Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Rundvirkets transport med lastbil och traktortåg, av Bo Hedegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3.
Traktor-monterad lastmaskin med
2 000 kp
lyft-kraft.
Fig. 4.
Normalfordon för
virkestransport pä
kortare
körsträckor är en
2-axlig,
2-hjulsdriven lastbil
med 1-axlig
släpvagn.
kestransportfordonen minskar också
lastförmågan vid en given bruttovikt eller en fixerad
axelbelastning.
Även terminalarbetena, lastning och lossning,
visar sina bestämda särdrag. Med visst fog kan
det påstås, att just lastningsmomentet och de
förhållanden varunder lastningen sker är det
mest speciella för rundvirkestransporterna med
lastbil och traktortåg. Det finns därför
anledning att något mer ingående beröra
lastningsarbetet, som visat sig vara besvärligt att
komma tillrätta med både arbetstekniskt och
kost-nadsmässigt.
En mycket viktig omständighet att hålla i
minnet, när man bedömer möjligheterna att
rationalisera denna virkeslastning, är att
skogens råvara, rundvirket, är mycket
"ytut-spridd" före vidaretransporten. Det är
sålunda förenat med väldiga kostnader, och det har
hittills inte visat sig möjligt att vid de första
terrängbundna hopsamlingsmomenten
koncentrera virket till så stora och "specialinredda"
lastplatser, att verkligt högproduktiva
lastningshjälpmedel och -metoder kan bli
lönsamma.
Permanenta maskinarrangemang av den
storleksordningen att en bil, oavsett virkets
utseende och egenskaper, kan lastas på någon
eller några minuter, går därför inte att
utnyttja vid skogslastning. Och därmed är
virkeslastningen i varje fall tills vidare avsevärt
handikappad jämfört med hanteringen av
sådana godsslag, som förekommer naturligt
koncentrerade, eller som låter sig sammanföras lätt
och billigt.
En annan orsak till att virkeslastningen är
tidsödande och dyr, ligger i de rent fysikaliska
och geometriska egenskaperna hos virket, som
gör det betydligt besvärligare att lasta, inte
minst maskinellt, än flertalet andra godsslag.
Jämfört med t.ex. gruslastning med grävmaskin
eller traktorskopa, som ju kan utföras med en
imponerande snabbhet och elegans, är
rundvirket synnerligen svårt att hantera.
Inte sällan reduceras möjligheterna till
rationell lastning ytterligare, genom att vissa
virkespartier och sortiment av virkesvårds- och
andra skäl måste läggas glest och utspritt på
lastplatserna. Härigenom ökar tidsåtgången för
omflyttningar och andra "mobila" moment i
lastningen. Verkan av använda maskinella
hjälpmedel nedgår därvid kraftigt.
Det har nyss sagts, att sammanförningen av
virket från avverkningsplatserna i anslutning
till en skogsbilväg av kostnadsskäl sällan eller
aldrig kan drivas så långt, att billastningen går
att utföra med större stationära eller ens
tillfälligt platsbundna maskinutrustningar.
Virkeslastningen på de väggående transportfordonen
måste därför lösas efter helt andra principer,
där rörlighet och möjlighet till anpassning efter
ofta varierande yttre förutsättningar är det
viktigaste kravet på hjälpmedel och metoder.
Hittills har man därför mest arbetat efter ett
höggradigt decentraliserat system, där varje
lastbil eller traktortåg lastas som en
självständig enhet av sin besättning. De maskinella
hjälpmedel, som personalen därvid utnyttjar,
är, för att uppfylla kravet på rörlighet, oftast
monterade på transportfordonet eller dess
släpvagn. Man kallar sådana apparater i dagligt tal
för "fordonsmonterade", fig. 1.
Den största fördelen med ett sådant system
är, att någon samordning av
lastningsorganisationen icke behöver ske, vare sig till tid eller
rum. Varje transportenhet lastar för sig vid
den för tillfället aktuella lastplatsen, helt
oberoende av andra fordon m.m.
Under de allra senaste åren har vissa nya
typer av kranar och andra maskiner lämpade
för virkeslastning kommit i marknaden, ofta
med flerdubbel lastningsförmåga jämfört med
de vanliga, fordonsmonterade anordningarna.
På grund av sin storlek och i vissa fall även
beroende på arbetssättet är dessa
lastapparater som regel monterade på specialbyggda,
mobila chassier, fig. 2 och fig. 3. För att kunna
utnyttja deras stora kapacitet har man på ganska
många håll i landet börjat tillämpa en mer
eller mindre samordnad lastningsorganisation
med flera transportenheter i lagkörning.
Fördelarna är stora, där systemet kan
praktiseras. Lastningstiderna för det enskilda fordonet
kan minskas avsevärt, och transportfordonen
behöver inte tyngas med individuella
lastanordningar, varför lastförmågan hos varje
fordon blir större än då det har sådan utrustning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
