Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Industritransformatorer, av Bror Sollergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppstå temperaturer över 200° C eller en
ljusbåge sönderdelas materialet och klorväte
bildas. Ett övertryck uppstår mer eller mindre
häftigt och för att i möjligaste mån undvika
allvarlig skada på lådan användes den förut
omnämnda explosionsventilen, som dock inte
såsom alltid eljest är fallet för
explosionsventiler är någon absolut garanti mot lådbrott.
Under inverkan av ljusbågar bildas även stora
mängder sot. Klorvätet och sotet gör att
lind-ningsisolationen lätt förstörs och en
reparation kan bli omöjlig. Reparation är besvärlig
även av den anledningen, att man gärna inte
med händerna bör beröra askarelimpregnerat
material.
Om skador av detta slag skall tillmätas någon
avgörande betydelse kan dock ifrågasättas. Det
väsentliga kan ju sägas vara brandsäkerheten,
som åtminstone enligt utländska erfarenheter
inte kan ifrågasättas. Obehagliga konsekvenser
och riskmoment i samband med
transformatorfel kan man dock inte bortse ifrån4. De svenska
säkerhetsmyndigheterna har därför intagit en
restriktiv hållning till
askareltransformato-rerna.
I USA, där askareltransformatorerna
lanserades för ca 20 år sedan, går utvecklingen sedan
många år entydigt mot minskad användning av
dessa typer5. I stället satsas mer och mer på
torrisolerade transformatorer, vilket även
synes vara det naturliga för svenska förhållanden.
Torrisolerade transformatorer
Under senaste kriget tillverkades på grund av
bristen på transformatorolja en hel del
torrisolerade eller som termen var då luftisolerade
transformatorer. Man använde vanliga klass A
isolermaterial, och kvaliteten blev helt
otillfredsställande, men de blev väl i alla fall en
hjälp i nöden. Knappast någon av dessa
transformatorer torde numera vara i drift.
Utvecklingen av bättre torrisolerade
transformatorer i Sverige började omedelbart efter
kriget, och vid t.ex. Asea/Ludvikaverken
installerades den första transformatorn för 10 kV
och 400 kVA 1947. Utvecklingen har dock gått
långsamt, och man har haft och har
fortfarande svåra problem. Under de första åren med
tillgång endast till varmvalsad plåt såg det
ganska hopplöst ut att åstadkomma goda och
inte för dyra konstruktioner. Den orienterade
plåten och utvecklingen av för torrisolerade
transformatorer speciellt lämpade kärnor har
inneburit ett stort framsteg. Man kan nu
arbeta med rätt höga induktioner även i torra
transformatorer, t.ex. ca 15 000 gauss, vilket är
en nödvändig förutsättning för att undvika för
stor fördyring.
Temperaturklasser
En klassificering av isolermaterial finns sedan
gammalt, och redan i SEN 4 är en
temperaturstegring i lindningarna av 75° C angiven för
luftisolerade klass ß-transformatorer. De
internationella (IEC) transformatornormerna6, som
Fig. 9.
"Trans-formette" för
åldringsprov.
utkom 1955, har inte fört utvecklingen längre,
utan där återfinns samma temperaturstegring.
Det bästa för att inte säga det enda förnuftiga
som finns på normområdet beträffande tillåtna
temperaturstegringar är de relativt nya
amerikanska normerna7. För transformatorer i
allmänhet finns det således tre temperaturklasser,
som direkt benämnes efter tillåtna
medelstegringar 55°C, 80°C och 150°C, tabell 2. Även
maximitemperaturstegringarna är normerade
till 65°C, 110°C och 180°C.
Det nya i dessa normer är att man har slopat
de gamla klassbeteckningarna och inte heller
mera handboksmässigt fastställt vilka material,
som det är tillåtet att använda. I stället
uttrycker man det på följande sätt:
"Transformatorer för en viss temperaturklass får ha ett
isolationssystem uppbyggt av material eller
materialkombinationer av klasserna A, B eller
II under förutsättning att resp. material
används på ett ställe i transformatorn, där
temperaturen inte överstiger tillåten temperatur
för materialklassen ifråga". För
materialklasserna A, B och H gäller enligt de nya normerna
fastställda gränstemperaturer, som är lika med
högsta omgivningstemperatur 40°C pius den
maximala stegringen, alltså 150°C för klass B
och 220° C för klass II. De olika
materialkategorierna enligt normerna är mycket allmänt
definierade, och den fortsatta
materialutvecklingen gör därför inte normerna omoderna.
Tabell 2. Temperaturklassificering enligt .4.5A
C57 12d —1957
Transformator- Tillåten temperaturstegring
tvp i lindningarna
Medel Maximal
°C °C
55°C, olja 55 65
55°C, torr 55 65
80°C, torr 80" 110
150°C, torr 150 180
» Enligt IEC, Publikation 76, 1955 = 75°C.
802 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
