Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 13 - Virkets huggning och terrängtransport, av Carl Einar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Moderna transportredskap för skogskörslor med häst; t.v. VSA:s släp- och hjulrede, i mitten MSA:s
skogsvagn Fössingen för körning på barmark, t.h. terrängdoningen OWE för snö före och korta transporter.
ten och den i inledningen berörda
vidaretrans-porten ligger alltså en typ av vägtransport, som
i regel utförs med samma dragare som i
terrängen, och som gör avgränsningen mellan
terräng- och vägtransport något flytande.
Definitionsfrågan är här av mindre intresse, men
den gör klart för oss, att man har många
alternativ för de olika transportformernas
samordning. Denna samordning syftar ytterst till att
med hänsyn till vägkostnaderna minimera den
totala transportkostnaden för terräng- och
vidaretransport.
Som resultat av samordningen får man ett
alltmer förgrenat bil- eller traktornät, som
tenderar att snabbt förkorta transportavstånden i
terräng, vare sig det gäller barmarks- eller
vintertransporter. Givet är att detta i sin tur
medför en successiv omdaning av
transportmetoderna, som i viss mån kan betraktas som en
revolution på området. Trots detta är
terrängtransporten på grund av de nästan alltid
besvärliga arbetsförhållandena en arbetsdryg och
Anta! åtkomligt virke
Fig. 4. De topografiska faktorernas inverkan på
virkets åtkomlighet (terrängframkomligheten) för olika
typer av dragare. De symboliska figurerna betyder
uppifrån: häst, hjultraktor, skogsbandtraktor,
specialtraktor, vinsch (samt vid marklutning också
huggare). Endast en ringa del av skogsmarken är
oåtkomlig för de markbundna dragarna.
kostsam länk i transportkedjan. Ur
rationaliseringssynpunkt står vi här endast i början av
en utveckling, som på längre sikt till stor grad
även måste beröra de rent biologiska
förhållandena.
En naturlig värdemätare på de resultat, som
man hittills nått genom mekanisering av denna
transportgren, är jämförelser med hästkörning.
Hästens egenskaper i terrängarbetet kan i vissa
stycken svårligen överträffas av mekaniska
anordningar.
Den tekniska utvecklingen har även gynnat
denna transportform. Den har gjort hästens
arbete effektivare genom den nyss berörda
förkortningen av transportavstånden. Och den har
som en följd av vägnätets utveckling förbättrat
möjligheterna till en mer kontinuerlig körning,
dvs. en alltmer förlängd körningssäsong. Även
redskapen har förbättrats och anpassats till det
bättre nuläget, fig. 3.
Anmärkningsvärt är, att hästkörning
fortfarande är den dominerande
terrängtransport-metoden; den svarar för mer än 80 % av
transportarbetet.
Men prestationshöjningarna motsvarar trots
allt detta ej på längre sikt de krav vi måste
ställa. Hästens ringa dragförmåga samt
svårigheten att mekanisera virkeshanteringen vid
hästredskapens på- och avlastning är de i
huvudsak metodbegränsande faktorerna. I takt
med att mekaniseringen ger oss
konkurrensmässiga metoder kommer hästen att trängas
undan. Det påfrestande arbetet vid
hästkörning, som accentueras vid den fortgående
förkortningen av transportsträckorna, gör det allt
mindre attraktivt, och rekryteringen av körare
försvåras efterhand. Inom vissa lokaler har
man redan nu en uttalad körarbrist, och virket
har på sådana platser måst transporteras med
hjälp av traktorer, även om detta under vissa
förhållanden till och med har inneburit en viss
förlust.
Metodpåverkande faktorer
Mekaniserad transport började tillämpas efter
andra världskriget och genomförs nu i ett
alltmer intensifierat tempo. I stort sett har denna
utveckling i första hand tagit sikte på att vid
oförändrade huggningsformer ersätta hästen
som dragare med traktorn.
Det har tidigare framhållits, att skogen som
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 12 355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
