Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 32 - Konsulter för företagsekonomiska problem, av Anders Gustafson - Den ca 1600 m långa Gudu-dammen - Stålproduktionen 1961 i USA - Ett batteridrivet, elektriskt piano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förslags genomförande
I vissa fall kan man börja genomföra
förbättringar utan att rapport har avgivits. Rör det
sig om självklara förbättringar, som kan
realiseras t.ex. med små eller inga investeringar,
bör de genomföras omedelbart. Lämpligen kan
man dock nämna dem i en slutrapport.
I sitt handlingsprogram bör konsulten ha
omnämnt, om hans medverkan krävs för
genomförandet av eventuella förslag och, om så
begärts, reservera tid härför. Ofta har stora
kostnader nedlagts på uppdrag, men endast genom
att man ser till att förslagen verkligen blir rätt
genomförda, kan fulla besparingar uppnås. Ett
halvhjärtat genomförande är slöseri med såväl
egen som konsultens tid. Det kan även vara
motiverat att be konsulten komma tillbaka efter
något halvår för att kontrollera, att hans
förslag följs.
Att begära att konsulten skall medverka vid
genomförandet kan ha en annan fördelaktig
inverkan — det gör konsulten mer
ansvarskän-nande när han framlägger sitt förslag. Han vet
då, att man måste kunna genomföra vad han
föreslår. Klienten vet då också, att konsulten
icke kan skylla ifrån sig och säga att man ej
följt hans råd.
Behövs företagsekonomiska
konsulter?
Fackfolk eller inte?
I och för sig är kanske den ursprungliga
frågan oväsentlig. Vad vi först bör fråga oss är:
"Behövs fackfolk, t.ex. civilingenjörer och
civilekonomer, för att lösa organisations- och
rationaliseringsfrågor?" Svaret på den frågan
blir, att det inte går att driva ett företag av
någon storlek utan fackfolk. Man kan däremot
inte generellt säga, att man måste ha tagit en
formell examen för att anses som fackman.
Som exempel på arbetsområden, som lämpar
sig för fackfolk, kan nämnas:
Försäljning: marknadsundersökning,
försäljningsorganisation, budgeterad försäljning,
reklam.
Tillverkning: fabriksplanering,
produktionsplanering, metodstudier, ackordsstudier,
kvalitetskontroll.
Ekonomi: redovisning, kostnadsbokföring,
kalkylsystem, budgetering, likviditetsplanering.
Allt detta skall samordnas och därför behövs
det fackfolk för organisationsarbetet.
I ett stort företag har man ofta förståelse för
att specialister skall utnyttjas — kanske ibland
så många att man får svårt att tillräckligt
snabbt få fram beslut.
Fast anställd eller konsult?
Har man väl beslutat sig för att använda en
fackman, finns möjligheten att anställa en
sådan eller att använda en konsult. Är
verksamheten stor, anser man sig som regel böra
anställa eget fackfolk. Det är emellertid ej
ensamt kriterium. Man måste också kräva att
tillräckligt med arbetsuppgifter finns någorlunda
jämnt fördelade över året till sådan
myckenhet att det krävs en fackman att lösa dem.
Användes en konsult på rätt sätt, uppnås
följande fördelar:
han tillför bolaget erfarenheter utifrån —
erfarenheter som han ständigt ökar genom för
honom kvalificerat arbete vid olika företag,
han är ej företagsblind,
han kan angripa problemet sakligt och
handla på ett för saken riktigt sätt och behöver ej
tänka på karriär inom företaget,
han blir utnyttjad endast för arbetsuppgifter
som ungefärligen motsvarar hans
kompetensnivå, och därigenom blir som regel trots högre
timkostnad uppgifterna lösta till lägre kostnad,
arbetsinsatsen kan varieras efter behov och
företagets likvida resurser, vilket innebär bl.a.,
att man vid behov avsevärt kan öka sin
kapacitet på en viss funktion utan att öka de fasta
kostnaderna.
Bland nackdelarna med att använda konsult
kan nämnas:
att det tar tid att sätta in konsulten i
företagets interna och specifika förhållanden —
förhållanden, som är kända för företagets egen
personal efter viss anställningstid,
att konsulten per timme blir dyrare än fast
anställd personal.
"Konsultmarknadsiindersökning"
Professor Palle Hansen har under 1961
summariskt undersökt storleksfördelningen av
företag i Norden som anlitat konsult. Han
frågade 4 000 företag av vilka 355 svarade och
157 angav sig ha anlitat konsult, tabell 1 och 2.
Den högsta konsulttätheten föreligger i USA,
och då man i viss mån kan se ett samband
mellan hög materiell standard och hög
konsulttäthet, synes konsulten inte endast behövas för
att lösa organisations- och
rationaliseringsfrågor utan även göra nytta — för det är väl inte
tvärtom, att det endast är i de mera välbärgade
länderna och firmorna man har råd att anlita
konsulter?
Litteratur
1. Professional practices in management Consulting. Ass.
Consulting Management Eng. USA 1959.
2. Hyman, S: Management consultancy. London 1961.
3. Kjellström, N: Kan goda råd bli lör dyra? Industria 1958
h. 11 s. 33—37.
Den ca 1 600 m långa Gudu-dammen i Indus i
Pakistan får som bevattningsdamm stor betydelse
för ca 1 milj. människor, när den blir färdig
tidigast 1963. I februari 1962 togs 40 av de 65 utskoven
i bruk i betongdammen, som sägs vara en av
världens längsta.
Stålproduktionen 1961~i~USA var 98 Mt, dvs.
1,3 % lägre än under 1960. Tillverkningen av stål
enligt den basiska syrgasprocessen satte ett nytt
rekord med 3,97 Mt.
Ett batteridrivet, elektriskt piano väger ca 40
kg och kan alltså bäras utan hjälp av stadsbud. Det
har infällbara ben. Hörlurar för hänsynsfulla
nybörjare medföljer.
239 teknisk tidskrift 1 962 h. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
