Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Rundvirkets transport med lastbil och traktortåg, av Bo Hedegård - Barkning av virke — en transportfråga, av Finn Knudsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de virkessortiment i södra Norrland, och är
uträknad med ledning av Svenska
Lasttrafikbil-ägareförbundets normalprislista.
Förutsättningen för giltigheten är bl.a. en nyttig lastvikt av
15 t per fora, vilket dagens transporttaxor i
allmänhet bygger på, och vidare en konstant
körhastighet av 40 km/h. Lastningen har
vidare förutsatts ske med vanlig, bilburen
linkran (utan virkesgripare).
Diagrammet visar bl.a. att priset per
tonkilometer för det teoretiskt uträknade
medeltransportavståndet 35 km är ca 27 öre. Noggranna
jämförelser med motsvarande kostnader vid
andra bilgodstransporter är svåra att göra, men
inan kommer inte ifrån att siffran är ganska
hög. Anledningarna härtill har analyserats i
det föregående; tidsödande och besvärlig
lastning, frånvaron av fraktkostnadssänkande
returtransporter samt hög frekvens av
lastbegränsningar på det allmänna vägnätet är de
viktigaste orsakerna. På längre
transportavstånd inträder en förbättring, och redan vid
120 km transportsträcka är
virkestransportkostnaden praktiskt taget densamma som för
allt annat lastbilstransporterat gods, nämligen
17 öre/tonkm.
Barkens funktion hos ett träd är främst att
ombesörja den nedåtgående transporten av de
näringsämnen som beretts i kronans gröna
delar vid kolsyreassimilationen. Hos ett
ring-barkat träd är barkens ledningsbanor
avbrutna och rotsystemet, som inte längre får någon
näringstillförsel från kronan, blir så
småningom utsvultet med följd att hela trädet kommer
att dö.
Ursprungligen består barken av enbart
levande celler, men efter hand sker i de yttre
barkskikten ett avdöende. Barkens döda ytterdel
har fått uppgiften att skydda innanför liggande
ömtåligare delar av trädet mot mekanisk
åverkan och uttorkning.
Skyddsbarken kan vara olika utformad hos
olika träd. Hos en tallstams nedre del stötes de
avdöda partierna bort mycket långsamt, och
barken blir tjock och spricker i längsfåror på
grund av stammens diametertillväxt.
Tallstammens övre del däremot har en tunnare bark.
Trädet behöver här icke samma kraftiga skydd
Det har i det föregående sagts att
utvecklingen av lastbils- och traktortågtransporterna
varit mycket stark inom skogsbruket under
1950-talet. Denna utveckling fortsätter i ännu mer
ökat tempo i takt med den allmänt förbättrade
kommunikationstekniken på vägtransporternas
område. Förhoppningen är att man genom
snabbare och billigare lastning och lossning,
genom ökad lastförmåga per transportfordon
och genom högre transporthastighet inom en
relativt snar framtid skall kunna åstadkomma
en påtagligt förhöjd effektivitet hos
vägtransportapparaten, med lägre fraktkostnader som
resultat.
Litteratur
1. Fredén, E: Skogsbrukets biltransporter, del I och 11.
Skogsbrukets Motortransportkommitté. Stockholm 1957.
2. Hedegärd, B: Flottning eller landtransport av virke. lva:s
Transportforskningskommissions Medd. nr 33. Stockholm
1956.
3. Malmberg, E: Hur sänka kostnaderna vid
lastbilstransport av virke. SDA-medd. nr 64. Stockholm 1959.
4. Sundberg, U: Studier i skogsbrukets transporter.
SDA-medd. nr 48. Stockholm 1953.
5. Skogsbrukets transporter, bd 1. Skogsbrukets
Transportutredning. Stockholm 1961.
6. Bilismen i Sverige. Sveriges Automobilindustriförening.
Stockholm 1957, 1959 och 1960.
Skogschef Finn Knudsen, Sundsvall
634.0.323
mot yttre åverkan och barken stöts av i form
av flagor i ett hastigare tempo. Man talar som
bekant om skorpbark och fällbark.
Hos björken, vårt vanligaste trädslag näst
gran och tall, består barken till sin huvuddel
av levande celler som täckes av ett tunt,
tänjbart och dött korklager. Vid trädets
diametertillväxt förblir korklagret länge obrustet och
ytterbarken — nävern — visar en slät och
jämn yta.
Barkens tjocklek och därmed dess relativa
andel av en timmerstocks volym varierar sålunda
med trädslaget, med stockens grovlek och med
dess läge inom trädet -— toppstock, rotstock.
Barkens tjocklek varierar dessutom med
trädets växtplats.
Tall i norra Sverige har tunnare bark än
sydsvensk tall; för granen är förhållandet
emellertid tvärtom, medan björken visar en
oenhetligare bild. Exempel på barktjocklek lämnas
i utdrag ur Riksskogstaxeringen 1938—1952,
tabell 1.
Barkning av virke —
en transportfråga
342 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
