Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 12 - Andras erfarenheter - Molybdendisulfid som fast smörjmedel, av SHl - Tetraetylbly eller tetrametylbly i bilbensin? av EBr - Svensk tungmetall, av SHl - Metallkelat med aromaters egenskaper, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för hindrande av hopskärning när
användning av olja eller fett är opraktisk eller
otillåtlig;
tryck eller temperatur överskrider de tillåtliga för
vanliga smörjmedel;
toleranser inte tillåter användning av olja eller fett;
glidytornas placering gör smörjning svår eller
omöjlig eller underhåll av lagret måste minskas;
nötningskorrosion skall undvikas;
hopsättning och isärtagning av delar, hopsatta med
skruvar eller sprinlar, skall underlättas;
pålitlig funktion hos sällan använda mekanismer
skall säkras.
Hartsbundna smörjmedel kan teoretiskt sett alltid
användas, om hydrostatisk smörjning inte fordras,
men i praktiken är de olämpliga om
lagret skall arbeta i en vätska;
smörjmedlet skall avlägsna värme;
ytorna skall täta mot varandra, t.ex. ventiler;
lagret arbetar med linje- eller punktkontakt;
lagret är ett rullningslager.
En mycket omsorgsfull förbehandling av
glidytorna fordras för att det fasta smörjmedlet skall få
stor livslängd. Enligt uppgift är perkloreten det
bästa rengöringsmedlet. Efter rengöringen fosfateras
ytorna. Man har ansett en ytfinhet på 0,75—1,5 mm
idealisk för fosfateringen, men enligt senaste rön
fås bästa resultat med en yta, slipad till 0,2—0,25
mm ytfinhet och sedan uppruggad till ca 0,5 mm
genom blästring med aluminiumoxid eller sand (E B
Palmer i Materials in Design Engineering aug. 1961
s. 122—126). SHl
Tetraetylbly eller tetrametylbly i bilbensin?
I amerikanen Midgley’s patent av 1926 om
anti-knackningsmedel för bensin ingår såväl tetraetylbly
(C2H3)4Pb som tetrametylbly (CH3)4Pb. Under åren
före världskriget visade sig det sistnämnda vara
mindre verksamt för dåtida motorer och
bensinsorter. Nyare undersökningar har emellertid visat,
att tetrametylbly är effektivare än tetraetylbly i
moderna mångcylindriga bilmotorer med hög
kompression och även för den bensin med högre
aromat-halt, som nu är önskvärd (Tekn. T. 1960 s. 892).
Den kanske viktigaste egenskapen hos
tetrametyl-blyet är dess höga ångtryck och relativt låga
kokpunkt (109°C mot 200°C för tetraetylbly). Det förra
är ca 100 gånger så högt som för tetraetylbly vid
18°C. Denna stora lättflyktighet medför, att
praktiskt taget allt blyet — den verksamma
beståndsdelen — kommer in i motorcylindrarna, jämnt
fördelat i dessa. Det mera svårflyktiga tetraetylblyet
blir däremot till stor del kvar i cylindrarnas
inloppsrör, då de tyngre bensinkomponenterna
under vissa drifttillstånd fälls ut i dessa och i olika
hög grad, beroende på turbulens-, temperatur- och
tryckförhållandenas variation i de olika rören.
Tetrametylbly är känsligare för svavel i bensinen
Tabell 1. Inverkan av bensinens svavelhalt pä dess
oktantal vid användning av tetrametylbly eller
tetraetylbly som antiknackningsmedel
Svavelhalt Minskning av oktantalet enligt
research-metoden motor-metoden
(CH,)4Pb (C2H.)4Pb (CH3)4Pb (C2H6)4Pb
än tetraetylbly, ett förhållande som dock är
beroende av svavelföreningarnas typ och mätmetod för
oktantalet. Svavelhalt minskar oktantalet generellt
för blybensin men mera för researchoktantalet när
tetrametylbly ingår i tillsatsen (tabell 1). För att
minska blyavsättningen i cylindrarna ingår olika
halogenföreningar i tillsatserna och vid mycket
höga kompressionsförhållanden även fosforföreningar.
De senare minskar tillsatsens antiknackningseffekt
obetydligt. Någon skillnad, om därvid tetraetyl- och
tetrametylbly används som antiknackningsmedel,
har icke visat sig vid utförda försök (H E
Hessel-berg & JR Howard i SAE Träns. 1961 s. 5—16). EBr
Svensk tungmetall
Med anledning av en notis om
volfram-nickel-kop-parlegeringen Kenertium med densiteten 16,9 kg/dms
(Tekn. T. 1961 s. 1160) har Surahammars Bruks AB
meddelat att man där i över tio år tillverkat tunga
volfram-nickel-kopparlegeringar, betecknade Sura
Tung Metall TM-17, TM-170, TM-175, TM-18, med
densiteterna 16,7, 17,0, 17,5 och 18,0 kg/dm3
respektive. Enligt uppgift används legeringarna särskilt till
svängmassor i självuppdragande ur. SHl
Metallkelat med aromaters egenskaper
Vissa kelatringar kan bete sig som reaktiva
pseudo-aromatiska system. Amerikanska undersökningar
har nämligen visat att krom(III)-, kobolt(III)- och
rodium (III) acetylacetonat kan halogeneras,
acety-leras, formyleras och nitreras genom elektrofila
substitutionsreaktioner som är utmärkande för
aromatiska föreningar.
De tre nämnda metallerna bildar de mest stabila
acetylacetonaten. Då dessa emellertid är känsliga för
syror, särskilt krom- och koboltkelaten, måste vissa
av substitutionsreaktionerna utföras under speciella
betingelser. Alla tre kelaten kan t.ex. lätt nitreras
med en blandning av koppar(II)nitrat och
ättiksyra-anhydrid enligt
Disulfid:
0,1 vikt-°/o 4,0 2,2 4,7 3,6
0,2 vikt-Vo 5,2 3,0 6,4 5,0
Tiofen:
0,1 vikt-% 0,3 0,3 0,5 0,9
0,2 vikt-"/. 1,0 0,7 1,5 1,5
CH,
Vidare kan de formyleras med fosforoxiklorid och
dimetylformamid. Härvid inaktiveras två av
ringarna så att bara monoderivatet erhålls även vid
överskott på reagens. De icke formylerade ringarna är
dock alltjämt aktiva gentemot andra reagens och
kan lätt nitreras. Detta öppnar intressanta
möjligheter för framställning av komplex med olika
funktionella grupper. Mono- och difunktionella kelat kan
kanske bli utgångsmaterial vid framställning av icke
förnätade kelatpolymerer.
Kelatens funktionella grupper har ofta ovanliga
kemiska egenskaper. Sålunda motstår
nitrogrupper-na kemisk och katalytisk reduktion, aldehydgrupper
ger inte oximer och acetylgrupper avspjälkas lätt
med svagt elektrofila reagens, såsom
N-bromo-succinimid eller kopparnitrat och ättiksyraanhydrid
(Chemical & Engineering News 3 april 1961 s. 46
—47). SHl
288 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
