- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1269

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Fart och säkerhet inom civil luftfart, av Bo G A Jonsson och Olle Ljungström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 9. Exempel

ljudknall-mattor över
Europa.

utvecklingen. Man måste vara ganska
pessimistisk om metodens framgångar vid starkt
ökande flygtrafik och allt mer avancerade
trafikflygplan, t.ex. trafik med överljudsflygplan.
Även för den framtida korthållstrafiken
kommer haverierna att öka kraftigt vid ökad
trafik, då andelen starter och landningar i
relation till hela flygresetiden blir hög vid denna
trafiktyp, och man vet att haverierna
företrädesvis inträffar vid start och landning. Det
blir med andra ord nödvändigt att för
flygsäkerhetsfrämjande åtgärder i den framtida
flygtrafiken tillgripa radikala metoder.

Haverisannolikhet enligt APS-metoden
(Allot-ment of probability shares method) innebär att
olika kategorier haveriorsaker eller risker till-

delas var sin rimliga andel av en total tillåten
haverifrekvens eller risknivå. Uppdelningen
bygger på kända risker av olika slag och deras
nu gällande risknivå. Man delar upp alla
förutsedda risker i grupperna icke kontrollerbara
risker och statistiskt åtkomliga risker. För de
senare utvecklas metoder för statistisk
behandling. Man bör till risknivån addera även helt
oförutsedda risker.

Flygplatsbuller

Flygplatsbuller utgör en del av flygets skadliga
verkningar på allmänheten. Det torde vara
lämpligt att problemet analyseras systematiskt
och att man därvid strävar efter att
klassificera flygplanstyper och flygfält i bullerklasser,
fig. 8, enligt internationell överenskommelse.
Dessutom borde bullerutvecklingen behandlas
i en statistisk utredning.

Dessa åtgärder borde leda till att
flygplans-tillverkarna stimuleras att konstruera tystare
flygplan. Samhällsplanerarna skulle också på
så sätt få en säkrare måttstock för
flygplats-lokaliseringen.

Fig. 10. Utnyttjningsområden för trafikflyg vid varierande flygsträcka
och hastighet samt för olika flygplatsavstånd och gränser för
hastighetsökning i relation till tidsvinst.

Fart och säkerhet

Inom underljudsområdet har fartökning i och
för sig ej inneburit någon sänkt säkerhetsnivå.
Jetflygets tillkomst har dock inneburit ny och
ganska radikal ändrad flygmateriel, som
behöver en inkörningsperiod, under vilken man
måste vänta sig en viss höjd risknivå.

Överljudsflygets säkerhetsnivå är svårbedömd
både i fråga om flygplanen och om den övriga
flygverksamheten. Allmänheten kommer att på
marken påverkas av ljudknallar och som
flygpassagerare av kosmisk strålning. Den
utvecklingsinsats, som krävs för överljudsflyg, skulle

He/sini

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J1269

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free