- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
764

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 30 - ADB inom folkbokförings- och uppbördsväsendet, av Jan-Rustan Törnquist - Märkning av mikrominiatyrkomponenter - Berylliumkoppar kan svetsas - En yacht med skrov av betong - Jämna, små spiralfjädrar - Glasfiberarmerad polyester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ny utredning om länssystemet

Kritiken mot den första utredningen
föranledde, att Uppbördsorganisationskommittén den
16 september 1961 fick uppdrag att utreda nya
förslag till ett länssystem. I april 1962
presenterades detta nya förslag enligt vilket antalet
län med egna ADB-anläggningar har
reducerats till 20. Blekinge, Gotlands, Hallands,
Jämtlands samt Uppsala län förses endast med
stansmaskiner för hålkort och sänder sedan
dessa för bearbetning vid
datamaskinanläggningarna i Kronobergs, Stockholms,
Jönköpings, Västernorrlands resp. Västmanlands län.

Om viss försöksverksamhet kan startas
hösten 1963, bedömer kommittén det möjligt att
ta databehandlingssystemet i drift vid
årsskiftet 1966/67. Investeringen i maskiner beräknas
till ca 50 Mkr. Kostnaderna för systemets
genomförande jämte försöksverksamheten
beräknas till ca 20 Mkr. Statsverkets årliga
nettokostnader för folkbokföring och uppbörd,
vilka i nuvarande system uppgår till ca 61,4
Mkr., beräknas efter detta förslag uppgå till
56,2 Mkr. inklusive avskrivningar på
maskiner. Besparingen blir ca 5,2 Mkr/år. Härtill
kommer en besparing på ca 2,9 Mkr/år, som
städer med egen uppbörd beräknas göra. Den
årliga besparingen beräknas sålunda till ca 8,2
Mkr. (4,5 Mkr. om man också avskriver
genomförandekostnaderna på sju år).

Beträffande frågan köp eller hyra av
datamaskiner har man funnit köp fördelaktigare
om utrustningen användes längre tid än tre år.
Stansmaskinerna däremot anser man det
förmånligast att hyra.

Maskinutrustningar

Utförliga förslag till maskinutrustningar till
det först föreslagna rikssystemet har avgivits
av L M Ericsson Driftkontroll AB, IBM Svenska
AB, RCA Sweden, Saab i samråd med Facit
Electronics AB samt Svenska Bull Maskin AB.
Av dessa förslag har kommittén valt
datamaskinen IBM 7070 tillsammans med fem
samarbetande mindre datamaskiner IBM 1401 för
sitt ursprungliga rikssystem. Stansmaskinerna
valdes då även av samma fabrikat för att få
likformighet i uppbyggnaden av hela systemet.

Remissinstanserna har i några fall kritiserat
även maskinvalet. Riksförsäkringsanstalten
ansåg att det inte var omöjligt att bättre och
billigare lösningar kunde nås med maskiner av
andra typer och fabrikat.
Matematikmaskinnämnden erinrade om att kommitténs val
grundats på vissa, år 1959, uppfyllda villkor och
menar att det nu finns maskiner i marknaden,
vilka väl skulle kunna konkurrera med det
valda maskinsystemet. Länsstyrelsen i
östergöt-lands län påpekar att maskinvalet för
rikssystemet torde komma att ge det utvalda fabrikatet
företräde vid kommande maskinbeställningar
inom statsförvaltningen och i många fall bli
utslagsgivande för valet av maskintyp inom
landsting, kommuner och inom det enskilda

näringslivet. Det fabrikat som väljes torde
alltså komma att på längre sikt få en
prioritetsställning vid leveranser av ADB-utrustningar
inom landet. Länsstyrelsen finner det
olämpligt att överlämna denna monopolställning till
ett utländskt enskilt företag.
Till det senare utarbetade länssystemet har
samma företag som tidigare ingett
maskinförslag, vilka granskats och bedömts av
kommittén. Bapporten över denna granskning
innehåller vissa uppgifter som bl.a. har ansetts
utgöra affärshemligheter för de företag, vilkas
maskiner bedömts. Därför har rapporten
behandlats som icke offentlig. Som resultat av
bedömningen rekommenderas datamaskinen
IBM 1401 att placeras vid länsstyrelserna med
egna ADB-centraler. Stansmaskinerna vid de
övriga länsstyrelserna föreslås av
samordningsskäl bli av samma fabrikat.
Nästa steg mot införandet av ADB inom
folkbokförings- och uppbördsväsendet vilar nu hos
statsmakterna, vilka skall överväga ett
principbeslut. Det nya ADB-systemet kommer utan
tvekan att för en mycket lång tid framöver vara
landets största, och utformningen kommer med
största sannolikhet bli normgivande för en stor
del av landets näringsliv. JRT

Litteratur

1. Automatisk databehandling inom folkbokförings- och
uppbördsväsendet. SOU 1961:4, Stockholm 1961.

2. Den automatiska databehandlingens teknik. SOU 1961:60,
Stockholm 1961.

3. Automatisk databehandling inom folkbokförings- och
uppbördsväsendet, del 2. SOU 1962:18, Stockholm 1962.

Märkning av mikrominiatyrkomponenter
börjar bli ett problem. Stil med storleken fyra punkter
(1,5 mm) anses vara läsbar utan förstoringsglas men
är ofta för utrymmeskrävande. Speciella
mylar-eti-ketter med ned till 40 gånger så liten stil saluförs
nu i USA. De motstår de flesta kemiska angrepp
och tål upp till 200°C.

Berylliumkoppar kan svetsas vid rostfritt stål,
kolstål. Inconel eller koppar med svetstråd av
antingen en kopparlegering, innehållande 1,9 % Be
och 0,25 % Co, eller en med 1,7 % Be och 0,25 %
Co. Man svetsar i argonatmosfär. Fogarna uppges
få 95 % av hållfastheten hos plåt eller stång av
berylliumkoppar.

En yacht med skrov av betong, mindre än 25
mm tjock, har byggts i Storbritannien. Skrovet
uppges vara billigare och hållbarare än ett likadant av
trä, stål eller glasfiberarmerad plast. Betongen är
armerad med ståltrådsnät, men skrovets hållfasthet
uppges i huvudsak bero på byggnadssättet.

Jämna, små spiralfjädrar, t.ex. med 3 mm
diameter av 0,38 mm tråd av 18-8-stål (AISI 302), lär
erhållas, om tråden är förblyad. De problem, som
uppstår genom återfjädring och oregelbunden
fjäderdiameter, löses genom blybeläggningen.

Glasfiberarmerad polyester användes för
tillverkning av hisslinorna i Century Space Needle
vid världsutställningen i Seattle. Viktbesparingen
uppgick till 55 % i jämförelse med stållinor.

teknisk tidskrift 1962 h. 30 764

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free