Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Orderläge och sysselsättning i verkstadsindustrin, av WS - Stockholms elhushållning 1961, av WS - Sveriges papperskonsumtion ökade mest - Sverige har kortaste arbetstiden i Europa - Världens massaproduktion ökade 1961
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orderläge och sysselsättning i
verkstadsindustrin. Orderstocken, mätt i arbetstimmar, fortsätter
att minska inom verkstadsindustrin. Vid slutet av
augusti 1962 beräknas den ha varit 4 % mindre än
ett halvår tidigare och 10 % mindre än i augusti
1961 (Tekn. T. 1961 s. 1236). Den kraftigaste
tillbakagången noteras för varven, där orderstocken
har minskat med 5 % sedan februari 1962 (Tekn.
T. 1962 s. 596) och med drygt 20 % sedan augusti
1961. Endast de elektriska verkstäderna kan
redovisa en uppgång: 2 % jämfört med februari 1962
och 1 % jämfört med augusti 1961. I järn- och
metallmanufakturbranschen har storleken av
inneliggande order minskat med 4 % sedan februari
1962 och med 15 % sedan augusti 1961. De
mekaniska verkstäderna redovisar en nedgång med
7 % från februari till augusti och med närmare
10 % från augusti 1961 till augusti 1962.
Orderingången har också minskat relativt kraftigt.
Perioden mars—augusti 1962 var den 7 % lägre än
under motsvarande tid 1961 och 13 % lägre än
under perioden september 1961—februari 1962.
Nyteckningen av order inom verkstadsindustrin var
mycket liten mars—augusti 1962 (hos flera av de
stora varven gjordes inga nya beställningar alls),
och orderingången låg därför på en nivå som med
80—85 % understeg de närmast föregående
sex-månadersperiodernas.
För verkstadsindustrin utom varven var
följaktligen minskningen i orderingången måttligare än för
den totala verkstadsindustrin. Jämför man med
närmast föregående sexmånadersperiod, dvs.
september 1961—februari 1962, var nedgången 9 % och
jämfört med mars—augusti 1961 endast 3 %. De
elektriska verkstäderna utgör också här ett
undantag; de kunde notera en ökad ordertillströmning
med 3 % under mars—augusti jämfört med
motsvarande tid 1961. För järn- och
metallmanufakturbranschen och de mekaniska verkstäderna redovisas
under samma period en minskning med 2
respektive 5 %.
Exportordernas andel av orderstocken fortsätter
att öka bland varven och de elektriska
verkstäderna samt i järn- och metallmanufakturbranschen. I
absoluta tal är det dock endast de elektriska
verkstäderna, som kan redovisa en ökning av
utlandsbeställningarna. I de mekaniska verkstäderna har
exportordernas andel sjunkit något sedan augusti
1961.
Elverkstädernas orderstock består nu till 40 %
och varvens till mer än 75 % av beställningar från
utlandet.
I orderingången mars—augusti 1962 visar alla fyra
delbranscherna en minskning av
hemmamarknadsbeställningarna jämfört med motsvarande period
1961. I järn- och metallmanufakturbranschen och i
elverkstäderna noterar man en ökning av orderna
från exportmarknaden, i den senare branschen med
bortåt 30 %.
Endast i de mekaniska verkstäderna minskade
orderingången från exportmarknaden mer än
hemmamarknadsdelen (enl. Industrins
Utredningsinstitut) . WS
Stockholms elhushàllning 1961. Den av
Stockholms elverk alstrade och inköpta elenergin var
1961 sammanlagt 2 250 GWh. Den totala
förbrukningen i Stockholms nät under 1961 uppgick till
1 895 GWh, vilket innebär en ökning av 5,2 %
jämfört med 1960.
Vattentillgången vid kraftverken var osedvanligt
riklig, och stora mängder överskottskraft användes
till värmealstring i de elektriska ångpannorna i Iläs-
AB Svarthàlsforsen
868,5
Stockholms
nät-1895,1 om
Storindustri
W0,<
Lågspänningsabonnenter
109<•>
Bang- \ Förlust
pannor \ W
Främmande
elverk
122,k
Spårväg och
kranar
1W.5
Offentlig
belysning
33fi
Verkets egen
För-förbrukning lust
selby- och Värtaelverken. Ångkraftverken användes
endast korta perioder, då effektbehovet var som
högst, och energialstringen uppgick till endast 30
GWh mot 155 GWh under 1960.
Värme distribuerades till en mängd av 343 GWh
huvudsakligen från Hässelbyverket och
Farstacentralen. Ökningen från föregående år var 50 GWh
trots att vintern 1961 var betydligt varmare än
vintern 1960. I Hässelby utnyttjades
mottrycksproduk-tion i början och slutet av året. Totalt producerades
25,3 GWh mottrycksenergi.
Högsta dygnsförbrukningen på nätet, mätt i
mottagningsstationerna, uppgick 1961 till 7,52 GWh och
inträffade fredagen den 15 december. Denna dag
uppmättes även högsta timmedeleffekten på
Stockholms nät till 455 MW kl. 16—17. Högsta
kvartstimmesbelastningen på uttaget från 200 kV nätet
erhölls fredagen den 22 december med en medeleffekt
av 458 MW (Stockholms elverks
förvaltningsberättelse 1961). VVS
Sveriges papperskonsumtion ökade mest i
världen 1950—1961, eller från 58,0—122,7
kg/invånare. År 1961 konsumerade USA 199,7, Kanada 127,3,
Sverige 122,7, Storbritannien 106,8 och Holland
103,6 kg/invånare, övriga länder förbrukade mindre
än 100 kg/invånare.
Sverige har kortaste arbetstiden i Europa för
industriarbetare, enligt FN:s ekonomiska
europakommission. Fördelat över året arbetar man i
Sverige 38,7 h/vecka, i Västtyskland 40,6, i Österrike
44,7, i Storbritannien 45,0, i Frankrike 45,6, i
Schweiz 45,8 och i Holland 46,5 h/vecka.
Världens massaproduktion ökade 1961 med
6,2 % till 64 Mt, varav USA framställde 24,1 Mt,
Kanada 10,5 Mt, Sverige 5,17 Mt, Finland 4,31 Mt,
Japan 4,13 Mt, Sovjetunionen 3,45 Mt, Västtyskland
1,55 Mt och Norge 1,53 Mt. Största exportör var
Sverige med 2,7 Mt följt av Kanada med 2,4 Mt.
Fig. 1.
Stockholms elverks
produktion och
förbrukning av
elenergi mätt i
GWh.
Övrig
inköpt kraft Ångkraft
1190 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
