Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 18 - Elektrostatiska generatorer, av Jöns Ehrenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8.
Trumge-neratorns reglerings- och
stabiliseringskretsar.
Fig. 7.
Karakteristi-kor för
trumgene-rator.
av en roterande vridkondensator, fig. 5. I läge
A erhåller det rörliga belägget
influensladdning, vars spänning ökar, när kapacitansen till
det fasta belägget vid rotationen minskar. I
läge B levereras så laddningar med hög
spänning. Vid generatorns konstruktion studerades
noga alla de ställen, där risk för genomslag
förelåg. Genom att forma de ingående
metalldelarna så att starka fältkoncentrationer
undveks, lyckades man uppnå en verkningsgrad
på 80 %. Tyvtärr blev emellertid
konstruktionen på grund av den speciella utformningen
av metalldelarna mycket oekonomisk, varför
forskarlaget i Grenoble valde andra vägar för
sitt fortsatta arbete med elektrostatiska
generatorer.
Influensgeneratorer med oledande
laddningsbärare
Eftersom genomslagsriisken i en elektrostatisk
generator är störst vid laddningsbärarna, när
dessa förs bort från de elektroder, som
förorsakat influensladdningen, kom Felicis
fortsatta undersökningar att omfatta olika former
av laddningsibärare. Redan 1865 hade
konstruerats en influensgenerator med en glasskiva som
laddninigsbärare. Hos bandgeneratorn1 enligt
van de Graaffs princip tjänstgör ett band av
isolermaterial som laddningsbärare (Tekn. T.
1950 s. 1109; 1954 s. 664). Ansträngningarna i
Grenoble under 1950-talet att konstruera en
generator med oledande laddningsbärare
resulterade i konstruktionen av trumgeneratorn.
Hos denna tjänstgör en roterande cylinder
(trumma) av plast som laddningsbärare (Tekn.
T. 1957 s. 212).
Fig. 10. Öppnad
trumgenerator.
Fig. 9.
Från
vänster,
hölje med [-jonisa-tionskni-var,-]
{+jonisa-
tionskni-
var,+} rotor
och stator
för en [-trumgenerator.-]
{+trum-
generator.+}
Trumgeneratorn
Arbetssätt
Principen för trumgeneratorn skiljer sig ej
avsevärt från tidigare elektrostatiska generatorer
även om vissa tekniska problem fått
intressanta lösningar. För en fyrpolig trumgenerator är
arbetssättet följande. Till den roterande
cylindern eller rotorn, fig. 6, överföres
influensladdningarna via ett jonisationsgap. Jonisationen
åstadkommes genom att en spänning på några
tiotal kilovolt lägges mellan en knivskarp
ledare mycket nära rotorn och en elektrod
innanför rotorn. Denna hjälpspänning erhålles
i allmänhet från ett vanligt likriktaraggregat.
De negativa influensladdningarna föres sedan
vid rotationen bort från den jordade
jonisa-tionskniven, varvid beloppet av deras spänning
höjs.
Efter ett kvarts varv har den negativa
spänningen höjts tillräckligt för att ett nytt
joni-sationsförlopp skall uppstå, då laddningarna
passerar ytterligare en jonisationskniv. Härvid
överföres de negativa laddningarna till
generatorns utklämma, som snabbt antar en hög
negativ spänning. Denna negativa spänning
förorsakar med influens, att rotorn under nästa
kvartsvarv bortför positiva laddningar från
ut-klämman. Under det därpå följande halvvarvet
upprepas åter förloppet.
Laddningsöverföring med jonisation har den
stora fördelen att inga ledare behöver ha
materiell kontakt med rotorn, varför
friktionsförluster undvikes. För att även undvika
genomslag har elektroderna i statorn utformats lämp-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
