomlig för inspektion och reparation samt
att ekonomiska synpunkter tillmätes största
betydelse. Vidare måste skogsbruk, viltvård och
naturvård beaktas.
Vattenfallsstyrelsen indelar kraftledningarna i
A-ledningar, som är så viktiga att de inte får skadas
eller påverkas av fallande träd, och B-ledningar,
som utan allvarliga följder kan drabbas av enstaka
avbrott.
För A-ledningarna gäller att vid nyupphuggning i
äldre enskiktade bestånd i regel ingenting kan
lämnas. Är skogen lägre (eller höjden till de
spänningsförande ledningarna stor) kan ibland en del sparas.
Ofarliga exemplar av t.ex. vide, rönn och en lämnas
under alla förhållanden. Vid underhållet av gatorna
uppstår många problem, bl.a. att en björkvegetation
av lågskogstyp uppstår om man fäller de alltför
långa stammarna. Denna vegetation medför stora
kostnader för ledningsägaren, och då skogstypen
saknar rotnetto och egentligt betesvärde är
huggningsmetoden ofördelaktig. Något kan man vinna
genom att konservera de långsamt växande träd
som lyckats övervinna björkens konkurrens, vilket
sker genom toppning. Enligt Vattenfallsstyrelsens
försök är de viktigaste förutsättningarna för att detr
ta skall lyckas att tillräckligt stora och livskraftiga
trädkronor utbildats och att föga trängsel råder i
kronskiktet, vilket i sin tur förutsätter hård och tidig
gallring. I det tidigaste utvecklingsstadiet kan
kemiska medel dämpa björkvegetationen. Inplantering
av lämpliga arter har diskuterats och enstaka gånger
gjorts i liten skala, men något större
erfarenhets-material har ännu inte samlats.
I kantområden minskar kraftledningens hämmande
inverkan med ökande avstånd från ledningen.
Vanligen avlägsnar man enbart de träd som hotar
överskrida den högsta höjd som kan tillåtas just där
trädet står. Detla innebär dock ungefär samma
olägenheter som periodiskt återkommande mindre
vindfällningar. Virke blir ibland liggande i skogen
och går till spillo. Vad man avlägsnar är också de
mest stormfasta träden. Man har i stället också i
detta fall gjort försök med toppning av träden.
Härigenom vinnes, att gagnvirkesvärdet minskas
tämligen litet, att markägaren inte besväras på samma
sätt som vid fällning och att de stormfasta träden
kan stå kvar. Metoden är ekonomiskt gynnsam för
ledningsägaren, men innebär vissa risker för
personalen, varför endast tränat folk kan användas och
säkerhetsföreskrifter strikt måste iakttas.
Ifråga om B-ledningar kan den öppna gatan vara
mycket smal med undantag för platser där dåligt
rotade bestånd passeras. I omgivande partier
avlägsnas svaga stammar, träd med dåligt rotsystem
och träd som lutar in mot gatan. Närmast ledningen
kvistar man där så behövs. I de smala gatorna
finner vinden inte så lätt angreppspunkter, och
driftsäkerheten har ökat genom införande av denna
metod (R Bergkvist & B Simonsson i Svenska
Skogsvårdsföreningens’Tidskrift 1960 h. 1, s. 1—14). ÄG
Aluminium för kraftledningsstolpar
Priset på aluminium har kunnat sänkas tack vare
ökad produktion, och samtidigt har priset på stål
och trä, de traditionella materialen för.
kraftledningsstolpar, ökat. Profiler i stål beräknas kosta
2,05 kr/kg medan profiler i aluminium kostar 6,80—
7,40 kr/kg eller något mer än tre gånger så mycket.
Denna prisutveckling i kombination med ökad
kännedom om aluminiums egenskaper och nya rön om
stolpkonstruktioner har ökat intresset för
aluminium i kraftledningsstolpar.
Vid ekonomiska jämförelser måste de lägre
byggkostnaderna för aluminiumstolparna beaktas liksom
frånvaron av underhållskostnader. Försiktigt räknat
kan detta motsvara 10—15 fl/o av
anläggningskostnaden, vilket med den nämnda prisrelationen
betyder att en aluminiumstolpe får väga högst ca 1/3
av motsvarande stålstolpe för att kunna
ekonomiskt konkurrera.
Aluminumets hållfastegenskaper bestämmer
stolp-konstruktionen. Man kan utgå från en
konventionell stålstolpkonstruktion med vinkeljärn och göra
de dimensionsökningar som fordras med hänsyn till
aluminumets lägre elasticitetsmodell och
draghållfasthet. Tröghetsmomentet för en profil i aluminium
måste vara 2,9 gånger så stort som för stål för
att ge samma böjstyvhet, och för samma
knäckhållfasthet måste tröghetsradien vara 1,7 gånger så
stor. Det visar sig emellertid svårt att på detta sätt
erhålla den nödvändiga viktminskningen, utan mera
radikala konstruktionsändringar måste vidtas. Det
gäller att finna en tvärsektion som med given area
ger så stor tröghetsradie som möjligt, och en
modifierad H-profik fig. 1, har visat sig förmånlig.
Profiler som i större eller mindre grad bygger på
cirkelform har också stora fördelar (Electric Light
and Power, mars 1959. s. 36). RGn
Fixering av kväve med solljus
Vid Algier-universitetets solenergilaboratorium
studerar man en reaktion mellan luftens kväve och
syre under inverkan av solens ultravioletta
strålning. Man använder härvid en rörlig, parabolisk
aluminiumspegel med 8 m diameter, som
automatiskt följer solens rörelse. Man hoppas att på denna
väg kunna framställa kvävegödsel som kan
konkurrera med på annat sätt framställd. Andra
kemiska reaktioner studeras också.
I framtiden kan man kanske bygga solljusdrivna
kvävegödselfabriker i Atlasbergen och norra delen
av Sahara (enl. Unesco). SHI
Fig. 1.
Modifierad H-profil för [-kraftledningsstolpar-]
{+kraftlednings-
stolpar+} i
aluminium.
528 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
