- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
635

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 24 - Flistransport i rörledningar, av Bo G A Jonsson - Ett kryogent associativt minne för räknemaskiner - Skalbildning i evaporatorer - Band av duktil, ren kobolt - Konstgjorda blommor och frukter - Nya metoder - Vattenlösliga industrilacker, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell 2. Kokningsdata och fysikaliska
provningsresultat för massa framställd från
trans-portsuspension med 15 % flis; jämförelsen
avser massa vid 300 "freeness"

0
omlopp 1
omlopp 150
omlopp
Utbyte ......... .. % 50 50 50
Sprängfaktor .. 81 76 64
Rivfaktor ..... 71 64 59
Avslitningslängd . . m 12 800 12 400 11 700
Töjning ........ .. % 3,2 3,0 3,1
Skrymhet...... cms/g 1,22 1,20 1,18
Antal dubbelvikningar
(enl. MIT) .... 2 200 1 965 1 630

nya metoder

underhåll och diverse med 1,44, avskrivning
med 2,00 och ränta med 1,22 kr/m3sk. Den
totala driftkostnaden skulle således bli 7,06
kr/m3sk. eller ca 8,30 kr/t. Antas den
genomsnittliga transportsträckan vara 170 km,
erhålls transportpriset ca 5 öre/tonkm.

Ett system som det planerade måste hållas
i kontinuerlig och full drift vid högsta
möjliga transportförmåga. Om ekonomisk
rörledningsdrift eftersträvas måste de nu tillämpade
avverknings- och transportmetoderna
ytterligare utvecklas och anpassas till
rörledningssystemets krav. BoJ

Litteratur

1. Dauber, C A: Coal pipeline promises economy. Electrical
World 6 maj 1957 s. 55—57.

2. Nardi, J: Pumping solids through a pipeline. Mining
Engng sept. 1959 s. 55—57.

3. Elliott, D R: The transportation o/ pulpwood chips in
pipelines. Pulp & Paper Mag. Canada maj 1960 s. 170—175
(s. 28—33).

4. Great Northern puts pulp pipeline into operation. Paper
Trade J. 25 dec. 1961 s. 10.

Ett kryogent associativt minne tör
räknemaskiner jämför simultant alla lagrade
räkneinfor-mationer och associerar inmatade data med varje
till dem relaterad information som finns lagrad i
minnet. De flesta nu existerande räknemaskiner
måste söka igenom hela minnet för att finna de
aktuella informationerna. Det nya minnet finner den
första aktuella informationen på 50 [is vid
genomsökandet av ett minne på 300 000 bit.

Skalbildning i evaporatorer, som ofta
förekommer vid evaporering av havsvatten, kan hindras om
vattnet försätts med 5 vol-% jonbytarharts som
transporteras genom evaporatorn suspenderat i
vattnet. Jonbytaren separeras från avloppsvattnet, som
håller ca 10 % NaCl, innan detta avleds till sjön.

Band av duktil, ren kobolt tillverkas nu av
koboltpulver genom kallpressning, sintring i
vätgas-atmosfär och varmvalsning. Det kan erhållas i
tjocklekar på 0,125—6,25 mm och i bredder på 6—150
mm. Det kostar 4,40 $/lb (ca 50 kr/kg).

Konstgjorda blommor och frukter, tillverkade
av plast, säljs i USA för 112 M$/år; 84 % härav
importeras från Hongkong. Försäljningen i den
övriga världen uppskattas till 16 M|/år.

Vattenlösliga industrilacker

Under senare år har man, särskilt i USA,
Storbritannien och Sverige, ägnat stort intresse åt
industrilacker i vilka vatten är den enda eller åtminstone
den dominerande flyktiga komponenten.
Bindemedlet kan vara antingen dispergerat eller löst i vatten.

Lackerna är inte brännbara och för några ökas
brännbarheten inte genom tillsats av alkohol så
länge vattenhalten är över 75 %. De är betydligt
mindre giftiga än läcker innehållande organiska
lösningsmedel. Förbrukaren slipper hålla ett lager av
lösningsmedel och sådana för rengöring av redskap
kan sparas.

Mot dessa fördelar står emellertid vissa nackdelar.
Bränningen tar relativt lång tid. En grundlig
rengöring före lackeringen är absolut nödvändig, då inte
ens spår av fett eller olja får finnas på de ytor som
skall lackeras. Man kan inte påverka lackens
egenskaper genom ändring av lösningsmedlet. Vissa
vattenlösliga läcker har relativt dålig resistens mot
alkalier. Bättring av lackerade ytor fordrar stor
omsorg. Vid lackens torkning på ett icke poröst
underlag bildas en tät ythud varför vattnet i det undre
skiktet har svårt att avgå.

Dispersionssystem har fördelen att mot vatten
beständiga bindemedel kan användas, t.ex.
styren-butadienlatex. Vattenbeständigheten minskas
emellertid ofta av skyddskolloider och
emulgeringsmedel. Det är fördelaktigt att använda bindemedel som
är härdbara så att de blir olösliga i vatten vid
bränningen. Man rekommenderar t.ex. ett
vinylacetat-sampolymerisat som efter tillsats av
zinkacetatlösning förnätas genom bränning vid 80—140°C.

En styren-butadienlatex kan förnätas vid
upphettning, om en metall är närvarande som katalysator.
Genom rätt inställning av pH och användning av
järn som katalysator kan man av ett mjukt, lösligt
gummi genom bränning erhålla ett i bensin och
vatten olösligt polymerisat med utmärkt adhesion
till metaller. En reaktiv akrylhartsdispersion ger vid
bränning ett mycket hårt, glänsande lackskikt.
Genom lämplig sammansättning kan man åstadkomma
lackskikt med utmärkt vidhäftning och resistens mot
tvättmedel, bensin, saltlösningar, vatten och ljus.

Epoxiestrar kan emulgeras med trietanolamin och
linoljefettsyror som emulgeringsmedel. För
underlättande av pigments vätning med bindemedlet skall
pigmentpastan innehålla citronsyra och
trietanolamin. Epoxiesteremulsioner bränns vid 160—165°C i
30 min och rekommenderas som grundfärger.

Vattenlösliga system kan göras med
alkydhartstvå-lar, amino- eller fenolhartser och akrylhartser som
bindemedel. Vid framställning av alkydhartstvålar
utgår man från hartser med högt syratal, vilka helt
eller delvis neutraliserats med ammoniak. Det höga
syratalet erhålls genom inbyggning av maleinsyra
eller trebasiga syror i alkyden. De vattenlösliga
alky-derna blir olösliga genom avgivande av alkali och
torkning genom oxidation eller förestring. De an-

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free