Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 23 - Våtkolning av torv, av Sven-Erik Hägglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våtkolning av torv
Civilingenjör Sven-Erik Hägglund, Lund
Fig. 1.
Värmebalans vid
våtkolning.
Råtorv
Torrsubstansinnehållet i vårt lands torvmossar
har beräknats uppgå till 6—10 miljarder ton,
varav minst 10 % torde finnas inom större
och välbelägna komplex.
En rationell utnyttjning av torv förutsätter en
långt gående avvattning av råtorven, vars
vattenhalt i en väl dikad torvmosse uppgår till ca
90 %.
Direkt avvattning genom mekanisk pressning
ger begränsade resultat. I torvproducerande
länder tillämpas så gott som uteslutande
lufttorkning för bortförande av huvuddelen av
vattnet. Sådan torkning är på grund av
klimatiska förhållanden i vårt land begränsad till
sommarmånaderna. Produktionens storlek är
beroende av vädret under torksäsongen, och
säsongarbetet medför ett visst
arbetskraftsproblem.
Torv kan våtkolas genom tryckupphettning
till en temperatur av 180° C eller högre.
Torvens kolloidala tillstånd brytes då, så att det
blir möjligt att genom mekanisk pressning
åstadkomma en långt driven avvattning.
Inträdande reaktioner leder till en materialförlust
men ett förhöjt värmevärde hos återstoden.
Efter torkning och brikettering erhålles en fullt
väderbeständig produkt. Produktionen kan
upprätthållas året runt.
j Färskånga
Filtrat
Avgaser
662.731
Våtkolningseffekten är känd sedan slutet av
förra århundradet. Upprepade försök har
sedan dess med växlande framgång gjorts att
finna en ekonomisk industriell lösning på
våt-kolningsproblemet.
Den enda anläggningen som för närvarande
är i drift finns i Ryssland. Vid denna
anläggning utgår man från en genom lufttorkning
föravvattnad torv. Processen, som siktar på
huvudsaklig framställning av vissa kemiska
produkter, torde ej vara ekonomisk under våra
förhållanden.
De tekniska svårigheterna vid våtkolning
orsakas i huvudsak av inkrustering, igensättning,
slitning och korrosion i rörledningar och
apparatur. Vidare innebär avvattningen av den
våt-kolade torvsuspensionen svåra konstruktiva
problem. Av primär betydelse för ekonomin är
en långt driven värmeåtervinning, då den
vätskemängd, som måste uppvärmas, är
mycket stor i förhållande till torrsubstansmängden
(fig. 1).
Aktiebolaget Svensk Torvförädling beslöt 1951
efter vissa förförsök att ta upp
våtkolnings-problemet till förnyad behandling, sedan
bolagets forskningsresurser avsevärt ökats genom
uppförandet av ett forskningslaboratorium i
Lund (fig. 2).
Arbetet inriktades från början på
uppförandet av en försöksanläggning för våtkolning i
storleksordningen 1:10 av en tänkt industriell
anläggning.
Försöksanläggningen, som uppfördes i
anslutning till bolagets frästorvindustri med
brikettfabrik i Sösdala, stod 1954 i sin första
utformning färdig för drift (fig. 3). Den tekniska
utvecklingen och utprovningen av apparatur
och instrument har sedan dess löpande
fortgått vid anläggningen, som varit föremål för
omfattande omkonstruktioner (fig. 4).
I våtkolningsforskningen har en stab av ca 30
personer varit engagerad. Kostnaderna för
verksamheten, vilka uppgått till ca 8 Mkr., har
bestridits genom anslag på statsbudgeten samt
ur fonden för försöksverksamhet och forskning
på bränsleområdet och genom bidrag från
bolaget.
TEKNISK TIDSKRIFT 19é0 H. 22 633 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
