- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
634

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 24 - Flistransport i rörledningar, av Bo G A Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sämrats nämnvärt av 1—150 varvs omlopp i
jämförelse med den ej cirkulerade massan,
tabell 2. Man kan därför på en gång fastlägga,
att flisförsämring ej är en väsentlig faktor för
bedömningen av rörledningstransport av flis.

Fliskoncentrationens betydelse för
transporten av suspensionen undersöktes i samma
försöksanläggning. För att resultaten skall kunna
gälla flis av alla typer definieras
koncentrationen som andelen flis av solitt trä utan
hänsyn till densitet och fuktinnehåll. Flisvolymen
15 f3 i blandningsvolymen 100 f3 betyder
således här 15 % volymskoncentration.
Suspensioner med mer än 50 % flisinblandning är ej
möjliga att åstadkomma, då medeldensiteten ej
kan ökas över detta värde.

Man startade försöken med 15 %
koncentration och ökade därefter inblandningen av flis
kontinuerligt till 35 %. Vid detta värde började
kraftförbrukningen att öka något och fortsatte
att öka till 47 % inblandning. Vid detta värde
blev blandningsarbetet oregelbundet, då
biandaren ej var gjord för så tjocka suspensioner.
Försöksanläggningen kördes ett flertal gånger
från lägre koncentrationer upp till 47 % utan
att några svårigheter uppstod genom
igenplugg-ning eller av andra orsaker.

Av dessa försök framgår, att sådana höga
flis-koncentrationer, som här kan uppstå genom
att uppflytande flis samlas i högt belägna
delar av ledningssystemet, ändock kan hanteras
av pumpen. Den optimala koncentrationen för
kommersiell drift förefaller vara 30 %
inblandning. Det visade sig också att
kraftförbrukningen vid pumpning av
flis-vattenbland-ningen med 30 % flis ej översteg kraftbehovet
för endast vattenpumpning.

En rörledning kan bli igenpluggad av flis, om
flisen blir avvattnad. Försöker man avlägsna
en sådan plugg genom pumpning kvarstår dock
en plugg med en längd av ca den 12-faldiga
rördiametern. Endast genom att demontera
rörledningen kan man få bort pluggen. Röret
kan också pluggas igen om pumpen är för svag
för fliskoncentrationen. Genom riktig
rörledningsdimensionering, driftprov och
övervakning torde igenpluggning ej behöva uppstå.

Som sammanfattning av de kanadensiska
försöksresultaten kan sägas, att flisförsämring ej
behöver hindra användningen av rörledningar
för transport. Suspensioner med 30 %
inblandning av solitt trä kan hanteras i rörledningar
och friktionsförluster och kraftbehov syns
vara i det närmaste lika för befordran av
flis-vattenblandningar och enbart vatten.

Rörledningssystem för flistransport

Ett rörledningssystem för flistransport från en
drivningstrakt till en på 120 km avstånd
belägen massafabrik har preliminärt
dimensionerats och kostnadsberäknats, fig. 2. Området har
antagits ha dimensionerna ca 50 km x 80 km
(4 000 km2) med en produktiv yta på 2 350 km2
och innehålla ca 18 milj. m3sk. Skogsbeståndet
har antagits variera mellan 0—270 mask/ha

Fig. 2. Plan
över ett för en
försökskalkyl
avsett
rörledningssystem för
flis.

med i medeltal 80 m3sk/ha. Den totala
avverkningsperioden har antagits vara 20 år, och
varje år skall i genomsnitt avverkas 0,9 milj. m3sk.
fördelat på åtta avverkningsområden.

Virket transporteras på maximalt ca 2,7 km
långa sträckor i hela trädlängder till avläggen,
där stammarna barkas och förvandlas till flis
som blandas med vatten i behållare. Från
bottnen på en behållare sugs blandningen med en
25 hk pump och befordras ut på den 125 mm
grova rörledningen. Anläggningen skall drivas
kontinuerligt, varför ett tillfredsställande stort
lager av virke måste finnas på avlägget.
Grenledningarna, som läggs på markytan och
övertäcks, byggs ut i 4 km långa sektioner från ett
avverkningsområde till nästa, tills
rörledningarna slutligen blir ca 24 km långa för den
mest avlägsna avverkningen.

Grenledningarna samlas i 250 mm grova
ma-tarledningar som förläggs i jord. I
grenpunkterna placeras 100 hk matarpumpar, och i
början av huvudledningen som också har 250 mm
diameter placeras en 600 hk pumpanläggning.
I ledningens fabriksända avlägsnas flisen från
blandningen med såll. I det fall
rörledningarnas huvudlutning är nedåt mot fabriken
minskas effektbehovet, och pumpar bör i vissa fall
kunna undvaras.

Investeringskostnaderna för
rörledningssystemet i fig. 2 har beräknats till ca 35 Mkr. för de
under 20-årsperioden totalt avverkade 18 milj.
m5sk. eller ca 2 kr/mssk. Driftkostnaderna har
beräknats för en arbetsstyrka på 50 man i
åtta-timmarsskift under 300 dagar och med ca 18
kr/h, vilket utslaget på 0,9 milj. m3sk. blir 2,40
kr/m3sk. De övriga driftkostnadsposterna är

Tabell i. Flisens storleksfördelning i blandningar med 15 %
flis som passerat försöksanordningens blandare, pump och 160 m
rörledning

[-Flis-dimension-]

{+Flis-
dimension+}

Andel kvarvarande eller passerad flis
i genomsnitt efter omlopp i
försöksanläggningen
0 omlopp 1 omlopp 150 omlopp

> 28,9 kvarvarande ... % 33,3 14,5 3,7

28,9—12,7 kvarvarande ... % 56,6 61,0 57,3

12,7—0 passerad ...... % 10,1 24,5 39,0

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free