Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Globala energifrågor, av Gunnar Hambraeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Globala energifrågor
620.91 : 621.311
621.039.1
Varje land är för sin industriella utveckling
och ekonomiska växt beroende av ökad
energiproduktion. Totalt sett har världens
energikonsumtion fördubblats sedan andra världskrigets
början. Skillnaden mellan länderna är dock
stor. Alla energiformer inräknade
konsumerades 1955 per invånare i USA 60 MWh/år, i
Sverige 35, i Österrike 17,5, i Mexiko 6 och i
många utvecklingsländer mindre än 1 MWh/år.
Energiinstrålningen från solen till jorden
motsvarar ca 7 • 10" MWh/år. Den totala
energikonsumtionen på jorden är nu omkring 3 • 1010
MWh/år. Jordens energibalans bibehålls vid
nuvarande temperatur dels därför att en
väsentlig del av solenergin åter utstrålar från jorden,
dels på grund av att mycket energi lagras i
växterna.
Konventionella energikällor
Våra energikällor kan klassificeras som dels
konventionella, dvs. kol, olja, gas och
vattenkraft, dels icke konventionella, t.ex. solenergi,
vindkraft, tidvattenkraft, jordvärme och
kärnenergi. Typiskt för modern energiförsörjning
är omvandlingarna från primära energiformer
till sekundära med växlande verkningsgrad.
Denna kan för t.ex. ånglok vara så låg som
5 %, diesellok når ca 25 och ellok 85 %.
Energiindustrin utmärks vidare av en tendens
till koncentration till stora enheter, varigenom
produktionskostnaderna sjunker. Exempel är
kraftstationer och elkraftledningar för 1 000
MW’, oljeledningar som transporterar
tiotusentals megawatt, tankbåtar som fraktar olja
motsvarande 10" MWh osv. Denna utveckling har
medfört att många områden där energin
tidigare har varit relativt dyr nu försörjes med
energi till betydligt sänkta priser.
Världens totala tillgångar på fossila bränslen
är ännu ofullständigt kända. Man uppskattar
emellertid att kol, olja och gas nu finns i en
mängd som motsvarar 14 • 1012 t stenkol.
Förbrukningen 1960 torde ha motsvarat ca 5 • 10° t
och väntas 1975 ha stigit till ca 9 • 10" t.
Tillgångarna skulle vid denna senare
förbrukningsnivå räcka ytterligare ca 1 500 år. Tas oljan för
sig synes nu av denna vara årligen förbrukas
omkring en fyrtiondel av de kända tillgångar-
Sammandrag av föredrag av Sigvard Eklund, Iaeas
generaldirektör, inför internationella diplomatseminariet på Schloss
Klessheim den 10 augusti 1962.
na. Förutberäkningar av
prospekteringsutsik-terna och förbrukningen pekar på att ännu år
2000 ungefär samma förhållande skulle råda.
Mycket beror dock på vad man är villig att
betala för att utvinna olja ur mer
svårtillgängliga och fattiga källor.
Det finns nu ca 3 000 miljoner människor i
världen, om 30 år torde världens befolkning
nå det dubbla antalet. Skall
levnadsförhållandena för mänskligheten i stort sett förbättras
så måste energiproduktionen växa snabbare än
befolkningen. Därest också energiproduktionen
per kapita fördubblas så måste den totalt
fyrfaldigas fram till detta sekels slut, dvs.
ökningen kan beräknas bli ca 1011 MWh/år. Totalt
skulle energiförbrukningen då motsvara 18 • 10°
t stenkol per år. Fortsätter förbrukningen
sedan att öka med ca 2 % per år så skulle
jordens tillgångar av fossila bränslen ta slut
under senare delen av 2000-talet.
Icke konventionella energikällor
I avsaknad av nya energikällor skulle jordens
energitillgångar alltså förbrukas inom något
sekel. Enbart av denna anledning måste
alternativa energikällor sökas. Vi hoppas att redan
långt före slutet på detta sekel ha goda
ekonomiska skäl att börja lägga om vår
energiförsörjning från de konventionella bränslena
till kärnenergi och andra okonventionella
källor. Ett ytterligare skäl för denna övergång är
att kol och olja utgör väsentliga råvaror för
viktiga förnödenheter. De är för värdefulla
material för att brännas.
Icke konventionella energikällor utnyttjas till
en viss grad redan nu. Solenergin används
direkt t.ex. i drivhus, för utvinning av salt ur
havsvatten och i solugnar för upp till 3 500°C.
Man har gjort försök att fokusera solstrålning
mot ångpannor och på detta sätt producera
elkraft. Solceller av halvledarmaterial
ombesörjer rymdfarkosternas energiförsörjning.
Bostäder belägna mindre än 45° från ekvatorn kan
byggas så att hela deras uppvärmningsibehov
täcks av solstrålning.
Jordvärme kan utnyttjas i de trakter där man
genom borrningar når geotermiska ångkällor.
Installerad kapacitet i jordvärmeverk är i
Italien 300 MW och väntas på Nya Zeeland snart
nå ca 200 MW. I Island bor en fjärdedel av
befolkningen i geotermiskt värmda hus och
100 000 m3 växthus uppvärms på samma sätt.
Vindkraften, sedan urminnes tider nyttjad för
fartygsdrift och väderkvarnar, har nu tagits i
bruk för drift av mindre elverk i minst nio
länder. De största enheterna, på 900 kW, finns
i Frankrike. Man har nått 40 % utnyttjning av
energin i den strömmande luften.
Tidvattnet har länge intresserat
kraftteknikerna. Svårigheterna är emellertid stora och
endast ett projekt är under byggnad.
Tidvatten-kraftverket vid floden Rances mynning nära
Saint-Malo skall få en utbyggd effekt av ca
400 MW. Ett projekterat verk i Fundy Bay har
beräknats kunna ge 100 MW vid nipflod och
1140 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
