Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Årsta partihandelscentral i Stockholm, av Bo G A Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årsta
partihandels-central i Stockholm
725.261(487.1) : 658.86
Det konventionella mönstret för en storstads
partihandel med färska livsmedel är att den
förläggs till en hallanläggning utförd enligt ett
centralhalls- eller paviljongsystem. I
Stockholm har partihandeln med färska varor, dvs.
grönsaker, rotfrukter, bär, blommor och fisk,
tidigare huvudsakligen varit förlagd till
Cen-tralsaluhallen och till Klarahallen vid
Centralstationen sedan 1932. Klarahallen, som med
parkeringsytor innehåller 43 500 m2, visade sig
snart vara för liten, och man projekterade en
utbyggnad som stod inför sitt förverkligande
omkring 1950. Det visade sig emellertid då, att
biltrafiken till och från hallen ökat så starkt
i omfång, att en utbyggnad av hallen inte
längre var försvarlig. En utredning krävdes 1952
för penetrering av partihallsproblemet med
sikte på en annan förläggning. Efter ingående
undersökningar och verkställd utredning
beslöts 1958 att partihandelscentralen skulle
placeras på ett ca 20 hektar stort område på
Årstafältet söder om staden, fig. 1.
Partihandelscentralen i stadsplanen
Då man 1959 började planeringsarbetena fanns
redan en fastställd stadsplan för området.
Denna fick nu omarbetas i flera alternativ. Man
Fig. 1. Årsta partihandelscentral sommaren 1962; i bakgrunden
Sockenvägen och stadsdelen västra Årsta.
tänkte sig bl.a., att den del av området, som
låg ca 12 m lägre än den övriga delen, skulle
överdäckas. Därigenom skulle alla centralens
byggnader kunna placeras med grundnivåerna
i samma plan, och ett stort lagerutrymme
skulle kunna skapas under däcket. Detta utförande
ansågs emellertid bli för dyrt, varför
höjd-Skillnaden behölls och byggnaderna förlades
så, att de olika partihandelstyperna ändå skulle
ändamålsenligt kunna betjänas av lastbils- och
järnvägstrafik.
Handeln med trädgårdsprodukter, som
handhas av ca 400 handelsträdgårdsmästare i
stockholmsområdet, betjänas bäst av last- och
skåpbilar, varför trädgårdshallen placerades på
fältets lägre plan med direkt anslutning till
Sockenvägen, som ingår i Stockholms blivande
yttre ringled som en del av Södra länken
(Tekn. T. 1960 s. 1185). Partihandeln med
sådana färska livsmedel, som huvudsakligen
tillförs stockholmsområdet från leverantörer i
södra Sverige och utlandet, betjänas till stor
del av järnvägen. Hallarna för denna handel
förlades därför till det högre liggande
markområdet, dit järnvägens spårlutningar och
kurvradier kunde utbildas tillfredsställande.
Hallsystemets snedvinkliga placering i
förhållande till trädgårdshallen, fig. 2, beror således
på järnvägens krav. Ett antal byggnader för
banker, restauranger och andra
betjäningsändamål har placerats i det övre planet på
gränsen till det lägre.
Partihandelscentralen kan ses som en
terminalanläggning, där de långa transporterna
överförs till distributionstrafik. Man har därför i
princip utbildat hallarna, så att godset tillförs
från järnvägsvagnar och långtrafikbilar på
hallens ena långsida. Det passerar genom den
"skiva" av hallen, som disponeras av det
importerande företaget, och förs ut till hallens
andra långsida, där det lastas på
distributions-bilar. Man har på så sätt fått ett snabbt
godsflöde med trafikseparering.
Med hänsyn till Stockholms tillväxt söderut
är Årstahallarnas läge tillfredsställande i
förhållande till tillkommande och planerade
trafikleder. Detaljhandeln med färska livsmedel
ligger nu dock huvudsakligen norr om linjen
Mälaren—Saltsjön. Trafiktillskottet från
Årstafältet under morgontimmarna medför därför
stockningar i rusningstrafiken. Det aviserade
förverkligandet av Årsta- och Skansbroarnas
dubblering förefaller dock kunna medföra
bättre trafikförhållanden för de hårt belastade
södra infartslederna.
Byggnader
Området innehåller i nuvarande skick nio
byggnader, fig. 1, förutom torg, fig. 3, och
kommunikationsanläggningar. Ett järnvägsspår
som leder till stadens slakthus i Enskede skall
flyttas, och det hindrar nu vidare utbyggnad.
Trädgårdshatten, fig. 4, upptar en yta av
28 x 216 m, och är den hall som i första hand
ersätter Klarahallen. Byggnadsvolymen på ca
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
