Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 19 - Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1960—1965, av Göran Ahrsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ekonomiska
utvecklingen i Sverige
1960-1965
338(485)
338.972
På det samhällsekonomiska planet finns det nu
inte mindre än tre större utredningar, som
var och en på sitt sätt ger aktuella perspektiv
på utvecklingstendenserna inom den svenska
ekonomin. Den för ett halvt år sedan
publicerade stabiliseringsutredningen är närmast
inriktad på konjunkturpolitiska synpunkter. Den
några månader senare offentliggjorda
kredit-marknadsutredningen rör de mer
finanstekniska problemen. Nu senast kan vi också ta del
av en ny långtidsutredning -— den fjärde i
ordningen — som söker bedöma den
ekonomiska utvecklingen på olika områden 1960—1965
med perspektiv ända fram till 1970.
Minskad tillgång på arbetskraft
Utgångspunkten för den senaste
långtidsutredningen är den långsamma ökningen av
tillgången på arbetskraft. Enligt utredningens
bedömning kommer nämligen denna att öka med
högst 140 000 personer eller med ca 4 %
under första hälften av 1960-talet. På grund av
befolkningstendenserna blir tillväxten sedan
sannolikt ännu långsammare. Detta innebär att
näringslivet måste begränsa sin efterfrågan på
arbetskraft och att produktionens tillväxt i
huvudsak måste ta formen av ökad produktion
per sysselsatt. I jämförelse med flertalet andra
västeuropeiska länder är detta på sätt och vis
ett bekymmersamt perspektiv.
Till grund för detta konstaterande ligger att
den naturliga befolkningstillväxten i de
yrkesverksamma åldrarna inte kommer att bli lika
stor som under 1950-talet samtidigt som den
ökade utbildningstiden minskar
tillströmningen till arbetsmarknaden. Invandringen från
utlandet, som tidigare varit en betydelsefull
faktor, anses vidare komma att avta. Tillgången
på arbetskraft blir i stället i hög grad beroende
av kvinnornas yrkesverksamhet, särskilt då de
gifta. Långtidsutredningen har här utgått från
att denna kommer att öka i minst samma takt
som under närmast föregående år. Men för
att så skall kunna bli fallet behövs en
snabbare utbyggnad av daghem och förskolor än
som nu är planerat. Om det går som
utredningen räknar med, skulle ca 50 % av de gifta
kvinnorna under sextiofem års ålder vara
yrkesverksamma 1970 mot endast ca 40 % 1960.
Referat av "Svensk Ekonomi 1960—1965" (SOU 1962:10).
Snabbare produktionsuppgång möjlig
Trots de>n långsamma ökningen av
arbetskraften beräknar Långtidsutredningen att den
totala produktionen, bruttonationalprodukten, skall
kunna stiga med 4 % per år 1960—1965 mot
3,5 % per år i genomsnitt under 1950-talet.
Bruttonationalprodukten skulle därmed, räknat
i oförändrade priser, öka från 69 000 Mkr. 1960
till ca 84 000 Mkr. 1965.
En snabbare produktionstillväxt borde
nämligen kunna ske genom att takten i
produktivitetsökningen stegras ytterligare något.
Långtidsutredningen räknar främst med fortsatta
tekniska framsteg, en kvalitetshöjning av
arbetskraften till följd av den utsträckta
utbildningen samt en effektivare
arbetsmarknadspolitik med bl.a. snabbare omplacering av
arbetskraften från stagnerande näringsgrenar till
mera högproduktiva sysselsättningar. Vidare
väntas också större investeringar i forskning och
teknisk-ekonomiskt utvecklingsarbete få
betydande effekter liksom investeringar i
utbildning och omskolning av arbetskraften
överhuvudtaget. Bakom detta ligger tanken, att
arbetskraftsresurserna måste tas bättre till vara för
att därigenom den nödvändiga förutsättningen
skall skapas för full effekt av rationaliseringar.
För bedömningen av industrins utveckling
har Industrins Utredningsinstitut utfört en
enkät om företagens planer och bedömningar.
Enligt denna räknar man inom industrin med att
produktionskapaciteten totalt skall öka med
27 % mellan 1960—1965, dvs. med i genomsnitt
5 % per år. Denna väntade produktionsökning
Tabell 1. Produktions- och exportutveckling
inom några branscher 1959—1965
Årlig [-produktionsökning-]
{+produk-
tions-
ökning+}
%
[-Exportvolymens-]
{+Export-
volymens+}
ökning
%
Gruvindustri ....................................6,0 47
Järn- och metallverk ....................9,6 101
Manufakturering ............................6,6 59
Elektroteknisk industri ................4,6 51
Transportmedelsindustri ..............5,8 82
Maskinindustri ................................6,2 56
Varvsindustri ..................................3,1 20
Cementindustri ..............................6,8 —
Sågverk ............................................3,1 11
Massaindustri ................................7,4 32
Pappersindustri ..............................9,2 86
Kvarnindustri ................................0,7 0
Mejeriindustri ................................1,6 0
Slakteriindustri ......................1,8 0
Chokladindustri ............................3,2 102
Konservindustri ............................11,0 204
Textilindustri ..................................2,7 52
Konfektionsindustri ......................2,8 254
Skoindustri ......................................0,2 203
Gummivaruindustri ......................7,6 86
Rent kemisk industri....................7,9 81
Plastbearbetande industri ............10,9 121
Hela industrin ................................5,3 54
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
