Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 45 - Fart och säkerhet inom civil luftfart, av Bo G A Jonsson och Olle Ljungström - Sahara-metan till Le Havre 1964, av HJ - Luftföroreningen i Los Angeles-området, av HJ - Kontinuerlig stålgjutning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annars kunnat nyttiggöras för ökad säkerhet
inom övrig flygverksamhet.
Överljudsflygplanens konstruktion innehåller
många okända riskmoment, varför deras
säkerhetsnivå ej lätt kan förutses. Man vet att
aerodynamisk uppvärmning av skrovet kan bli
kritisk ur hållfasthetssynpunkt. Den tid som krävs
för erforderlig utprovning av skrovet, med
hänsyn till att en viss maximal risknivå måste
fastställas, måste bli lång. Man kan befara att
provningsresultaten blir tillgängliga för sent
för att bli till nytta vid flygplanstypens
insättning i reguljär trafik.
De av överljudsflygplanen åstadkomna
ljud-knallmattorna, fig. 9, kommer att verka
störande på människor över hela jordytan, om
trafiknätet för överljudsflygplan blir utbrett.
Oundvikliga, svåra problem måste uppstå, då
spridningen i intensitet är stor och beroende
på temperaturvariationer i atmosfären,
vindinflytande och flygplanets avvikelser från rak
flygbana. Då man kan vänta sig att det
teoretiska ljudtrycket förstärks upp till sitt
10-faldi-ga värde, torde måhända en tillåten låg
ljud-knallnivå på ca 1 kp/m2 bli ett gränsvärde i
stället för 5 kp/m3 som nu föreslås på många
håll.
Kosmisk strålning som källa till
skadeverkningar är nu relativt okänt, men kan bli
allvarligt på längre sikt och ett svårare problem
än ljudknallarna. Besättningarnas tjänstetid
ombord på överljudsflygplan måste per år bli
kortare än vid underljudsflyg. Havande
kvinnor bör avrådas från att flyga med
överljudsflygplan. En väderleksfaktor som får
inflytande på trafikflyg med överljudsfart vid val av
rutt och flyghöjd är solens aktivitet och dess
strålningsinflytande i den övre atmosfären.
Mångfalden av osäkerhetsmoment beroende av
strålningsinflytanden vid överljudsflygning på
de för reguljär trafik aktuella stora höjderna
gör sådant trafikflyg mindre attraktivt och
minskar dess "passenger appeal".
Slutord
Trafikflyg med överljudsfart av storleken
machtal 1,1—1,15 skulle bl.a. innebära att
ljud-knallmattan elimineras. Sådant trafikflygs
fördelar blir emellertid diskutabla på de
distanser mellan 3 200—8 000 km, där överljudsflyg
teoretiskt sett vore tänkbart, fig. 10. Även om
biljettpriserna för sådant flyg blir desamma
som för underljudsflyg uppstår nackdelar från
tid-komfortsynpunkt, då det långsamma
över-ljudsflyget ej torde kunna realiseras utan
turlistor med obekväma nattflygningar.
De ekonomiska riskerna för flygbolag som
spekulerar i att införa överljudsflyg torde bli
stora samtidigt som sådant flygs
allmännyttighet kan diskuteras. För överljudsflyg på långa
distanser (över 8 000 km) krävs stora resurser,
varför det vore lyckligare att flygindustrin
inriktade sig på en högre säkerhetsnivå och
kort-hållsflyg, vilket bättre torde motsvara de
mångas transportbehov.
För teknikern är måhända ingenting
omöjligt, men bör det tekniskt möjliga alltid
realiseras? Svaret är nej. Överljudsflyget kan få
vänta, och flygteknikern kan under tiden välja
etikens krav framför teknikens, så att i första
hand säker flygtransport bereds för ett allt
större trafikunderlag. O LJ — Boj
Sahara-metan till Le Havre 1964.
Hamnförvalt-ningen i Le Havre har nu börjat muddra för en
mottagningsstation för kondenserad metan från
na-turgasfyndigheterna i Sahara (Tekn. T. 1959 s. 728).
Kajerna byggs av Compagnie Industrielt et
Mari-time, som driver stadens oljehamn och som även
skall svara för driften av gashamnen. Den statliga
organisationen Gaz de France, som skall ombesörja
distributionen, bygger lager och
förgasningsanlägg-ning.
Enligt planerna skall de första lasterna komma
1964. Gaz de France skall från och med 1965 ta
emot 350 000 t/år metan, som kondenseras och
lastas i Arzew i Algeriet. Inte bara Le Havre-området
utan även Paris-området och Basse-Normandie skall
försörjas med över Le Havre importerad metan
(Gas- und Wasserfach 26 okt. 1962 s. 1169). HJ
Luftföroreningen i Los Angeles-området. Den
tidvis mycket besvärande luftföroreningen i Los
Angeles-området beror i hög grad på att
eldningsoljan och de för eldning använda gaserna från
oljeraffinaderierna håller mycket svavel. För att
förbättra förhållandena har stadens myndigheter på
inrådan av kommissionen för kontroll av
luftförorening bestämt, att eldningsolja och
raffineringsgaser, som håller mer än 0,5 % respektive ca 0,3
mg/1 svavel, inte får användas -för eldning under
tiden 15 april—15 november. Dessa bränslen ersätts
då med naturgas, varigenom tillförseln av
föroreningar till luften minskas från ca 880 till ca 220
t/dygn.
Även under vintern kan väderleken vara sådan, att
luftföroreningen blir besvärande. Ett antal
storförbrukare av eldningsolja och raffinaderigas har
frivilligt åtagit sig att under sådana perioder övergå
från eldningsolja och raffinaderigas till naturgas
(Gas- und Wasserfach 19 okt. 1962 s. 1098). HJ
Kontinuerlig stålgjutning. Kontinuerlig gjutning
av stål tillämpas nu i många länder (Tekn. T. 1961
s. 878), men man lär ha kommit längst på området
i Sovjetunionen. Man har där inte bara bättre
gjut-maskiner utan tillämpar också processen i betydligt
större utsträckning än i andra länder. Ett stålverk
i Novolipetsk är t.ex. världens första och hittills
enda förelag som arbetar utan kokiller och
ämnesvalsverk.
Sovjetiska gjutmaskiner kan enligt uppgift
användas även för höglegerade stål vilket inte är fallet
för maskinerna i andra länder. En ändring i detta
förhållande kan emellertid väntas då tre franska
företag förvärvat licens för tillverkning av en
sovjetisk gjutmaskin.
Vid de brittiska Scunthorpe-verken i
Appleby-Fro-dingham har man just installerat en stålgjutmaskin
som sägs vara den största i Väst. Den ger ämnen
med ett tvärsnitt på 225 X 225 mm i fyra strängar.
Dess produktion är 250 000 t/år. Ämnena valsas
till 113 X 113 mm tvärsnitt i ett ämnesvalsverk
innan de går vidare i fabrikationen (enl. I Cedergren,
Moskva. Engineering 3 aug. 1962 s. 140—141). SHl
1270 TEKNI.SK TIDSKRIFT 1962 H. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
