Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Andras erfarenheter - Mercury-projektet på väg, av GAH - Lågtrycksdäck för speciella ändamål, av Magnus Smedberg - Impregnerat och gammabestrålat trä, av SHl - Referenselektrod för hög temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en av de sju har en viss specialitet, flygträning
samt samarbete med markpersonalen.
För träningen har man byggt flygsimulatorer, där
man efterbildar de av Mercury-uppdragets
funktioner som fordrar en insats från astronautens sida.
Varje simulator innehåller en för varje man
kontur-byggd stol, spakar för kabinens styrning kring
vilken som helst av tre axlar med hjälp av
styrraketerna under den tyngdlösa färden samt roderpedaler.
Av kabinerna har nu beställts 20, varav den första
levererades till och accepterades av Nasas grupp för
rymduppdrag under mars 1960. De första kabinerna
förses med ett successivt stigande antal inmonterade
undersystem. Värmeskölden av beryllium (Tekn. T.
1959 s. 907) har utbytts mot en av glasfiber. Värmet
som bildas i akteränden med bromsfallskärmen
under nedfarten avges huvudsakligen som strålning.
Denna del består av överlappande 0,25 mm tjocka
plattor av en koboltlegering. Kabinväggen är byggd
som ett dubbelskal där varje skal består av en
0,25 mm tjock titanlegering.
Kabinen utrustas med två av varandra oberoende
styrraketsystem för orientering av roll-, gir- och
tippattityden före nedfarten, ett för autopiloten och
ett för astronauten, system för reglering av tryck,
temperatur (högst 65°C) och luftsammansättning i
kabinen, periskop för orientering, isolation mellan
skalväggen och värmeskölden för bl.a. akustisk
dämpning, markeringsaggregat att användas efter
vattenlandningen, pejlsändare, blinkljus,
radiosändare, ljudbomber och färgbehållare.
Flera förberedande raketprov har utförts. I
november 1959 provades kabinens
räddningsraket-system. Detta avfyrades sedan en mindre raket med
fasta drivmedel hade fört kabinen till ca 10 km höjd.
Nödraketerna arbetade 1 s samt kastades 20 s efter
sitt brinnslut. Ytterligare 10 s därefter vecklades
stabiliseringsskärmen ut och 150 s senare, på 3 km
höjd, utvecklades huvudfallskärmen. Kabinen
räddades efter 45 min.
I december 1959 undersökte man
nödraketflam-mornas verkan på kabinen samt de fysiologiska
verkningarna på en medförd apa under de
maximala accelerationer som väntas vid nödlandning.
Hjälpfallskärmen utvecklades på mycket låg höjd,
ca 6 km, för att man skulle kunna pröva den
aerodynamiska stabiliteten vid underljudshastighet.
Apans hjärt- och andningsverksamhet registrerades.
I januari 1960 överlevde en innesluten apa
framgångsrikt en flygning motsvarande högst (/-talet 20.
Bland ytterligare prov kan nämnas omfattande
vattennedslagsprov i laboratorieskala med en liten
modell, modellvärmeprov i vindtunnel, studium av
de anfallsvinklar vid vilka stabilitet råder vid
nedfarten osv. (Notisblad 60/5—7 från Svenska
Inter-planetariska Sällskapet). GAH
Lågtrycksdäck för speciella ändamål
I USA åker man numera i små motordrivna
trehjulingar på "fairways" runt golfbanorna. Detta
har möjliggjorts genom ett nylondäck, Terra-Tire
eller oftare "go anywhere"-däcket. När denna
däckskonstruktion släpptes ut för sex år sedan, blev detta
en signal till fordonsfabrikanter av alla slag att
börja fundera på fordonstyper, som dittills varit
otänkbara. Terra-Tire tillverkas i storlekarna 16—•
60" och byggs ibland lika breda som höga, fig. 1.
Däcken utmärks av stor anliggningsyta, vilket ger
lågt specifikt marktryck samt lågt rullningsmotstånd,
stor styrka och böjlighet. Med dylika däck kan man
få fram fordon i stenig terräng och genom snö,
gyttja, lös sand och moras.
Däcket har givetvis snabbt anammats för militära
specialfordon, t.ex. för transport av robotar till
av-skjutningsramper i ökenområden. Oljeletning och
annan prospektering i de stora sumpområdena i
södra USA underlättas mycket, när man kan få med
sig motorfordon. Upptagning av torv kan numera
ske med traktorer och schaktvagnar utan risk för
att utrustningen ska sjunka ner i mossen. Ett
originellt användningsområde är vid skörd av nötter.
Man använder ett fordon utrustat med en lång arm,
som skakar ned nötterna på marken. Fordonets
hjultryck är så lågt, att man kan köra över de
nedfallna nötterna utan att de krossas (Compressed
Air Magazine april 1960 s. 26). Magnus Smedberg
Impregnerat och gammabestrålat trä
I Sovjetunionen har man erhållit lovande resultat
genom impregnering av såväl löv- som barrträ med
en monomer, såsom styren, metylakrylat eller
akryl-nitril, och behandling med ^-strålning från 12 500 C
kobolt-60. Härvid polymeriseras monomeren och
bildar delvis vmppolymerer med veden. Denna får
härvid bl.a. bättre resistens mot kemikalier, brand
och mögel samt större dimensionsstabilitet och
mindre känslighet för vatten.
Polymer-trä har framställts genom kombination av
trä med polystyren, polymetylakrylat,
polymetyl-metakrylat och polyakrylnitril. De bästa resultaten
har erhållits med polymerer som är lösliga i
monomeren. Vid impregnering av furu med styren
absorberade träet 120 °/o av sin vikt vid rumstemperatur
och atmosfärstryck. Efter bestrålning hade dess
volymvikt vuxit från 0,46 till 1,0—1,1 kg/dm3; dess
tryckbrottgräns i fiberriktningen steg från 325 till
920 kp/cm2 och dess böjbrottgräns från 845 till
1 400 kp/cm2 vid en stråldos på 155 kJ/kg (15,5
Mrad). Vid användning av större stråldos steg
tryck-brottgränsen, men böjbrottgränsen föll.
Polymer-trä absorberar mycket mindre vatten än
obehandlat trä. Det har därför med framgång
använts till gjutmodeller. Dessa har efter 18 dygn i
gjutsand knappast ändrat form eller dimensioner
(V L Karpov, Y M Malinski, V I Serenkov, R S
Klimanova & A S Fbeidin i Nucleonics mars 1960
s. 88—89). SHl
Referenselektrod för hög temperatur
En referenselektrod av porslin, som tillverkats vid
National Bureau of Standards, bör vara av värde
vid mätning av elektrodpotentialer i saltsmältor.
Noggranna värden på dessa potentialer är av vikt
vid studium av elektrolytisk metallutfällning ur
saltsmältor, korrosion i dessa och deras
termodynamiska egenskaper.
Elektroden (fig. 1) består av en liten, långhalsad
kolv av oglacerat porslin, vid vars mynning ett
T-rör av uranalas är fastsvetsat, och inuti kolven
Fig. i.
Robottransport med
lågtrycksdäck.
Fig. 1.
Porslinselektrod.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
